Sveriges största tidning om yrkesfiske
En forskargrupp vid Stockholms universitet ska gör en studie om bottentrålning i Östersjön och dess effekter på kolinlagringen i Östersjön. Forskningsprojektet finansieras av lobbyorganisationen BalticWaters. Bottentrålningen startade i Östersjön och Bottenhavet efter andra världskriget och ökade sen fram till och Läs mer…
Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis tillkännagav vid Our Ocean-konferensen ett historiskt förbud mot bottentrålning i landets marina skyddade områden (MPA). Bottentrålning ska bli förbjudet i Greklands tre nationella marina parker från 2026. Läs mer…
En seglivad myt är den om att all bottentrålning skulle vara dålig. Men faktum är att det finns en bred skala av metoder tråla på, och det svenska fisket använder den absolut mest skonsamma. Läs mer…
2021 publicerades en studie om botterntrålningens utsläpp av koldioxid. Studien har i flera andra studier bevisats vara felaktig. Den drogs till slut tillbaks av författarna själva. Ändå hänvisar media och miljörörelser ständigt till denna studie. Läs mer…
I en artikel om att EU-parlamentet avvisat ett förslag om att bottentrålning skulle förbjudas i marina skyddsområden sprider Tidningen Syre flera felaktigheter och falska nyheter. Botttentrålning i marina skyddsområden utförs framförallt av små kustnära trålare. Läs mer…
Den statliga utredningen om bottentrålningsförbud i marina skyddsområden är klar. En journalist i DN har fått för sig att det är ett absolut förbud på bottentrålning som föreslås. Men i själva verket kommer nog de ändringar i olika förordningar och regelverk som förelås inte att betyda särskilt mycket. Läs mer…
Karin Pleijel är miljöpartistisk politiker i Göteborg. Hon har drivit igenom ett förslag om skolmåltider som är osannolikt korkat och dumt. Det innebär förbud mot bottentrålad fisk i skolorna i Göteborgs kommun. Förslaget saknar all form av verklighetsanknytning då det i praktiken förbjuder fisk som mat i skolorna Läs mer…
Större delen av det svenska fisket sker med bottentrål. Det gäller det småskaliga kustnära siklöjefisket i Bottenviken, större delen av det kustnära småskaliga strömmingsfisket i Bottenhavet, större delen av det småskaliga kräftfisket på Västkusten, allt räkfiske och allt fiskfiske, dvs fiske av bottenlevande arter. Läs mer…
Europeiska fiskare har bildat en lobbyorganisation för att försvara bottentrålning, European Bottom Fishing Alliance (EBFA). Organisationen har medlemmar i 14 länder vilka representerar 20 000 fiskare och 7 000 fiskebåtar. Läs mer…
Småskaligt kustnära svenskt fiske innebär bottentrålning. Detta då nästan allt småskaligt kustnära fiske innebär bottentrålning. 100% av räkfisket, nästan 100% av siklöjefisket, mer än 90% av fiskfisket (torsk, rödspätta, sej, kolja, kummel etc) och cirka 80% av kräftfisket. Läs mer…
Det förekommer utkast av fångad fisk i allt fiske. I sportfisket anses det vara jättebra och de kallar det ”catch & release”. Ingen har aning om överlevnadsgraden vid sådant fiske. Det kan kanske vara så att de flesta fiskar som släpps ut igen faktiskt dör. Det mest sannolika är dock att det är hög överlevnadsgrad på den fisk som släpps tillbaka. Läs mer…
Forskare i Hong Kong har undersökt vilken effekt som ett stopp för bottentrålning i Hongs Kongs vatten har inneburit. Forskarna har gjort två undersökningar, dels har de undersökt 4 arter av räkor som har stort kommersiellt värde i några områden. Dels har de undersökt effekterna på den biologiska mångfalden i samma områden. Läs mer…
En intressant artikel i GP om korallrev i svenska vatten innehåller två grundläggande och problematiska fel som snedvrider läsarens bild av situationen. Det ena är att det påstås att Sverige bara har två korallrev vilket är fel. Det två korallreven Läs mer…
Resultat från ny forskning om bottentrålning och dess effekter på havsbottnar har publicerats i en artikel i tidskriften Fish & Fisheries. Miljöpåverkan från bottentrålning har undersökts och rapporten visar att bottenpåverkan kan begränsas med god vetenskap och förvaltning. Bottentrålning kan vara mycket destruktivt, så mätning, övervakning och hantering av dess effekter är viktigt för ett hållbart fiske. Läs mer…
Bottentrålning på sandbankar och grusbottnar innebär inga som helst skador på växtlighet och djurliv. Det är fastlagt i en mängd vetenskapliga rapporter. När Greenpeace hävdar att det är skadligt, exempelvis när det gäller fisket på Dogger bank, så ljuger de. Läs mer…
Skagerakkabeln är en elöverföringskabel (egentligen flera, Skagerak1-4) mellan Norge och Danmark som ägs och opereras av norska Statnett och danska Energinet.dk. Någon gång i somras skadades kabeln allvarligt vilket ledde till minskad kapacitet. Det är enkelt att på statistiken se Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) föreslår i en redovisning till regeringen hur ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden kan se ut. Och dessutom hur möjlighet till begränsade undantag kan framgå i förvaltningsplaner för att kunna tillåta bottentrålning om Läs mer…
Östersjötorsken är mager och undernärd. Orsaken till det är i först hand övergödning och klimatförändringar. En bidragande orsak är parasiter som sprids av det allt för stora sälbeståndet. Yrkesfiskarnas trålning har inget med saken att göra. Ändå påstår miljöpartisterna Janine Läs mer…
Naturskyddsföreningen verkar just nu vara inne i ett intensivt skede för sin havsmiljökampanj. Det är en mycket förljugen kampanj med en lång rad felaktiga och falska påståenden. Några av dess många felaktigheter berör bottentrålning och marina skyddsområden (MPA). I Sverige Läs mer…
Det enklaste sättet att fiska torsk i Östersjön utan att få problem med att säl äter upp fångsten är helt enkelt att börja fiska med bottentrål istället för med garn. Problemet med detta är att bottentrål påverkar havets botten på Läs mer…