Svenska landningar av kräfta 2016

Havskräfta är en av de viktigaste arterna i det svenska fisket. För en stora mängden båtar på västkusten är det den viktigaste arten och den som flest båtar bedriver ett riktat fiske på. havskräfta fiskas i Kattegatt och Skagerak av Läs mer…

Advertisements

Regional fördelning och ägarkoncentration i det pelagiska fisket

Inlägg nr 5 av 5 i serien Uppföljning av det pelagiska systemet

Inlägg nr 5 av 5 i serien Uppföljning av det pelagiska systemetDet pelagiska systemet med individuella fiskerättigheter har enligt riksdagens uppföljning lett till omfördelning av fiskerättigheterna till Göteborgsområdet och en ägarkoncentration. Göteborgsområdet innebär i detta sammanhang det område där fiskebåtarna har Läs mer…

Svenska landningar av rödspätta 2016

När det gäller rödspätta så utnyttjas bara en mindre del av den svenska kvoten. Reglerna om fiskedagar och fångstresor har tillsammans med de begränsade torskkvoterna försvårat fisket. Omkring en tredjedel av det som landas fångas av en enda fiskebåt. GG 181 Läs mer…

Svenska landningar av makrill 2016

Makrill fiskas inte speciellt mycket av svenska fiskare vad det gäller total mängd. Däremot är det många mindre båtar som fiskar en del makrill. För det kustnära fisket på Västkusten är makrill en viktig art. Men i motsats till i Läs mer…

Svenska landningar av skarpsill och tobis 2016

Svenska fiskare fiskar två sorters industrifisk eller foderfisk som det också kallas. Det är skarpsill och tobis. Förra året fiskades mycket lite tobis då kvoten i stort sett uteblev helt. Skarpsill fiskades det dock mycket av.  Skarpsill fiskas främst i Östersjön Läs mer…

Svenska landningar av sill 2016

Sill, eller som det kallas i norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken strömming, är den mest fiskade arten i det svenska yrkesfisket mätt i vikt eller volym. Huvuddelen fiskas i Östersjön, men en del fiskas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Sill fiskas främst Läs mer…

Danska tobislandningar 2016

Tobis är normalt Danmark viktigaste industrifisk och det har precis varit ett seminarium/konferens i Köpenhamn om tobis, tobisfiske, beståndsbedömningar och annat. Danskt fiskeri och danska fiskmjölsindustri är mycket missnöjda med hur tobisen förvaltas men är nöjda med en del ändringar som Läs mer…

Danska landningar av brisling 2016 – viktigaste industrifisken

Den viktigaste industrifisken i Danmark under 2016 var brisling, eller skarpsill som det heter på svenska. Detta på grund av att fisket på den art som normalt är viktigast, tobis, helt uteblev under 2016. Fisket av skarpsill är lite av svensk Läs mer…

Mest läst på bloggen under 2016

Under året som gått har Njord blivit Sveriges största tidning och nyhetssajt om yrkesfiske med ett totalt antal sidvisningar på mer än 600 000 år 2016 (exakt 657 427 enligt Google Analytics). Antalet unika besökare var cirka 80 000 (80 803 enligt Google Analytics) under Läs mer…

Frihamnen mellandagarna 2016 – 6 av Sveriges 10 största fiskebåtar

6 av de 10 största svenskägda fiskebåtarna, GG 203 Ginneton, GG 204 Tor-ön, GG 207 Torland, GG 505 Polar, S 205 Ceton och gamla Ginneton. Två Ahlströmsbåtar, tre Claessonbåtar och en Bryngeldbåt. De fyra som saknas av de tio största Läs mer…

Största svenska fiskebåtarna genom tiderna

I detta sammanhang räknar jag bara fiskebåtar som ägs av svenska yrkesfiskare bosatta i Sverige eller som ägs via ett företag i Sverige. Magnus Roth och hans baltiska fiskebåtar som fiskar i Västafrika finns därför inte med. Däremot de som Läs mer…

Veckans båt – GG 1025 Sylvia

GG 1025 Sylvia som är byggd 1982 i plast är bara 8,5 meter lång. Det gör båten till en av Sveriges minsta trålare, helt säkert den minsta på västkusten och troligen den minsta i hela landet. Eventuellt finns det nån lika Läs mer…

Juluppehåll för den pelagiska flottan – Fiskebäck på juldagen

Flera pelagiska fiskebåtar ligger stilla i Fiskebäck över jul. Småregnigt och disigt väder såg till att bilderna inte blev världshistoriens bästa. GG 158 Sunnanland, GG 206 Ahlma, FIN 1125 T Windö, GG 683 Rön och GG 690 Vingasand. Läs även andra Läs mer…

Dubbelfel i norska Kystmagasinet

I Norge finns det flera stora tidningar om yrkesfiske. En är FiskeribladetFiskaren, en annan Kystmagasinet. Det som är förvånande med dessa stora tidningar är att de ofta brister katastrofalt i faktakontrollen. Exempelvis har Kystmagasinet nu två artiklar om danskt fiske med Läs mer…

Veckans båt – GG 650 Justina

GG 650 Justina är en 10 meter lång trålare som byggdes 1996 av Cygnus Marine, i Falmouth, England som PH 953 Rachel Helen. Den är byggd i plast och har en motor på 175 kW. Från 2004 hette båten B 947 Läs mer…

Sveriges största fiskebåt- nya GG 203 Ginneton i Frihamnen

Nya GG 203 Ginneton är tonnagemässigt (1 424 bt) och med tanke på motorstyrka (4 940 kW) Sveriges största fiskebåt om än inte den största svenskägda. Tidgare hette båten HG 62 Beinur. Längst av de svenskflaggade båtarna är dock GG Läs mer…

Minskningen inom fisket har drabbat södra Bohuslän hårdast

Detta är ytterligare ett inlägg med anledning av de frågor som är aktuella på konferensen Östersjöfiske 2020. Tidigare har jag skrivit om överförbara fiskerättigheter i Danmark och i det svenska pelagiska fisket liksom om eventuella problem med överförbara fiskerättigheter och Läs mer…

Danmarks största innehavare av fiskerättigheter för industrifisk 2016

Industrifisk är fisk som fiskas för att användas till fiskmjöl, fiskolja och foder. De vanligaste arterna i detta fiske är skarpsill (brisling), tobis och vitlinglyra (sperling) men också blåvitling, taggmakrill (hestemakrel) och trynfisk (havgalt). I detta inlägg redovisar jag innehaven Läs mer…

Effekterna av överförbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket

Med anledning av konferensen Östersjöfiske2020 i Simrishamn i november har jag för avsikt att publicera ett par inlägg som tar upp en del av de frågeställningar som dör kommer att tas upp. Intressenterna bakom konferensen har tagit ställning mot individuella Läs mer…