Konsten att äta giftig fisk från Östersjön

Fisk från Östersjön innehåller ofta stora mängder miljögifter. Kustnära fisk som gädda, gös, abborre med mer kan innehålla tungmetaller, PFAS och annat. Fet fisk innehåller framförallt dioxiner och PCB. Fet fisk är exempelvis siklöja, sik, lax, öring, sill och skarpsill. Läs mer…

Svensk vattenbruksnäring – fiskodling hav, sjö och på land

Vattenbruket i Sverige är mycket litet och dessutom organisatoriskt splittrat. En av de existerande organisationerna är Matfiskodlarna vars styrelse består av Josef Nygren (ordf),  Alf-Håkan Romar, Iivari Valli och Elin Mehlhorn. Matfiskodlarna är organiserat som ett aktiebolag, Matfiskodlarna Sverige AB. Läs mer…

Svenskarna, Östersjön, fet fisk och dioxiner

Dioxiner och dioxinlika PCB är fettlösliga ämnen som ansamlas i feta animaliska livsmedel som fisk, kött, ägg och mejeriprodukter. Särskilt höga halter finns i fet fisk som bland annat strömming/sill och vildfångad lax från förorenade områden som till exempel Östersjön, Bottenhavet, Bottenviken, Vänern och Vättern. Läs mer…

Intressant om fisket i Stockholms skärgård

Havsmiljöinstitutet har nyligen gett ut en rapport vid namn Fisket i Stockholms skärgård under historisk tid. De har tagit en titt på hur fisket i Stockholms skärgård sett ut över tid. Ordentliga uppgifter finns inte förrän vi 1800-talet mitt men fiske har pågått sen urminnes tid. Det var i alla fall från 1800-talet och framåt i huvudsak ett binäringsfiske. Läs mer…

Varför industrifisket i Senegal och Peru inte skadar det lokala fisket

Uppfödning av lax kräver en viss mängd fiskmjöl i fiskfodret. Idag kring 1 kilo pelagiska fisk per ett kilo producerad lax. Fisket av små pelagiska fiskar för fiskmjölstillverkning är i allmänhet långsiktigt hållbart samt miljö- och klimatvänligt. Läs mer…

Västsveriges laxälvar

I västra Sverige mellan norska gränsen och Östersjön finns det 25 stycken laxförande älvar och åar. Det är fler än vad som finns längs hela den långa östersjökusten där antalet är laxförande älvar och åar är 19 stycken. Läs mer…

Ett sekel av laxutsättningar har påverkat vildlaxen

Laxbestånden i Östersjön är enligt forskare mer genetiskt lika nu än för 100 år sedan. Detta till följd av omfattande odling och utsättning, som sker främst som kompensation till fisket för minskad vildlaxproduktion orsakad av vattenkraftsutbyggnad. Konsekvensen kan bli sämre förmåga hos den vilda laxen att klara framtida miljöförändringar.  Läs mer…

Allt mindre vild fisk används till fiskmjöl och fiskfoder

Mängden vild fisk som används till framställning av fiskmjöl har sen år 2000 minskat. År 2000 användes 23 miljoner ton för fiskmjöls- och fiskoljeproduktion men 2017 hade det minskat till 16 miljoner ton. Detta samtidigt som produktionen från akvakultur (fisk-, mussel-, alg- och skaldjursodling) ökat från 36 miljoner ton år 2000 till 112 miljoner ton 2017. Läs mer…

Fisk och skaldjursbestånd i svenska vatten

SLU Aqua och Havs- och vattenmyndigheten påstår i ett pressmeddelande att fisket på marina arter som strömming (men de menar sill), gråsej och havskräfta bör minska medan torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Att fisket av havskräfta bör minska är dumheter. Läs mer…

Supermiljöbloggen går vilse när det gäller fiskodlingar och fiske

I en artikel på Supermiljöbloggen hittar Vera Arhippainen på en massa felaktiga uppgifter om värdens fiske.  Hon skapar och sprider helt enkelt falska nyheter. Utifrån en undersökning om miljöproblemen i laxodlingsindustrin fabulerar hon friskt. En del av felaktigheterna har hon dock fått från den aktuella rapporten i sig men de flesta är rena fantasier och påhitt av henne själv. Läs mer…

Industrifiske är också konsumtionsfiske

Med industrifiske menas pelagiskt fiske till fiskmjölsfabriker för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja samt pelagiskt fiske för foderändamål. Det kallas också foderfiske och är till stor del ett storskaligt fiske men inte helt och hållet. Läs mer…

Alaskas jättekrabbor

Under mina många vuxensomrar på Brännö i den göteborgska skärgården återkom ständigt två aktiviteter; ”Dans på Brännö brygga” och krabbjakt med mitt ”låtsasbarnbarn” Lisa. Det senare kan bli betydligt mer riskfyllt i framtiden om den gigantiska kungskrabban sprider sig till den svenska västkusten. Läs mer…

Öring – kan det bli en vanligare fångst i yrkesfisket?

Öring (Salmo trutta) är en laxfisk som är mycket populär bland fritidsfiskare. Det är också en fisk som fångas i väldigt liten utsträckning i yrkesfisket och då i princip alltid som bifångst i laxfiske. Något riktat yrkesfiske på öring finns inte. Läs mer…

Sik är en utmärkt matfisk som äts i för liten utsträckning

Sik fiskas idag yrkesmässigt i Vättern och Vänern i mindre utsträckning men däremot finns ett mer omfattande fiske i Bottenhavet och Bottenviken. Sik fångas även i mindre sjöar. I Vättern, Bottenhavet och Bottenviken innehåller den i stort sett aldrig gifthalter Läs mer…

Minskande halter av miljögifter i fet fisk från Östersjön

En omfattande kartläggning av dioxiner och PCB i yrkesmässigt fångad fet fisk i Östersjön, Vänern och Vättern visar att halterna successivt minskar men också att det är stora skillnader i föroreningshalter mellan olika fångstområden. Detta beror i första hand på Läs mer…