Veckans båt – GG 892 Strannefjord

Byggdes som GG 392 Strannefjord, på Ö-varvet på Öckerö år 2000. Senare köpt av Jonas Nilsson och Johan Börjesson i Träslövsläge. Bytte då nummer till VG 392 Strannefjord. I maj 2015 sålde de båten till Strannefjord i Träslövsläge AB, ett företag de själva äger. Läs mer…

Advertisements

Det finns knappast nån koncensus i det demersala fisket

Ett nytt förvaltningssystem har införts i det demersala fisket. Enligt en intervju med Peter Olsson, ordförande i SFPO, i tidningen Hook & Net, har resultatet blivit en slags koncensus där de flesta varken är supernöjda eller väldigt missnöjda. Det är Läs mer…

Fiske i Danmark och Sverige där tveksamheter kan förekomma

Det finns ett antal fisken i olika havsområden runt Danmark och Sverige där tveksamheter och olagligheter sannolikt existerar. En del av problemen har troligen funnits i årtionden, andra är relativt nya och varierar dessutom med kvoternas upp- och nedgång. En del Läs mer…

Det nya förvaltningssystemet för det demersala fisket

Igår var jag ute på Öckerö och deltog i ett av de informationsmöten som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) hållit med fiskare runtomkring i Sverige med anledning av det nya förvaltningssystemet i det demersala fisket. Det demersala fisket i Västerhavet (Kattegatt, Läs mer…

Månadens fisk – havskräfta

Ekonomiskt så är fisket på havskräfta ett av de viktigaste fiskena i Sverige. Ett mycket stort antal båtar ägnar sig åt fiske av havskräfta, cirka 25% fiskas med bur och resten med trål, huvuddelen av det med ristförsedd trål. Kräfta Läs mer…

Regional fördelning och ägarkoncentration i det pelagiska fisket

Inlägg nr 5 av 5 i serien Uppföljning av det pelagiska systemet

Inlägg nr 5 av 5 i serien Uppföljning av det pelagiska systemetDet pelagiska systemet med individuella fiskerättigheter har enligt riksdagens uppföljning lett till omfördelning av fiskerättigheterna till Göteborgsområdet och en ägarkoncentration. Göteborgsområdet innebär i detta sammanhang det område där fiskebåtarna har Läs mer…

Svenska landningar av rödspätta 2016

När det gäller rödspätta så utnyttjas bara en mindre del av den svenska kvoten. Reglerna om fiskedagar och fångstresor har tillsammans med de begränsade torskkvoterna försvårat fisket. Omkring en tredjedel av det som landas fångas av en enda fiskebåt. GG 181 Läs mer…

Svenska landningar av torsk 2016

Torsk är en av de ekonomiskt viktigaste arterna inom det svenska fisket. Framförallt är den viktig i Östersjön men det finns också ett ekonomiskt viktigt fiske i Västerhavet. I Skagerak och Kattegatt havet är torsk nästan uteslutande ett bifångstfiske och Läs mer…

Svenska landningar av makrill 2016

Makrill fiskas inte speciellt mycket av svenska fiskare vad det gäller total mängd. Däremot är det många mindre båtar som fiskar en del makrill. För det kustnära fisket på Västkusten är makrill en viktig art. Men i motsats till i Läs mer…

Hur är det med den pelagiska kustkvoten?

Inlägg nr 2 av 5 i serien Uppföljning av det pelagiska systemet

Inlägg nr 2 av 5 i serien Uppföljning av det pelagiska systemetI riksdagens utvärdering av det pelagiska systemet konstateras att införandet av överförbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket inte påverkat det småskaliga kustnära fisket alls. En anledning till detta är Läs mer…

Pelagiskt och demersalt fiske – olika världar?

Inlägg nr 1 av 5 i serien Uppföljning av det pelagiska systemet

Inlägg nr 1 av 5 i serien Uppföljning av det pelagiska systemetDen svenska riksdagen har gjort en uppföljning och utvärdering av det pelagiska systemet. Jag ämnar kommentera denna uppföljning i en rad inlägg och börjar med att kommentera den uppdelning Läs mer…

Svenska landningar av skarpsill och tobis 2016

Svenska fiskare fiskar två sorters industrifisk eller foderfisk som det också kallas. Det är skarpsill och tobis. Förra året fiskades mycket lite tobis då kvoten i stort sett uteblev helt. Skarpsill fiskades det dock mycket av.  Skarpsill fiskas främst i Östersjön Läs mer…

Svenska landningar av sill 2016

Sill, eller som det kallas i norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken strömming, är den mest fiskade arten i det svenska yrkesfisket mätt i vikt eller volym. Huvuddelen fiskas i Östersjön, men en del fiskas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Sill fiskas främst Läs mer…

Månadens fisk – sjurygg

Sjurygg (Cyclopterus lumpus) är en fiskart som fått sitt namn efter sitt mycket ovanliga utseende där ”ryggarna” är rader av benknutor utefter sidorna. Honan kallas för kvabbso medan hannen kallas stenbit. Kroppsformen är klumpig och hög, munnen är liten. Färgen på Läs mer…

Danska landningar av jomfruhummer 2016

Jomfruhummer är det danska namnet på havskräfta. Det dansk fisket på kräfta bedrivs främst i Kattegatt och Skagerak men även i viss mån i Nordsjön. I Skagerak dominerar båtar från Läsö och Strandby men i övrigt är det en mycket Läs mer…

Danska räklandningar 2016

I det danska fisket så fiskas två sorter räkor. Nordhavsräkor (Pandalus borealis) de som vi äter färska och kokta i Sverige) och hästräkor eller sandräkor (Crangon crangon). Hästräkor fiskas med bomtrål väster om Sydjylland, i det så kallade Vadehavet, och utanför Läs mer…

Utvinning av sand och grus i havet

Fyra områden på svensk havsbotten har identifierats som möjliga för uttag av marin sand och grus för tre svenska regioner. Det framgår av ett underlag som SGU har tagit fram i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten för att hitta tänkbart Läs mer…

Svenskt fiske olönsamt

I en EU-rapport om europeiskt fiske konstateras att utvecklingen går åt rätt håll. Fisket är lönsamt och det blir allt bättre samtidigt som antalet hållbart fiskade bestånd blir allt fler. Men det finns undantag från den rådande trenden. Framförallt gäller Läs mer…

Veckans båt – GG 41 Skalman

GG 41 Skalman används främst till burfiske av kräftor. Fiskar också krabba och hummer under delar av året. Det är en lite över 10 meter lång platsbåt som byggdes av företaget Kulkuri i Finland 2002. Ägare av båten är Burfiskarna Läs mer…