Anna Ljungströms lögner om fisket i Östersjön

Anna Ljungström heter en skribent på Supermiljöbloggen. Hon har skrivit en artikel om Östersjön och dess miljöproblem. Avsnittet om fiske är fullt av lögner och felaktigheter. Men vad kan man vänta sig när hon har lögnfabriken BalticWaters2030 som en källa för sina påståenden. Läs mer…

Rejält sänkta kvoter för lax, torsk och sill i Östersjön

Under ministerrådet den 11-12 oktober beslutade EU:s fiskeministrar att göra stora minskningar i uthavsfisket av lax i Östersjön från Öresund och norrut till  Bottenviken (SD 22-31). Förbud mot riktat laxfiske ska införas också mellan Öresund och upp till söder om Ålands hav samt i områden utanför 4 nautiska mil utanför baslinjen norr därom. Läs mer…

EU-kommissionen föreslår förbud mot laxfiske i Östersjön

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om laxkvoten i Östersjön som innebär att de helt följer rådet från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Förslaget, som nu skickas vidare till Ministerrådet, innebär en sänkt kvot från 94 496 laxar (2021) till 63 811 för år 2022. Läs mer…

Fritidsfisket i Öresund ska och bör begränsas

Fritidsfisket fiskar många gånger mer torsk än vad yrkesfisket i Öresund gör. Nu verkar det som om ICES och EU-kommissionen vill införa begränsningar för det omfattande torskfisket av personer som via turfiskeföretag kan fiska utan fiskelicens. Läs mer…

ICES vill stoppa allt havsbaserat laxfiske i Östersjön

I Sverige finns inget yrkesfiske på lax i egentliga Östersjön. Det existerar bara i Bottenhavet och Bottenviken. Däremot finns ett omfattande fritidsfiske som sannolikt landar mer lax än yrkesfisket gjorde när det förbjöds. Läs mer…

Klimatförändringar i Östersjön

Varmare i vattnet, varmare i luften och högre havsvattennivå. Effekterna av ett förändrat klimat är redan verklighet i Östersjön. Det slås fast i en ny typ av faktarapport, där 100 forskare från Östersjöregionen sammanställt den senaste forskningen på området. Läs mer…

Svenskarna vid Bristol Bay

Familjen Alstrom i Yukon-deltat är bara en av många svenskättade familjer som finns i Alaska. Speciellt var svenskar viktiga när det gällde utvecklingen av världens viktigaste kommersiella laxfiske i Bristol Bay. En av de svenskar som kom att ta del i detta fiske och förädlingen av laxen var Peter Nilsson från Öland. I USA var han känd som Pete Nelson och kallades Whitehead Pete. Läs mer…

Läkemedelsrester i vatten men inte i fisk

I en ny undersökning gjord av IVL, på uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund, Vänerns
vattenvårdsförbund och Vätternvårdsförbundet, har läkemedelsrester i fisk i de tre stora sjöarna Mälaren, Vänern och Vättern studerats. Varken läkemedel eller antibiotika fanns i mätbara halter i något av proverna. Läs mer…

Konsten att äta giftig fisk från Östersjön

Fisk från Östersjön innehåller ofta stora mängder miljögifter. Kustnära fisk som gädda, gös, abborre med mer kan innehålla tungmetaller, PFAS och annat. Fet fisk innehåller framförallt dioxiner och PCB. Fet fisk är exempelvis siklöja, sik, lax, öring, sill och skarpsill. Läs mer…

Svensk vattenbruksnäring – fiskodling hav, sjö och på land

Vattenbruket i Sverige är mycket litet och dessutom organisatoriskt splittrat. En av de existerande organisationerna är Matfiskodlarna vars styrelse består av Josef Nygren (ordf),  Alf-Håkan Romar, Iivari Valli och Elin Mehlhorn. Matfiskodlarna är organiserat som ett aktiebolag, Matfiskodlarna Sverige AB. Läs mer…

Svenskarna, Östersjön, fet fisk och dioxiner

Dioxiner och dioxinlika PCB är fettlösliga ämnen som ansamlas i feta animaliska livsmedel som fisk, kött, ägg och mejeriprodukter. Särskilt höga halter finns i fet fisk som bland annat strömming/sill och vildfångad lax från förorenade områden som till exempel Östersjön, Bottenhavet, Bottenviken, Vänern och Vättern. Läs mer…

Intressant om fisket i Stockholms skärgård

Havsmiljöinstitutet har nyligen gett ut en rapport vid namn Fisket i Stockholms skärgård under historisk tid. De har tagit en titt på hur fisket i Stockholms skärgård sett ut över tid. Ordentliga uppgifter finns inte förrän vi 1800-talet mitt men fiske har pågått sen urminnes tid. Det var i alla fall från 1800-talet och framåt i huvudsak ett binäringsfiske. Läs mer…

Varför industrifisket i Senegal och Peru inte skadar det lokala fisket

Uppfödning av lax kräver en viss mängd fiskmjöl i fiskfodret. Idag kring 1 kilo pelagiska fisk per ett kilo producerad lax. Fisket av små pelagiska fiskar för fiskmjölstillverkning är i allmänhet långsiktigt hållbart samt miljö- och klimatvänligt. Läs mer…

Västsveriges laxälvar

I västra Sverige mellan norska gränsen och Östersjön finns det 25 stycken laxförande älvar och åar. Det är fler än vad som finns längs hela den långa östersjökusten där antalet är laxförande älvar och åar är 19 stycken. Läs mer…

Ett sekel av laxutsättningar har påverkat vildlaxen

Laxbestånden i Östersjön är enligt forskare mer genetiskt lika nu än för 100 år sedan. Detta till följd av omfattande odling och utsättning, som sker främst som kompensation till fisket för minskad vildlaxproduktion orsakad av vattenkraftsutbyggnad. Konsekvensen kan bli sämre förmåga hos den vilda laxen att klara framtida miljöförändringar.  Läs mer…

Allt mindre vild fisk används till fiskmjöl och fiskfoder

Mängden vild fisk som används till framställning av fiskmjöl har sen år 2000 minskat. År 2000 användes 23 miljoner ton för fiskmjöls- och fiskoljeproduktion men 2017 hade det minskat till 16 miljoner ton. Detta samtidigt som produktionen från akvakultur (fisk-, mussel-, alg- och skaldjursodling) ökat från 36 miljoner ton år 2000 till 112 miljoner ton 2017. Läs mer…