Sveriges största tidning om yrkesfiske
Världsnaturfonden (WWF) har gett sill och torsk från Östersjön rött ljus i sin senaste fiskguide. Det är en åtgärd som helt saknar betydelse. I princip ingen äter sill/strömming och torsk från Östersjön. Torsk fiskas i stort sett inte alls förutom i ytterst begränsade mängder i Skåne. Läs mer…
Den 23-24 november äger Landsbygdsnätverkets årliga yrkesfiskekonferens rum i Uddevalla på västkusten. Programmet har utformats i dialog med fiskets organisationer vilket säkerligen leder till att fler yrkesfiskare kommer att vara med på denna konferens i år än vad som tidigare varit fallet. Läs mer…
Majnabbehamnen används i av Stena Line för Tysklandstrafiken. Stena ska lämna innerstadskajerna så Majnabbehamnen kommer att bi ledig. Fiskhamnen ligger bredvid Majnabbehamnen. Det vore enkelt att låta Fiskhamnen ta över Majnabbehamnen. Dessutom skulle det lösa ytterligare några problem. Läs mer…
I motsats till danska företag så redovisar många grönländska företag sin omsättning. Därför är det möjligt att lista grönländska fiskeriföretag efter både omsättning och bokförda tillgångar. Men ganska många företag gör det dock inte och därför redovisar jag också bruttovinsten. Läs mer…
Danska företag publicerar i allmänhet inga omsättningssiffror. Det gör att det är svårt att få en uppfattning om hur stora företagen egentligen liksom vilka som är störst när det gäller försäljning. Det går dock att få en viss kolla på vilka de största företagen är genom att kolla på hur stora de bokförda tillgångarna är. Läs mer…
Siklöjekvoten i Bottenviken har inför årets siklöjefiske nästan dubblerats. I år får det fiskas 1 400 ton jämfört med bara 800 ton förra året. I P4 Norrbotten säger Martin Rydgren som är utredare på Havs- och vattenmyndigheten att beståndet av siklöja kan variera väldigt mycket år från år. Läs mer…
Säl och skarv är ett hot mot den kustlevande fisken i Sverige såväl som mot det kustnära fisket. Genom att sälbestånden är större än de varit någon gång de senaste 70 åren förhindras också återkomsten av fiskebestånd som kollapsade på 1980-talet. Därför är det självklart nödvändigt att jaga säl. Läs mer…
De två största fiskeriföretagen hör hemma på den lilla ön Rörö. Det tredje företaget i storleksordning, Lövön AB, har avvecklat sin verksamhet och sålde under den redovisade perioden sin stora trålare vilket är anledningen till den stora omsättningen. Läs mer…
Flera svenska sötvattenskräftor har halter av miljögiftet PFAS över det lagliga gränsvärdet för vad som får säljas. Det visar nya tester som Naturskyddsföreningen låtit genomföra av sötvattenskräftor som köpts i butik i augusti 2023. Läs mer…
Inför årets hummerfiske, med start 25 september, är det främst den nya regeln om rymningshål man ska hålla koll på. För att minska risken för så kallat spökfiske har HaV beslutat att burar ska förses med öppningar. De gör att skaldjur och fisk kan ta sig ut efter en viss tid även om fiskeredskapen förloras i havet. Läs mer…
Den länge efterfrågade andra boken om svenska stråltrålare är nu i princip klar. Den kommer dock inte att vara klar att säljas på Bokmässan men väl till jul. Den tidigare boken om svenska ståltrålare, Ståltrålare i svenskt fiske 1959-1965, behandlade de som köptes till svenskt fiske mellan 1959 och 1966. Läs mer…
Det finns några svenska fiskebåtar som huvudsakligen ägnar sig åt fiskfiske. De flesta av dem ägnar sig dock också åt räkfiske. Torsk är den viktigaste målarten följd av sej, kolja, kummel, rödspätta, rödtunga och vitling. Rödtunga är okvoterad i Skagerak medan det för kummel och rödspätta inte finns några individuella fiskemöjligheter. Läs mer…
Fisket av kräfta är det viktigast demersala fisket i Sverige tillsammans med räkfisket. Det omfattar överlägset flest fiskebåtar. Kräftfisket består i praktiken av tre segment, burfiske, fiske av kräfta med ristförsedd trål och fiske av kräfta med trål utan rist. Läs mer…
I detta inlägg ska jag beröra fisket med burar och tinor, garnfisket och fisket med krokredskap som pilk och dörj samt fisket av läppfisk. De flesta burfiskebåtar, garnfiskebåtar och båtar som fiskar läppfisk har inga AIS-registreringar på GFW. Läs mer…
Fisket längs hallandskusten handlar i huvudsak om kräfttrålning. De flesta båtarna hör hemma eller har sin bas i tre fiskelägen, Bua, Träslövsläge och Glommen. De flesta företag omsätter ganska lite och endast ett fåtal företag är så stora att de fått egna artiklar. Läs mer…
En gemensam operation samordnad av Europol, som involverar brottsbekämpande myndigheter över hela världen har inneburit ett slag mot den organiserade brottsligheten som sysslar med internationell handel med glasål. Operationen gick under namnet LAKE. Läs mer…
Fiskarna i havet krymper men blir samtidigt fler! Saltvattensfiskar har minskat i storlek de senaste 60 åren. Forskare från 17 lärosäten, bland annat Göteborgs universitet, har tittat på en lång rad djur och växter och kunde se krympande individer hos fiskarna i haven. Läs mer…
Invasiva arter är arter som flyttas till nya miljöer med människans hjälp. Ålen I Vänern är en sådan art då den först dök upp Vänern efter att kanalen och slussarna i Trollhättan byggts. Men ingen klagar idag över ålen i Vänern. Läs mer…
Det är i princip omöjligt att sälja sill/strömming från Östersjön till svenska konsumenter. Detta trots att sillen är en mycket nyttig fisk och borde ätas i betydligt större utsträckning. Orsakerna till svårigheterna att sälja färsk sill/strömming till konsument är de kostråd som finns i Sverige. Läs mer…
GG-området omfattar Bohuslän från Tjörn och söderut, Göteborg (dvs Västergötlands korta kuststräcka och Kungsbacka kommun i norra Halland. Förutom de företag som är större räktrålare och det större kräftfiskeföretagen finns det ett antal mindre kräfttrålare Läs mer…