Exporterade norska och svenska fiskebåtar till Västafrika

Mellan år 2000 och år 2023 exporterades sammanlagt 260 fiskebåtar från Norge. 47 av dem hamnade i Afrika, de flesta i Västafrika. 9 av dem har någon gång under de senaste 10 åren fiskat i Marocko vilket innebär att de främst fiskat i västsahariska vatten. Läs mer…

Fler nya pelagiska båtar till svenska fiskare?

Enligt de dokument som producerats i samband med MSC-certifieringen av sill- och skarpsillsfisket i Östersjön så förväntas ett antal nya båtar under 2020 utöver de jag redan skrivit om som NC 336 Kristin, GG 207 Torland, GG 204 Tor-ön och Läs mer…

Svenska landningar av skarpsill 2019

Skarpsill är en nästan lika viktig fisk i det svenska fisket som sill. Skarpsill fiskas främst i Östersjön, men också i Nordsjön och Skagerak. Det som fiskas i Östersjön och Nordsjön används i huvudsak till fiskmjöl, fiskolja och foder medan Läs mer…

Svenska fiskebåtar i Afrika

Svenskt fiske utanför Västafrika kuster har pågått sen minst 1960-talet. Den första båt jag hittat som sålts till ett land i Västafrika eller Nordafrika såldes från Rörö 1957. Namnet på den båten var GG 45 Solvåg. Men långt innan dess Läs mer…

GG 158 Sunnanland såld till Västsahara

Återigen har en svenska fiskebåt sålts till Västsahara (ockuperat av Marocko). Denna gång är det GG 158 Sunnanland som sålts till en ny ägare i Dakhla, Conserverie de Oued Eddahab. Båten såldes av familjen Axelssons Axfish AB och är redan Läs mer…

Svenska landningar av industrifisk 2018

Svenskflaggade båtar fiskar i stort sett bara två olika fiskarter som i huvudsak används som så kallad industrifisk, dvs för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Skarpsill och tobis. Men svenska båtar har också fiskerättigheter för blåvitling (kolmule). Dessa byts i allmänhet Läs mer…

Svenska landningar av sill 2018

Sillfiske är Sveriges viktigaste fiske. Det bedrivs av ett 30-tal medelstoraoch stora båtar samt ett par hundra småbåtar runt Sveriges kuster. Sill fiskas till mat, för att användas till foder och för fiskmjöls- och fiskoljetillverkning. Sillen som fiskas i Skagerak Läs mer…

Det sista stora pelagiska fiskeriföretaget blir aktiebolag

Av de stora pelagiska fiskeriföretagen i Sverige har det varit ett bolag som förblivit partrederi. Nämligen GG 158 Sunnanland från Fiskebäck vars ägare i huvudsak utgjorts av familjen Axelsson. Nu är den tiden över. Bolaget Axfish AB registrerades redan förra året, Läs mer…

Rörö och Fiskebäck – just nu lika stora fiskelägen

Fiskebäck är fortfarande Sveriges största fiskeläge om vi bara räknar tonnaget för aktiva fiskebåtar, men Rörö är nästan lika stort. Om vi räknar med en båt som för närvarande är avregistrerad som fiskebåt är Rörö dock störst. Detta om vi Läs mer…

Svenska landningar av industrifisk 2017 – båtar och företag

Svenskflaggade båtar fiskar i stort sett bara två olika fiskarter som används som så kallad industrifisk, dvs för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Skarpsill och tobis.  Men svenska båtar har också fiskerättigheter för blåvitling (kolmule). Dessa byts i allmänhet bort Läs mer…

Svenska landningar av sill 2017 – båtar och företag

Sill är Sveriges viktigaste fisk. Det är den mest fiskade arten, den fiskas nästan längs hela den svenska kusten och för en mängd olika ändamål. Sillfiske bedrivs främst med flyttrål (pelagisk trål) och snörpvad. En del mindre båtar fiskar också Läs mer…

Rörö just nu nästan lika stort som Fiskebäck som fiskeläge

När det gäller antalet fiskebåtar finns det många fiskelägen i Sverige som är större än Rörö även om Rörö också hör till de 10 största på detta område, några är Hönö, Träslövsläge, Fiskebäck, Grebbestad och Simrishamn. Tonnagemässigt har dock Rörö Läs mer…

Brexit och det svenska fisket

För danskt pelagiskt fiske kan Brexit betyda en smärre katastrof. Något som också innebär problem för en lång rad svenska fiskare och fiskeriföretag som är verksamma i det danska fisket. För svenskt fiske innebär Brexit problem, men inte i närheten Läs mer…

Landningar och lönsamhet – båtar i det pelagiska systemet

Detta inlägg handlar om företag och båtar inom det pelagiska systemet. De flesta fiskar enbart pelagiskt men några fiskar också demersalt. De senare båtarna kan sägas vara de enda i svenska fiske som fiskar traditionellt förutom en mängd små båtar Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för tobis 2017

Tobis är en liten fisk som lever huvuddelen av sitt liv i botten av havet. De lever i grusbottnar och fiskas när de en gång om året kommer upp för leka. Fisket bedrivs i Nordsjön från april till början av Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för sill i Östersjön 2017

Fiskerättigheter för sill i Östersjön är delade i tre olika delar, Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) med 22 900 ton, egentliga Östersjön (östra Östersjön) med 58 968 ton och västra Östersjön (inklusive Öresund) med 4 017 ton. Detta inkluderar också Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för sill i Västerhavet 2017

Svenska svenskflaggade fiskebåtar har fiskerättigheter för NVG-sill i Norska havet på 4 160 ton, sill i Nordsjöns norska zon på totalt 6 848 ton, i Nordsjöns EU-zon 8 564 ton, samt en kvot i Skagerak och Kattegatt på 15 704 ton. Detta är efter Läs mer…

Pelagiska fiskerättigheter på företagsnivå

I riksdagens uppföljning av det pelagiska systemet med individuella överförbara fiskerättigheter har de analyserat koncentrationen av fiskerättigheter på båtnivå men inte på företagsnivå. Det finns en koncentrationsgräns på fiskebåtsnivå som är 10% men det borde nog sannolikt också finnas en Läs mer…

Sveriges största fiskebåtar 2017

Gamla Ginneton är fortfarande kvar på EU:s lista över svenska fiskebåtar, men den har inte nummer och ingen distriktsbeteckning så jag har inte tagit med båten. För närvarande finns den i Norge så den är väl antagligen såld dit. Majoriteten Läs mer…