I en undersökning av Stockholms universitet av sammansättningen av de pelagisk fiskbestånden i den södra delen av Stockholm skärgård har det visat sig att mängden spigg ökat nåt oerhört. I provtrålningar som gjordes 2002-2004 dominerades fångsterna i Himmerfjärden-Landsort av årsyngel av sill/strömming (55%), följt av skarpsill (29%) och ettåriga eller äldre sillar/strömmingar (14%). Storspiggen var obefintlig i den tidens provtrålningsfångster.
I provtrålningarna under förra året (2021) så det helt annorlunda ut. Andelen sill/strömmingsyngel vara bara 3 procent medan andelen storspigg utgjorde hela 85 procent. Även andelen skarpsill och ettåriga eller äldre sillar/strömmingar var betydligt lägre än för 20 år sen med 3 respektive 6 procent.
– Det går inte att slå fast när, hur eller varför denna stora förändring har ägt rum eftersom det saknas övervakning med regelbundna undersökningar för perioden 2005-2020. Våra iakttagelser gjordes enbart under 2021 så egentligen kan vi bara säkert säga att det var så det såg ut i detta område just det året. Men mycket talar för att detta inte är en tillfällighet utan att det har skett en genomgripande förändring, säger Thomas Axenrot, fiskeforskare vid SLU och en av forskarna bakom rapporten, i ett pressmeddelande.
Orsaken till nedgången för sillen/strömmingen invid kusten är alltså okänd.
Spiggexplosionen
Orsaken till uppgången för storspiggen är däremot faktiskt ganska känd. Den har skett överallt på kusten under den senaste 20-årsperioden och orsaken är klarlagd, Brost på rovfisk som äter spigg, deras ägg och yngel. Sillen/strömmingen befinner sig aldrig i de områden där spiggen leker och föryngrar sig så en minskning av mängden sill/strömming kan inte var orsaken till att spiggen ökat. Befintliga undersökningar och rapporter har visat på minskningen av bestånden av rovfiskar som abborre, gädda och gös är den viktigaste orsaken till spiggens expansion.
När spiggen blivit dominerande har det inneburit att den äter äggs och yngel av andra arter så att väldigt få växer upp för att bli stora fiskar. På det sättet ha spigg bidragit till minskningen av både abborre, gädda, gös och sill/strömming. Men huvudorsaken till minskningen av abborre, gädda och gös i skärgården har troligen varit övergödning och klimatförändringar men också det mycket omfattande fritidsfisket som följd av att fritidsfisket släpptes fritt i området.
Det innebar att gäddan nästan utrotades och att både abborre och gös minskat i antal. Utan rovfiskar blev det fritt fram för storspiggen och det påverkar situationen även lite längre ut invid kusten vilket i sin tur innebär minskad förekomst av sill/strömming och ökad förekomst av spigg.
Detta är vad vi vet. Ändå hävdar en forskare, Gustav Almqvist, att trålfisket på sill/strömming skulle vara boven. Det saknas dock totalt bevis för den teorin.
Sill/strömmingsbeståndet
I själva verket talar existerande kunskap och data för att Almqvists teori är helt felaktig. Beståndet av sill/strömming har överhuvdtaget inte minskat de senaste 20 åren enligt de undersökningar och vetenskapliga beståndsbedömningar som gjorts.
Mängden sill/strömming minskade dock mycket kraftigt på 1970-talet och 1980-talet. Om det hade betytt något för storleken på spiggbestånden borde förändringen ha skett redan för 30 år sen. Så var dock inte fallet och nåt samband tycks inte finnas mellan storleken på spiggbestånden och storleken på strömmingsbeståndet. Inte heller bestånden av skarpsill har uppvisat nån minskning de senaste 20 åren. Nåt samband mellan storleken på skarpsillsbeståndet och spiggbeståndet finns inte heller.
Gustav Almqvist ägnar sig med andra åt åt politisk aktivism och inte vetenskap. Han snackar skit. Gallimattias. Sådana forskare borde faktiskt bli av med sitt jobb.
Det kan finnas en förändring i sill/strömmingsbeståndet som kanske inte syns i provtrålningar. Beståndet/bestånden av höstlekande strömming (leker till havs och på vissa kuststräckor) kan ha ökat medan bestånden av vårlekande sill/strömming som leker vid kusten minskat som en följd av spiggexplosionen. På det sättet kan både det faktum att det finns mindre sill/strömming vid kusten men samtidigt inte mindre sill/strömming totalt förklaras.
Provtrålningarna har skett på våren och inte ens kustlekande sill/strömming som leker på hösten kan fångas upp i de undersökningarna.
De existerande vetenskapliga rapporter, undersökningar och rön som finns tyder på att det pelagiska fisket inte har nån egentlig påverkan på bestånden av sill/strömming. Något som innebär att utflyttad trålfiskegräns eller minskat pelagiskt fiske inte skulle ha nån som helst påverkan på sill/strömmingsbestånden.
Läs mer om spiggproblemet:
- Provtrålning efter spigg
- Problemen för sillen i Östersjön – sälen, skarpsillen och spiggen
- Spiggfiske
- Spigg och muddring hot mot abborre och gädda i Kvarkens grunda havsvikar
- Biologisk data tyder på att det måste fiskas mer skarpsill och dessutom fiskas spigg
- Spiggen tar över Östersjökusten, vik för vik
- Inför reduktionsfiske på spigg i Östersjön
- Dags att fiska spigg
- Rekordmycket storspigg i Östersjön
Läs mer om de kustnära rovfiskarna:
- Sportfisket höll på att utrota gäddan
- Fritidsfiske är det stora problemet för det kustnära yrkesfisket i Bottenhavet
- Fiskbestånden och fisket som hotas av fritidsfisket
- Sportfiskarnas hyckleri
Läs mer om sill/strömming:
- Det där med strömmingen som försvann för 20 år sen
- Sant och falskt om industrifisket i Östersjön
- Det där med industrifisket
- Sillen/strömmingen i Östersjön är inte hotad
- Varför sill/strömming från Östersjön inte fiskas för konsumtion
- Sanningen om surströmmingen
- Det finns inga bevis eller belägg för att sillen i Östersjön är i kris
