Det pelagiska svenska fiskets beroende av Östersjön är minskande

Allt fler svenska fiskeriföretag investerar i Danmark för att kunna fiska mer i traditionella svenska fiskevatten som Nordsjön. Denna utveckling berör än så länge bara det pelagiska fisket men om överförbara fiskerättigheter införde i det demersala fisket skulle vi sannolikt Läs mer…

Advertisements

ICES kvotråd för fisket i Västerhavet

ICES kvotråd för fisket i Västerhavet, dvs Nordsjön, Skagerak och Kattegatt inför 2021 är publicerade. För svensk del är de mest intressanta kvoterna sill, skarpsill, tobis, torsk, sej, kolja, rödspätta, rödtunga, räka och kräfta. I detta inlägg ska jag behandla Läs mer…

Det danska och svenska fisket av jomfruhummer (kräfta)

När det danska och svenska kräftfisket ursprungligen utvärderades för att får MSC-cerfifiering gjordes noggranna undersökningar av mängden bifångst, storleken på utkasten med mera för olika typer av redskap. Vid fiske med trål försedd kräftrist bestod fångsten i Skagerak till 90% Läs mer…

Vad är problemet med kameraövervakning?

Kameraövervakning på fiskebåtar kan vara av flera slag. På många båtar finns redan idag övervakningskameror. I maskin, på akterdäck, för att se tråltrummor och trålar, i och på trålar med mera. Det är nödvändigt med kameror för att se tråltrummor Läs mer…

De bästa åtgärderna för att hjälpa torskbestånden

Enligt Havs- och vattenmyndigheten som nyligen producerat ett dokument med förslag på hur läget för torksken runt Sveriges kuster kan förbättras. De bästa åtgärderna enligt deras förslag är följande: Mer skonsamt och selektivt fiske Skydda och restaurera torskens livsmiljöer Påskynda Läs mer…

Veckans båt – GG 70 Marie

GG 70 Marie är en liten trålare som byggdes vid Ö-varvet på Öckerö år 2003, skrovet byggdes i plast på Bredgaard Bådeværft i Danmark. Vid leverans som GG 70 Marie till Leif Johansson med familj på Rörö var båten på Läs mer…

HaV: Förslag på åtgärder för att skydda torskbestånden

Torskbestånden i haven som omger Sverige mår inte bra. Syrefria havsbottnar, klimatförändringar, miljögifter och andra förändringar i havsmiljön kan göra det svårare för torsken att återhämta sig även om fisket efter torsk begränsas. Nu föreslår Havs- och vattenmyndigheten, på uppdrag Läs mer…

Sill (strömming) är inte känslig för överfiske

När sillen överfiskades och bestånden kollapsade vid Island, i Norska havet och i Nordsjön på 1960- och 1970-talen dröjde det bara några få år efter att fisket stoppats innan sillen var tillbaks igen. Sillen är en kortlivad pelagisk art som Läs mer…

Vad kan göras för torsken?

Sen 1980-talet har det i stort sett inte funnits någon torsk i Bohusläns innerfjordar. Orsakerna till detta är inte helt fastlagda men sannolikt handlar det om en kombination av miljöproblem och överfiske. Överfisket skedde på två sätt, dels genom trålfiske Läs mer…

Skonsammare fiskemetoder ska gynna torsken i Skagerak och Kattegatt

Nu införs nya regler i Skagerak och Kattegatt som innebär att mer selektiva fiskeredskap ska användas vid trålning efter kräfta och fisk. – Det ska minska trycket på de hårt utsatta torskbestånden, säger Karin Linderholm, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten Läs mer…

Satsning ska få bort förlorade fiskeredskap ur havet

Gamla förlorade fiskeredskap som blivit kvar i hav och sjöar kan fortsätta att fiska och snärja in fåglar, fiskar och andra marina djur år efter år. Nu satsar Havs- och vattenmyndigheten 3,6 miljoner kronor på att få upp förlorade fiskeredskap Läs mer…

Danska fiskerättigheter för brisling 2020 – båtar och företag

Brisling är bohuslänska, danska eller norska för skarpsill. Brisling fiskas främst i Nordsjön och Östersjön men även i Skagerak. Fisket i Nordsjön och Östersjön är i stort sett uteslutande för fiskmjöls- och fiskoljetillverkning. För Nordsjön har danska myndigheter inte publicerat Läs mer…

Skev bild av svenska yrkesfiskare i enkätredovisning

I en enkät genomförd av forskare vid Göteborgs Universitet som heter Hur mår den svenska yrkesfiskaren? ges en felaktig bild av yrkesfiskarnas inställning i de flesta frågor. Detta då enkäten utgår från fiskelicensinnehavare vilka bara är en del av det Läs mer…

Kooperativa överförbara fiskerättigheter

I ett system med kooperativa överförbara fiskerättigheter kan flera av fördelarna med ett system med permanent överförbara fiskerättigheter (TFC) kombineras med möjligheten att behålla ett mer omfattande småskaligt fiske. Det är också användbart i situationer där bifångster och uppgradering är Läs mer…

Det demersala systemet med fiskemöjligheter fungerar inte

Det demersala systemet med årliga fiskemöjligheter är tänkt att leda till ökat kvotutnyttjande samt minskade utkast. Det är uppenbart att systemet inte fungerar. Kvotutnyttjandet har inte ökat utan istället minskat för viss av de arter som har lågt kvotutnyttjande såsom Läs mer…

Självklart ska fritidsbåtar och fritidsfiskare registreras

Yrkesfisket är mycket kraftfullt reglerat in i minsta detalj medan fritidsfisket inklusive turfiskebåtar i princip är helt oreglerat. Ändå står fritidsfisket för ett större uttag av kustnära fisk som exempelvis gädda, abborre och gös än yrkesfisket, ett större uttag av Läs mer…

Danska fiskerättigheter för sill 2020 – båtar och företag

Sill är liksom i Sverige den viktigaste fisken i det pelagiska fisket i Danmark. Medan svenskt sillfiske främst sker i Östersjön och Skagerak men även i Nordsjön och Norska havet sker danskt sillfiske främst i Nordsjön men även i Skagerak, Läs mer…

Svenska fiskemöjligheter för kräfta 2020 – båtar och företag

Hela 202 fiskebåtar i Sverige har fiskemöjligheter för mer än 4 ton kräfta varav 97 stycken har fiskemöjligheter för mer än 10 ton. De allra flesta båtar utnyttjar inte sina fiskemöjligheter och av den totala svenska kräftkvoten fångas bara hälften Läs mer…

Svenska fiskemöjligheter för räka 2020 – båtar och företag

Räkfiske är det ekonomiskt viktigaste fiske på Västkusten efter det storskaliga pelagiska fisket. Fisket bedrivs i huvudsak i Skagerak men några båtar fiskar också i Nordsjön där fisket sker i norsk zon. Det mesta fångas norr om Jylland och i Läs mer…

Naturskyddsföreningens pajaskonster och lögner om fiske

Naturskyddsföreningens ordförande Karin Lexén har skrivit en oinitierad, okunnig och lögnaktig artikel om fiske i en publikation som heter Altinget. Marina skyddsområden är enligt internationell forskning ett dåligt sätt att skydda havet. Inte alls så bar som Lexén påstår. Speciellt Läs mer…