Danskt pelagiskt fiske

En stor del av den pelagiska fiskeflottan i Danmark ägs och bemannas av svenska yrkesfiskare. Hur det danska fisket ser ut är därför väldigt intressant och viktigt för det svenska yrkesfisket. Många av de svenskar som har båtar i Danmark har dessutom också båtar i Sverige. Läs mer…

Problemen för den kustnära sillen – överfiske eller storskaligt pelagiskt fiske?

Förutom situationen för sillen (strömmingen) rent generellt i Östersjön som jag skrivit om tidigare pratade Magnus Appelberg från SLU Aqua också om fisket av sill och strömming nära kusten i Östersjön och i Bottenhavet av båtar längre än 24 meter. Han visade på hur detta hade ökat mellan 2010 och 2020. Att stora båtar fiskat mer nära kusten är helt klart men statistiken är befängd.  Läs mer…

Den gamle moderaten Ollén sprider blå dunster om pelagiskt fiske

Joakim Ollén är ordförande i Sportfiskarna. Han vet sannolikt mer om pelagiskt fiske än den notoriskt okunniga Elin Segerlind i den andra änden av den politiska skalan. Men det hindrar inte att han är ute och cyklar i en intervju Läs mer…

Okunnighet bakom namninsamling mot pelagiskt trålfiske

Namninsamlingen  ”Stoppa supertrålarna i Stockholms skärgård” är baderad på monumenatl okunnighet om det svenska fisket.  Bara namnet på insamlingen är heldumt. Det finns inga trålare som fiskar i Stockholms skärgård. Av den enkla anledningen att det är förbjudet. All trålning, Läs mer…

Pelagiskt fiske på regionalkvoten i Östersjön – landningar 2019

Förutom kustkvot och överförbara fiskerättigheter (TFC) så finns det också en regional tilldelning av kvoter till båtar som har sin bas vid Östersjöns kuster, dvs landar sin fångst i Östersjöhamnar, och som ingår i systemet med TFC, dvs de innehar Läs mer…

Pelagiskt kustfiske i Bottenhavet och Bottenviken – landningar 2019

En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill/strömming i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill( strömming) i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill Läs mer…

Pelagiskt kustfiske i Östersjön – landningar 2019

En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill i Läs mer…

Pelagiskt kustfiske på västkusten – landningar 2019

En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill i Läs mer…

Storskaligt pelagiskt fiske är det mest klimatvänliga

Småskaligt garnfiske framhålls i ett inslag i Danmark Radio som det mest miljö- och klimatvänliga fiskesättet. Det är totalt felaktigt. Det mest klimatvänliga fisket är storskaligt pelagiskt fiske med snörpvad eller flyttrål (pelagisk trål). Bränsleförbrukningen per fångat kilo fisk är Läs mer…

Förlängt och utvidgat pelagiskt system

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har förlängt det pelagiska systemet med överförbara fiskerättigheter i ytterligare 10 år. Den nya tioårsperioden träder i kraft den 22 november. Systemet har utökats till att också omfatta sill och skarpsill i Bottenhavet. Detta fiske har tidigare Läs mer…

Okunniga länsstyrelser tycker till om pelagiskt fiske

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har gått ut med en remiss om det pelagiska systemet inför att detta ska förlängas ytterligare 10 år. Inför remissen har det haft förberedande samråd med en rad organisationer och myndigheter som tyckt till. Bland de Läs mer…

Myter om svenskt fiske – bifångster i pelagiskt fiske

Småskaliga svenska fiskare, miljöaktivister och en del forskare påstår regelbundet att det finns stora bifångster i det pelagiska fisket med flyttrål och snörpvad efter sill och skarpsill. Men det finns inga som helst belägg för att så är fallet. Läs mer…

Pelagiskt fiske i Sverige 2015 – 2017

Med pelagiskt fiske menas fiske på arter som lever fritt i vattnet och inte vid bottnen. I svenska vatten och svenskt fiske handlar det om fiskarter som sill, skarpsill, makrill, blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), lax, sik och siklöja. Fisket av Läs mer…

Pelagiskt norskt företag har börjat med räkfiske i Skagerak

Det norska företaget Taranger Fiskeriselskap AS som ägs av familjen Taranger har tidigare varit ett pelagiskt fiskeriföretag med stora pelagiska trålare. Tidgare ägde de  H-140-AV Østanger på 2 056 bruttoton som ägdes av dotterbolaget Magnarson AS. Østanger såldes i början Läs mer…

Brexit kan bli ett mycket hårt slag mot danskt pelagiskt fiske

Omkring 30% av allt danskt fiske sker på brittiskt vatten. Det som främst fiskas på brittiskt vatten är sill, makrill och tobis. Det handlar alltså främst om pelagiskt fiske och industrifiske enligt en rapport från IFRO, Köpenhamns universitet. Totalt var Läs mer…

Landningar och lönsamhet – pelagiskt fiske i annat land

Svenskägda fiskebåtar och båtar som sköts av svenska företag genom managementavtal etc ägnar sig åt pelagiskt fiske i Danmark, Finland, Tyskland och Västsahara (ockuperat av Marocko). Siffror finns bara att tillgå för de båtar och företag som fiskar i Danmark men Läs mer…

Landningar och lönsamhet – pelagiskt fiske på kustkvoten

Det finns en stor mängd båtar, total cirka 300, som fiskar pelagiskt på kustkvoten.  De flesta som fiskar på kustkvoten landar små mängder men ett fåtal landar lite mer. I Östersjön finns det båtar som enbart fiskar på kustkvoten och landar nästan Läs mer…

Pelagiskt och demersalt fiske – olika världar?

Den svenska riksdagen har gjort en uppföljning och utvärdering av det pelagiska systemet. Jag ämnar kommentera denna uppföljning i en rad inlägg och börjar med att kommentera den uppdelning mellan pelagiskt och demersalt fiske som förstärkts av det pelagiska systemet Läs mer…

Cornelis Vrolijk – pelagiskt fiske och räkor

Cornelis Vrolijk som fiskeriföretag startades 1880 i Scheveningen av Frank Volijk. Efter hans död tog sönerna över företaget NV Vischhandel, Reederij en Ijsfabriek Vrolijk med Cornelis Vrolijk i ledningen. Andra världskriget kom att innebär en turbulent tid för företaget. Tre av Läs mer…