Sveriges största tidning om yrkesfiske
B-C Pelagic AB äger den pelagiska trålaren GG 229 Clipperton medan B-C Pelagic Danmark ApS äger S 438 Bristol. GG 229 Clipperton har under den undersökta perioden fiskat i Nordsjön, Östersjön, Bottenhavet, Skagerak och i Nordatlanten norr om Island mellan Island och Grönland. Läs mer…
B-C Pelagic AB är ett fiskeriföretag på Donsö som ägs av Bristol Fiske AB och AB Clipperton. I styrelsen för bolaget sitter Marcus Backman (VD), Kenny Jansson (ordf), Runar Jansson, Aste Jansson, Erling Malmborg och Reine Backman. Kenny, Runar och Aste Jansson äger Bristol Fiske AB där de alla också sitter i styrelsen. Läs mer…
B-C Pelagic AB på Donsö som är ett av Sveriges största fiskeriföretag äger danska B-C Pelagic Ejendom ApS i Skagen. Ägare av B-C Pelagic AB är Bristol Fiske AB och AB Clipperton med hälften var. Läs mer…
B-C Pelagic Danmark ApS har köpte en danska fiskebåt. Bolaget ägs av B-C Pelagic Holding ApS vilket i sin tur ägs av familjerna Backman och Jansson på Donsö. Dessa äger också B-C Pelagic AB i Sverige som äger GG 229 Läs mer…
Gitte Henning Pelagic A/S har sålt sina pelagiska fiskerättigheter. Enligt vad ägaren Henning Kjeldsen själv uppgett är de sålda till 6 företag men det har inte framgått till vilka bolag de har sålts. Men vad jag har erfarit så handlar det bland annat om Themis Fiskeri A/S, Astrid Fiskeri A/S, Rederiet Isafold A/S och B-C Pelagic Danmark ApS. Läs mer…
Skarpsill som också kallas brisling i Västerhavet och vassbuk i Östersjön är ett fiske där svenskarna dominerar. I sillfisket förekommer också många danskägda och norskägda fiskebåtar, men i brislingfisket (skarpsillsfisket) spelar de en mindre roll. Läs mer…
Jag har redovisat svenska pelagiska landningar för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill och tobis. De arter som det pelagiska fisket i Sverige är inriktat på. Men att bara redovisa landningar från svenskflaggade fiskebåtar säger väldigt lite om det svenska pelagiska fisket rent generellt. Läs mer…
Vid sidan av sill och skarpsill finns det också ett pelagiskt svenskt fiske av tobis och makrill. Det är betydligt mindre än fisket av sill och skarpsill och bedrivs nästan enbart i Västerhavet. Läs mer…
Svenska fiskebåtar fiskar huvudsakligen skarpsill i Östersjön. Allt storskaligt skarpsillsfiske är riktat trålfiske med sill som bifångst. Men de mindre trålarna som främst bedriver riktat sillfiske får skarpsill som bifångst. Många mindre trålare bedriver även riktat skarpsillsfiske och får då sill som bifångst. Läs mer…
De viktigaste arterna i svenskt fiske är sill och skarpsill i det pelagiska fisket samt räka, kräfta, torsk, sej och kolja i det demersala fisket. När det gäller sill fiskades det lika mycket i Nordsjön som i Östersjön under 2023. De flesta båtar hör hemma i Östersjön och fiskar enbart där. Läs mer…
Sverige har 20 stora pelagiska fiskeriföretag. Alla utom sex har fiskebåtar i andra länder. Det senaste företaget som utlokaliserat till ett annat land är Båt GG 330 Carmona AB. Läs mer…
Sen senaste gången jag gjorde en lista över Sverige största fiskebåtar år 2022 har listan över de största fiskebåtarna förändrats. Nya GG 203 Ginneton och GG 330 Carmona har levererats och GG 505 Polar har ersatts av en mindre båt som dessutom bytt hemmahamn. Läs mer…
Tobis fiskas i Nordsjön med en så kallad semipelagisk trål. Det är en trål som i allmänhet vidrör botten men inte så hårt. Den kombineras ibland med så kallade flygande trålbord (tråldörrar) som inte rör botten. Fisket sker på sand eller grusbottnar Läs mer…
Sperling (vitlinglyra), hästmakrill och havgalt (trynfisk) är arter som i det danska fisket enbart fiskas för leverans till fiskmjölsindustrin. I fler andra länders fiske fångas däremot hästmakrill för konsumtion. Det mesta brukar exporteras till afrikanska länder. Läs mer…
Det danska fisket av brisling (skarpsill) skedde i huvudsak i Nordsjön medan fisket i Östersjön var av mindre omfattning. Något riktat fgiske av skarpsill i Skagerak och Kattegatt förekom inte under kvotåret 2022-2023. Brisling fiskas med flyttrål och går till fiskmjölsfabrikerna för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…
Sverige har en liten makrillkvot och svenskägda båtar i Danmark har också förhållandevis små fiskerättigheter för makrill. En del av makrillen landas i Norge som betalat mer för markillen än de flesta andra länder under 2023. Läs mer…
I Danmark har det varit vanligt med rena kapitalinvesteringar i fisket där rika Köpenhamnsbor köpt minoritetsandelar i partrederier som varit ägare av fiskebåtar. På det sättet kunde de minska sin skatt. Huvudägare har i allmänhet varit en fiskare eller någon som varit engagerad i fiskmjöls- och fiskindustrin. Läs mer…
De allra flesta svenska fiskeriföretag är aktiebolag. En del är enskilda firmor och några stycken är handelsbolag eller kommanditbolag. De flesta fiskeriföretag är ensamföretag som har fiskebåtar som sköt av en enda personer. Läs mer…
I GP har den kände restaurangägaren och kocken Leif Mannerström undertecknat en debattartikel om sillen i Östersjön som brukar serveras under namnet strömming. Den är skriven tillsammans med flera andra. Artikeln är en uppvisning i okunskap. Man kan nästan säga att artikelförfattarna briljerar när det gäller okunnighet. Läs mer…
Danska företag publicerar i allmänhet inga omsättningssiffror. Det gör att det är svårt att få en uppfattning om hur stora företagen egentligen liksom vilka som är störst när det gäller försäljning. Det går dock att få en viss kolla på vilka de största företagen är genom att kolla på hur stora de bokförda tillgångarna är. Läs mer…