Sveriges största tidning om yrkesfiske
Klimatgranskaren är en webbsajt som syftar till att granska klimatpolitiken. Men ibland publicerar de även annat. Som exempelvis en artikel av Sven Elander om bristen på surströmming som innehåller en massa dumheter i parti och minut. Läs mer…
Klimatförändringarna är det största problemet för svenskt fiske i framtiden. Det kommer att leda till ett förändringar i havet. Förändringar för både växter, djur och andra organismer. Här ska jag bara gå in på några av de problem som klimatförändringarna kommer att föra med sig. Läs mer…
Klimatförändringar är det stora hotet mot världshaven menar Europeiska miljöbyrån (European Environment Agency) i en kortrapport. De listar i rapporten de tre stora problemen för haven i världen och konstaterar att de hav som har störst problem med dessa förändringar är Östersjön, Kattegatt, Skagerak, Nordsjön och Adriatiska havet. Läs mer…
Havet blir varmare och varmare vilket medför att existerande arter kan bli mer sällsynta eller rent av dö ut. Fiskar som drabbas i svenska vatten är bland annat lax, torsk och sill och andra arter som kräver ganska kallt vatten. Fiskar som gynnas är exempelvis ansjovis, sardiner, kummel och hästmakrill som breder ut sig norrut. Läs mer…
Klimatet har stor påverkan på arters utbredning. Arter som trivs i kallt vatten, som öring, riskerar att försvinna lokalt när vattnet blir varmare och vattenflödet minskar. En ny studie från SLU visar att öringbestånden under de senaste 30 åren har minskat i många vattendrag i de varmare södra delarna av Sverige. Läs mer…
Livsmedel från hav, floder och sjöar – som även kallas sjömat eller blå mat – skulle kunna bli en viktig resurs i kampen mot undernäring, hjärt- och kärlsjukdomar och klimatrisker. Läs mer…
Ny finsk forskning visar att problemen för olika fiskbestånd i Östersjön till stor del beror på klimatförändringar. Det understryker det som tysk forskning redan kommit fram till. Den tyska forskningen kunde vis att ökad vattentemperatur i Östersjön har lett till att leken misslyckas för den vårlekande sillen i västra Östersjön, den så kallade rügensillen. Läs mer…
Att skydda områden till havs ger många fördelar, som bättre upptag av koldioxid vilket motverkar klimatförändringarna. Det är också bra för kuster, bevarar biologisk mångfald och ökar överlevnadschanserna för djur, vilket bland annat gynnar yrkesfiskare genom större fångster och bättre ekonomi. Läs mer…
I södra Östersjön finns ett stort bestånd av vårlekande sill som kallas WBSS eller rügensill. Detta sillbestånd utgör grunden för sillfisket i södra och västra Östersjön och en del av underlaget för sillfisket i Kattegatt och Skagerak. Läs mer…
I kombination med hållbar avkastning borde fisket styras av principen ”maximalt uppfångande av koldioxid”. Det föreslår forskare vid bland annat Uppsala universitet, Göteborgs universitet och Havsmiljöinstitutet. Förvaltningen av fiskbestånd sker genom politiskt beslutad reglering om bland annat hur mycket fisk som får fångas och med vilka redskap och i vilka områden fiske får bedrivas. Läs mer…
I Sverige har de miljö- och klimatmässiga konsekvenserna av olika fiskemetoder inte undersökts vetenskapligt. Däremot har det gjorts undersökningar i Danmark. DTU Aqua har producerat en rapport med resultaten. Det som har betydelse för både miljö- och klimatpåverkan är hur mycket som fiskas Läs mer…
DTU Aqua har uppdaterat sin rapport om fiskets miljö- och klimatpåverkan. Det som har betydelse för både miljö- och klimatpåverkan är hur mycket som fiskas, vilket redskap som används och på vilken sorts botten det fiskas. Läs mer…
Varmare i vattnet, varmare i luften och högre havsvattennivå. Effekterna av ett förändrat klimat är redan verklighet i Östersjön. Det slås fast i en ny typ av faktarapport, där 100 forskare från Östersjöregionen sammanställt den senaste forskningen på området. Läs mer…
Torgny Nordin som är en välrenommerad vetenskapsjournalist och författare. Han har skrivit en artikel i GP kultur om klimatet som ett hot mot nordhavsräkan. Den räka som fiskas i Skagerak och som tillsammans med kräfta utgör basen för det kustnära och småskaliga fisket i Bohuslän. Det är naturligtvis en korrekt utgångspunkt han har för artikeln. Läs mer…
För att ett fiske ska vara bra ur miljö och klimatsynpunkt bör det orsak så små skador på miljön som möjligt, så små utsläpp av växthusgaser som möjligt, så lite bifångster som möjligt och dessutom ska det vara långsiktigt hållbart. Läs mer…
Fisket av sill, strömming och skarpsill i östra och norra Östersjön certifieras som hållbart den 1 juli. Det betyder att fisket klarat MSC:s standard, vilket innebär att bestånden är livskraftiga och att fångstmetoden medför minimal inverkan på havsmiljön. – Det Läs mer…
Sveriges klimat- och miljövänligaste fiske är det storskaliga fisket efter pelagiska arter som sill, skarpsill och makrill. Fisket bedrivs huvudsakligen med flyttrål och snörpvad vilket ger noll bottenpåverkan, i stort sett inga bifångster av varken fisk, fåglar eller havsdäggdjur och Läs mer…
De mest miljö- och klimatvänliga fiskebåtarna är stora pelagiska snörpvadsbåtar och trålare. De använder redskap som inte påverkar bottnar, de fiskar långsiktigt hållbart och de drar minst bränsle i förhållande till fångad mängd fisk. Det storskaliga pelagiska fisket är också Läs mer…
Det norska forskningsinstitutet SINTEF har undersökt olika fiskprodukters klimatpåverkan. Odlad lax och skaldjur har störst klimatpåverkan i förhållande till vikten och pelagisk fisk har minst klimatpåverkan. Den odlade laxens klimatpåverkan kommer till 40% från odling av sojabönor som ingår i Läs mer…
Ett av de stora miljöproblemen för Östersjön vid sidan av övergödning, miljögifter och sälar är klimatförändringar. Klimatförändringarna innebär ju att världen blir varmare. Havet blir också varmare och uppvärmningen av havet har accelererat under senare år. Östersjön värms upp snabbare Läs mer…