Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det svenska skaldjursfisket är framförallt kräftfiske och räkfiske. Det sker huvudsakligen med trål men en mindre del av kräftorna fiskas med bur. Förutom kräftor och räkor är även hummer viktigt för en del yrkesfiskare och dessutom fångas en hel del krabba som bifångst i burfisket av kräfta och i hummerfisket. Läs mer…
Yrkesfiskarna kan sannolikt se fram emot att fånga betydligt mer skarpsill (brisling, sprat) i Nordsjön den kommande säsongen. Säsongen sträcker sig från 1 juli 2023 till 30 juni 2024. ICES rekommenderar i alla fall att kvoten för skarpsill i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt fördubblas från cirka 70 000 ton till drygt 143 000 ton. Läs mer…
Torsken i Östersjön har i stort sett försvunnit. Det verkar dock finns ett reliktbestånd i Ålands hav som klarar sig bra. Däruppe är troligen havet tillräckligt kallt fortfarande och det torskbeståndet är sannolikt också anpassat till en lägre salthalt. Läs mer…
Naturskyddsföreningen har gjort en rapport om trålfiske innanför den så kallade trålgränsen. De konstaterar att 90 procent av fångsten innanför trålgränsen tas med trål i Östersjön, 58 procent i Bottniska viken (Bottenhavet och Bottenviken) och 32 procent i Kattegatt och Skagerak (kallas Västerhavet i rapporten). Läs mer…
I en debattartikel i DN pekar några företrädare för det pelagiske fiskets organisation, Swedish Pelagic Federation PO (SPF), på några existerande problem inom det pelagiska fisket som efterfrågan och bristande kapacitet i beredningsindustrin samt vad som skulle behöva göras på dessa områden Läs mer…
Västerhavet innefattar i detta sammanhang Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Engelska kanalen, Skagerak och Kattegatt. Det är där svenska fiskare fiskar det mest av den fisk och de skaldjur de fångar. Detta om vi också räknar danskägda och tyskägda båtar som ägs av svenska yrkesfiskare. Läs mer…
Svenska pelagiska fiskebåtar fiskar i ett stort område. Från Nordatlanten väster om Irland eller runt Färöarna upp till Norska havet väster om Norge, I Nordsjön kring Shetlandsöarna och ner till väster om Jylland. Dessutom i Skagerak och Kattegatt liksom i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
Pelagiskt fiske är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…
Hur mycket sill/strömming som det finns i Östersjön uppskattas av en mängd forskare och resultaten sammanställs och publiceras av Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Det finns enligt deras bedömningar ingen fara för sillen i de östra delarna Östersjön. Inte heller i Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
Pelagiskt fisk är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har kommit med sina rekommendationer för tobisfisket under 2023. Jämfört med rekommendationerna för 2022, så innebär de en ökning av tobiskvoten. Läs mer…
Större delen av det svenska fisket sker med bottentrål. Det gäller det småskaliga kustnära siklöjefisket i Bottenviken, större delen av det kustnära småskaliga strömmingsfisket i Bottenhavet, större delen av det småskaliga kräftfisket på Västkusten, allt räkfiske och allt fiskfiske, dvs fiske av bottenlevande arter. Läs mer…
Den 16 januari redovisade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ett regeringsuppdrag om faktorer att beakta i ett system med överlåtbara fiskerättigheter inom det demersala fisket, det vill säga fiske efter de arter som lever nära havsbotten såsom nordhavsräka, havskräfta och torsk. Läs mer…
Det demersala svenska fisket på Västkusten är delvis beroende av att få fiska i norska vatten. Men i år har de inte fått tillgång till norska vatten. Det handlar dels om ett par båtar, GG 150 Älvsborg och GG 500 Vingaskär, som främst bedriver fiskfiske i norskt vatten Läs mer…
Under flera decennier har det varit brist på vuxen torsk på västkusten, trots att det under vissa år observerats mycket ung torsk (juvenil torsk) som inte är äldre än två år. Detta har gjort att många trott att kustbestånden av torsk är så gott som utrotade och att den torsk man nu hittar på västkusten huvudsakligen är utsjötorsk. Läs mer…
Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Detta enligt forskare på SLU. Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, men att det finns undantag. Läs mer…
Atlantisk hästmakrill (Trachurus trachurus) eller som den också kallas europeisk hästmakrill heter officiellt tagmakrill på svenska men jag använder numera hästmakrill som namn då arten heter så på alla andra språk. Läs mer…
Tobis är den viktigaste industrifisken i det danska fisket trots att den bara fiskas under en kortare perioden på senvåren och försommaren. Fisket varierar mycket mellan olika år då beståndet av den mycket kortlivade fisken varierar kraftigt mellan åren. Läs mer…
Danmarks Naturfredningsforening (DN) har publicerat en artikel om svenskt kräftfiske. Artikeln bygger dock delvis på okunskap och missförstånd eller visar i alla fall prov på det. Burfiske av kräftor står bara för en mindre del av svenskt kräftfiske och dessutom är den minskande. Kanske omkring 20 procent. Läs mer…
Området där Östersjön möter Nordsjön är en smältdegel – för sill. Tack vare genteknikens utveckling kan ett internationellt forskarteam nu visa att den sill som fångas här under sommaren leker i olika områden och under olika perioder på året. Läs mer…