Sveriges största tidning om yrkesfiske
Småskaliga svenska fiskare, miljöaktivister och en del forskare påstår regelbundet att det finns stora bifångster i det pelagiska fisket med flyttrål och snörpvad efter sill och skarpsill. Men det finns inga som helst belägg för att så är fallet. Läs mer…
WWF ger ut en fiskguide varje år. Den ska tala om för folk vilka fiskar som är bra eller dåliga att äta. Den tycks dock bara bli sämre och sämre i förhållande till verkligheten. I vissa stycken tyck den helt sakna verklighetskontakt. Läs mer…
Årets skarpsillskvot (brislingkvot) i Nordsjön har sänkts med 20% jämfört med 2018. Ihop med sänkt tobiskvot har det inneburit att de danska yrkesfiskare som lever på storskaligt industrifiske och inget annat får problem. Det handlar om ett tjugotal fiskebåtar, framförallt Läs mer…
Fisk och skaldjur är både hälsosamma och uthålliga livsmedel men är ibland också associerade med klimatpåverkan och gifter. Konsumenternas osäkerhet kan vara en bidragande orsak till att endast en av tre svenskar får i sig den mängd fisk och skaldjur Läs mer…
Tiaminbrist (brist på vitamin B1) har konstaterats hos flera fiskarter och sjöfåglar i Östersjön. Det är ingen ny insikt utan har varit känt länge. Bland de fiskar där tiaminbrist konstaterats märks torsk och lax. Toppredatorer i Östersjön. Det är välkänt Läs mer…
Dokumentärfilmen ”Torsken – havets hopp” av Peter Löfgren bygger delvis på anekdotisk bevisföring och är flera avsnitt helt enkelt inte helt trovärdig. Det gäller främst de avsnitt där enskilda kustfiskare uttalar sig. De talar naturligtvis sanning utifrån sin erfarenhet och Läs mer…
Fiskmjöl som används till foder i Europa och USA tillverkas framförallt i Peru, Chile, USA, Danmark, Norge och Island. Den fisk som används för tillverkning av fiskmjöl i dessa områden är anchoveta i Peru och Chile, menhaden i USA, skarpsill Läs mer…
DN:s ledarredaktion har skrivit en ledare om fiske och torsken i Östersjön. Det är en ledare som visar på stor okunnighet om frågan. Som vanligt när ledarskribenter i svenska tidningar skriver om yrkesfiske (med undantag av Bohusläningen) är det fullt Läs mer…
Ett antal danska fiskebåtar kommer att förlora en hel del fiskerättigheter om och när brexit eventuellt blir av. Framförallt är det stora pelagiska båtar som fiskar sill och makrill som drabbas. En rapport från IFRO (Köpenhamns universitet) visar att totalt Läs mer…
Ursprunget till Rörö-företaget Astrid Fiske AB står att finna på Hyppeln. Så tänker de flesta. Men de äldsta belagda fiskarna bland familjens förfäder återfinns på Rörö. På Hyppeln ska det ha funnits en gård redan på 1500-talet. Under 1700-talet sillperiod Läs mer…
Tidningen Filter har publicerat ett reportage om laxodlingar och de miljöproblem som finns med dessa. Exempelvis lokal övergödning, användningen av gifter för att döda laxlus med mera. Tyvärr innehåller artikel också en mängd lögner och falska påståenden. Framförallt om fisket. Mårten Läs mer…
Sen mycket lång tid tillbaka har svenska fiskebåtar haft en livscykel som börjat med att de som nya använts av svenska fiskare från Bohuslän och Göteborg för att sen sakta men säkert säljas söderut och österut. Från Göteborg och Bohuslän Läs mer…
En hård brexit innebär bl.a. att danska och svenska yrkesfiskare inte får lova att fiska i brittiska vatten i Nordsjön och Nordatlanten. Pelagiska danska yrkesfiskare fångar huvuddelen av fisken i Brittiska vatten i Nordsjön men också i Nordatlanten. För svenska Läs mer…
Danskt fiske av skarpsill (brisling) bedrivs främst i Nordsjön men även i Östersjön och Skagerak, Fisket bedrivs i stort sett uteslutande för fiskmjölsindustrin och brukar i Danmark kallas industrifiske, i Sverige oftast skrapfiske. Jag använder generellt beteckningen industrifiske då det Läs mer…
2018 innebar att en magisk gräns passerades i Thyborøns hamn. För första gången i hamnens mer än 100 års historia har värdet av den fisk som landats i Thyborøn hamnat på över en miljard kronor. Det tidigare rekordet för landningsvärdet Läs mer…
2018 var ett nytt rekordår när det gäller värdet av landad fisk i Skagens hamn. Totalt landades fisk till ett värde av 1 019 000 000 kronor (1,019 miljarder). Skagen är därmed fortfarande Danmarks största fiskehamn, mätt både i kvantitet Läs mer…
En lista på Sverige mest miljö- och klimatvänliga fiskebåtar är till sto del en lista på Sveriges största fiskebåtar. Detta då det mest klimat- och miljövänliga fisket bedrivs med flyttrål och snörpvad efter sill, makrill och skarpsill samt är storskaligt. Läs mer…
En trål är i grunden ett påsformat nätredskap som dras efter båten, beroende vilken art som fiskas och om det är en flyttrål (pelagisk trål), semipelagisk trål eller bottentrål är de olika utformade. Från trålaren (båten) går vajrar ner mot trålen. Läs mer…
Snörpvaden består av ett nät som kan vara upp till 2000 meter långt och upp till 200 meter djupt. Dess överteln (överkant) är försedd med flöten av kork eller liknande material, medan dess underteln (underkant) är försedd med tyngder, som kan bestå av bly. Snörpvaden Läs mer…
Att äta den lilla silliknande fisken skarpsill är bra. Det är nyttigt, miljövänligt och bra för klimatet. Skarpsill är i princip lika nyttigt som sill men äts i allmänhet på andra sätt. Det är inte så att vi inte äter Läs mer…