Flundra, tunga, spätta och namnförvirringen när det gäller plattfiskar

När det gäller plattfisk finns det en förvirring när det gäller namn på nästan samma nivå som när det gäller sardell, skarpsill, brisling, sardin och ansjovis. På restauranger är det vanligt att det serveras sjötunga och flundra. I handeln förekommer Läs mer…

Advertisements

Forskargrupp kritiserar ICES för felaktig rådgivning

En forskargrupp som drivit ett projekt som kallas FMSY-projektet menar att ICES ger felaktiga råd när det gäller hur mycket som kan fiskas av många fiskarter i nordöstra Atlanten. De menar att ICES beräkningar blir felaktiga när det gäller bestånd Läs mer…

Fisket och brexit

En stor del av EU-ländernas fiske sker i Storbritanniens vatten. Samtidigt är fisket en obetydlig ekonomisk verksamhet i alla EU-länder såväl som i Storbritannien. Trots detta kommer det sannolikt att vara svårt för EU och Storbritannien att komma överens om Läs mer…

WWF:s fiskguide – grönt ljus för det mesta av det svenska fisket

Fiskguiden, som gavs ut första gången 2002, är ett samarbete mellan WWF i 28 länder i Europa och den ges ut på flera olika språk. I årets upplaga får det mesta som svenska yrkesfiskare landar grönt ljus. –Det är glädjande Läs mer…

Utbudet av MSC-märkt svensk fisk ökar

Ett nytt svenskt MSC-certifierat fiske gör det möjligt att erbjuda medvetna konsumenter nya arter som är både närfångade och MSC-märkta. Tidigare har utbudet av MSC-märkta svenskfångade fiskar varit begränsat, men nu har de fått sällskap av både lubb, kummel, långa, gråsej och Läs mer…

Utkast och bifångst i svenskt och danskt kräftfiske

Danskt och svenskt kräftfiske (jomfruhummerfiske) är i huvudsak ett bottentrålsfiske på mjuka bottnar i Kattegatt och Skagerak. I det svenska fisket förekommer också bottentrålar med rist och burfiske medan det i danskt fiske bara används trål utan rist. Bifångstproblematiken i Läs mer…

Världens största MSC-certifiering

De danska, svenska, tyska och nederländska yrkesfiskarna har slagit rekord när det gäller hållbarhet. Tillsammans har de erhållit världens största MSC-certifiering, något som firades i Bryssel måndagen den 16 december. – Dansk fiskeri fører i forvejen an inden for bæredygtighed, Läs mer…

Nytt svenskt fiske i Västerhavet blir MSC-certifierat

Ett stort fiske i Skagerak, Kattegatt och Nordsjön, där svenskt fiske ingår, är nu MSC-certifierat. Det innebär att svenska fiskare för första gången kan landa MSC-certifierad kolja, kummel, långa, rödspätta, gråsej, tunga och lubb. Det är 10 olika yrkesfisken från Läs mer…

Dålig efterfrågan på plattfisk leder till lågt kvotutnyttjande och stora utkast

De flesta plattfiskar i svenska vatten är okvoterade. Det gäller även flera goda matfiskar som hälleflundra, bergtunga (bergskädda), rödtunga och skrubba (skrubbskädda, flundra). Andra okvoterade plattfiskarter i svenska vatten är sandskädda, lerskädda, bergvar, småvar, tungevar, småtunga och glasvar. Kvoterade arter Läs mer…

Kvoterna i Nordsjön för plattfisk är stabila

Den mest fiskade plattfisken i Nordsjön och Skagerak är rödspätta. Samtidigt är kvoten långt mycket större än fisket. 2018 rekommenderade Internationella Havsforskningsrådet (ICES) en kvot på 142 000 ton i Nordsjön och Skagerak. Beslutad TAC var 128 000 ton. Av Läs mer…

Sälsäkert snurrevadsfiske som alternativ till bottentrålning och garn

Det enklaste sättet att fiska torsk i Östersjön utan att få problem med att säl äter upp fångsten är helt enkelt att börja fiska med bottentrål istället för med garn. Problemet med detta är att bottentrål påverkar havets botten på Läs mer…

Yrkesfiskets största problem – dåligt kvotutnyttjande

Det svenska yrkesfisket mest framträdande problem är dåligt kvotutnyttjande. Problemet förekommer framförallt i det demersala fisket men också till viss del i det pelagiska. De flesta kvoter som svenskt fiske har fiskas inte upp med undantag för inom det pelagiska Läs mer…

Fiske med passiva redskap på Västkusten 2015-2017

Enligt SLU Aquas rapport 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015, bedrevs fiske med passiva redskap på Västkusten i framför allt Bohuslän och kustnära, men även ute till havs i Kattegatt och norr om Danmark i Skagerak. De vanligaste redskapen som Läs mer…

Danska landningar av tunga och piggvar 2017 – båtar och företag

Tunga (äkta tunga) som ofta kallas sjötunga på restauranger fiskas i små mängder av ett stort antal fiskebåtar. Fisket bedrivs främst i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt och det är få båtar som fiskar några stora mängder. Så kallade kvotkungar lyser Läs mer…

Kustkvoterna i det demersala fisket 2018 – större än behovet

HaV beslutar varje år hur stor andel av Sveriges kvoter som ska tilldelas kustkvoterna inom demersalt fiske och hur kvoten för äkta tunga ska delas upp mellan olika redskapsgrupper. Inför år 2018 har beslut också fattats om fångstbegränsningar för torsk Läs mer…

Kloster – bomtrålskungarna

L 510 St. Anthony på 498 bruttoton är Danmarks största bomtrålare. Det är också en av de största bomtrålare som fiskar i danskt vatten. Bomtrålare är inte vanligt i Danmark och de flesta som förekommer är små trålare för hästräkefiske Läs mer…

Tamme Bolt – FKA-fiskare som försökte bli IOK-fiskare

Tamme Bolts far, Betto Bolt, började fiska med bas i Thyborøn på 1960-talet. Familjen från Nederländerna hade i fler generationer varit fiskare. Betto Bolt funderade på att flytta till Thyborøn, men det ville inte hans fru så det blev ingen Läs mer…

Thorupstrand – fiskarna som sålde och sen får tillbaka gratis

Grundare av Thorupstrand Kystfiskerlaug ApS var Arne Olsen (HM 64 Walter), Bjørno Rune Vendelbo Nielsen (har idag HM 83 Vestfjord), David Vendelbo Nielsen, Evald Kristensen, Gert Kristensen, Hans Jørgen Olsen, Henrik Christian Nielsen, Kern Ove Kristensen, Niels Olsen (HM 16 Jesper), Ove Olsen, Tonny Kristensen (HM 1 Diana och HM Läs mer…

Kvotkungar lyser med sin frånvaro i det demersala fisket i Danmark

Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri (FSK), miljörörelser, Enhedslisten, SF, Socialdemokraterna och DF i Danmark brukar hävda att antalet kustfiskare minskat därför att så kallade kvotkungar köpt upp alla kvoter. Med kvotkungar eller kvotbaroner menar FSK de 16-17 företag som dominerar det Läs mer…

Dålig infiskning i det demersala fisket

Det demersala fisket i Västerhavet har haft ett mycket dåligt kvotutnyttjande hittills under 2017. Eftersom det handlar om fiske som i huvudsak pågår året runt borde kvotuttnyttjandet ligga på 50% eller mer. Men i allmänhet ligger det istället under 25%. Läs mer…