Sveriges största tidning om yrkesfiske
NC 336 Kristin byggdes 2020 på Karstensens Skibsværft A/S i Skagen på ett skrov som byggdes på Nauta Sp.zo.o. i Gdynia, Polen. Beställare och köpare av båten var Kristine Fischereigesellschaft mbH som fortfarande är ägare. Det tyska företaget är dotterbolag till Kristin Fiskeri AB på Donsö Läs mer…
S 144 Themis byggdes på Stadyard AS i Norge år 2015 som SF-4-V Torbas med Måløy som hemmahamn. Ägare var Torbas AS med familjerna Lyng och Kvalsvik som ägare. Den användes främst till fiske av sill, makrill och kolmule (blåvitling). Läs mer…
S 464 Stella Nova byggdes som GG 330 Carmona vid Tjörnvarvet AB i Rönnäng år 2014. Skrovet byggdes vid Riga Shipyard. Bruttotonnaget som ny var 1 023 ton med en längd på 49,84 meter, en bredd på 11,10 meter och ett djupgående på 6,5 m. Motorn var en MaK 6M25 på 2 000 kW. Läs mer…
AS 202 Neptun byggdes 1987 på Johs. Kristensens Skibsbyggeri ApS i Hvide Sande i Danmark. Konstruktör var Nordwestconsult i Ålesund. Karl-Gustav Claesson och dennes tre söner Kurt, Sture, och Thor Claesson i Fiskebäck och namnet blev då GG 203 Ginneton. Läs mer…
Den största och den nyaste fiskebåten i den pelagiska svenska fiskeflottan är GG 203 Ginneton. I likhet med de flesta stora pelagiska fiskebåtar i Sverige är den byggd på Karstensens Skibsværft A/S. Skrovet byggdes på Karstensen Shipyard Poland Sp.zo.o. i Gdynia. Läs mer…
GG 64 Astrid-Marie är en pelagisk trålare huvudsakligen ägd av Astrid Fiske AB i Sverige. Minoritetsägare är Axfish AB. Ägare av Astrid Fiske AB är familjen Johansson och ägare av Axfish AB är familjen Axelsson. Läs mer…
GG 229 Clipperton är en stor pelagisk trålare med hemmahamn på Donsö. Trålaren byggdes på Karstensens Skibsværft A/S och var färdig 2018. Skrovet byggdes på Nauta i Gdynia. Köpare av fiskebåtan var B-C Pelagic AB som ägs av Bristol Fiske AB (fam. Jansson) och AB Clipperton (fam. Backman). Läs mer…
GG 207 Torland är en pelagisk trålare som ägs av Torland Fiske AB. Trålaren byggdes 2020 på Karstensens Skibsværft A/S på ett skrov från Nauta-Hull Sp.z.o.o. i Gdynia, Polen. Bruttotonnaget är 1 310 ton, längden 49,95 meter, bredden 13,2 m och djupgåendet 4,9 meter. Båten köptes som ny av Torland Fiske AB. Läs mer…
GG 505 Polar är en stor pelagisk trålare från Fiskebäck. Den byggdes 2019 vid Karstensens Skibsværft A/S i Skagen som HM 379 Lingbank med Hanstholm som hemmahamn. Skrovet byggdes vid Karstensens dotterbolag i Gdynia, Polen. Köpare av båten var Lingbank Fiskeri A/S som ägs av familjen Rasmussen. Läs mer…
GG 778 Carmona är en av de största fiskebåtrana i Sverige tillika en av de nyaste. Den byggdes 2022. Skrovet byggdes vid UAB Vakaru Baltijos Laivu Statykla i Klaipeda, Litauen och färdigställdes vid Ö-varvet på Öckerö som GG 330 Carmona för Båt GG 3330 Carmona AB på Dyrön. Läs mer…
I en vetenskaplig artikel om fisket i Stockholms skärgård bekräftas väldigt mycket av det som vi redan vet om fisket i Östersjön samtidigt som det framkommer en del hel del mycket intressant. Exempelvis verkar det som om framväxten av ett fiske baserat på äganderätt till mark till stor del skedde under 1800-talet Läs mer…
Överförbara fiskerättigheter används i hela världen då det visat sig vara det mest effektiva sättet att förvalta fiskbestånd på ett hållbar sätt. I Sverige används det tyvärr bara i det pelagiska fisket vilket lett till stor överkapacitet och dålig lönsamhet i det demersala fisket. Antalet fiskebåtar i det småskaliga fisket har minskat betydligt mindre än i det storskaliga pelagiska fisket. Läs mer…
En ny vetenskaplig artikel analyserar fiskets historia i Stockholms skärgård. Författarna drar slutsatsen att den kraftiga minskningen av fiskbeståndet under det senaste halvseklet är utan motstycke. Det kan inte heller förklaras av naturlig variation eller ”allmänningens tragedi”. Inte heller kan den nuvarande situationen skyllas på sälar, skarvar eller spigg. Läs mer…
När Deep Sea Reporter gör en serie reportage om bottentrålning i marina skyddsområden så är det lätt att få bilden av att det är en vanligt förekommande aktivitet. Men det är en falsk bild. Det förekommer nästan inte alls förutom i några skydda områden i Bottenviken samt i tre områden i Skagerak. Läs mer…
Baltic Waters är oärliga i rapport om Östersjöfisket. De påstår att det nuvarande förvaltningssyetemet gynnat det storskaliga fisket I Östersjön med följande skrivningar Läs mer…
I den pågående debatten om sillen/strömmingen i Östersjön och Bottenhavet i Sverige har Finlands hållning kritiserats kraftigt. Debattörer har antytt att Finland vill utnyttja strömmingen på ett ohållbart sätt. Ett finsk makthavare när det gäller fiskeripolitik, fiskerirådet Risto Lampinen, skrev med anledning av detta en artikel på Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens (EHFVF) hemsida Läs mer…
Det är i det stora hela mycket få stora fiskebåtar som fiskar i Östersjön. De har svensk, finsk, dansk, tysk, polsk, estnisk och litauisk flagg. Det är vanligt att de ägs av svenska eller estniska yrkesfiskare. Svenska yrkesfiskare äger många danska båtar och estniska fiskeriföretag äger många finska fiskebåtar. Läs mer…
Med anledning av en doktorsavhandling om fisket i världen och hur kollektivt agerande kan användas för att minska överfiske föreslår Stockhom Resilicence Centre en del saker vad det gälller fisket i Östersjön. Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten beslutade i december hur de pelagiska fiskemöjligheterna ska fördelas för 2026. Fördelningen, som bygger på EU:s beslut om Sveriges fiskekvoter, gäller kust- och regionalkvoter och anger hur fisket får bedrivas under 2026. Läs mer…
ICES har lanserat fisheriesXplorer, ett interaktivt onlineverktyg som gör viktiga fiskeridata enklare att visa, använda och ladda ner. Verktyget ersätter statiska PDF-rapporter med live-diagram och direkt dataåtkomst, Läs mer…