Sveriges största tidning om yrkesfiske
Yrkesfisket är mycket kraftfullt reglerat in i minsta detalj medan fritidsfisket inklusive turfiskebåtar i princip är helt oreglerat. Ändå står fritidsfisket för ett större uttag av kustnära fisk som exempelvis gädda, abborre och gös än yrkesfisket, ett större uttag av Läs mer…
I danskt fiske är makrill en betydligt viktigare fisk än vad den är i svenskt fiske. Fisket bedrivs av ett antal större snörpvadsbåtar och pelagiska trålare i Nordsjön och Nordatlanten. De flesta av de båtar som har fiskerättigheter för makrill Läs mer…
Svenska fiskebåtar har relativt begränsade fiskerättigheter för makrill som främst fiskas i Nordsjön och Nordatlanten. Makrill fiskas både med snörpvad och flyttrål och för konsumtion. Svenska båtar landar till stor del sin makrill i Lerwick på Shetland och Peterhead i Läs mer…
De viktigaste fiskarterna för svenskt fiske kvotmässigt är sill, skarpsill, blåvitling, tobis och makrill. Sill fiskas i Östersjön men även i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Skarpsill fiskas främst I Östersjön men även i Skagerak och Nordsjön. Tobiskvoten Läs mer…
Havsmiljöinstitutet har skrivit en rapport om svenskt fiske där de försöker utröna om svenska sjömatskonsumtion kan påverka havsmiljön. Det kan den inte då mycket lite svenskfångad fisk konsumeras i Sverige. Rapportens grunddata är dock till stor del tveksamma och forskarna Läs mer…
En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill i Läs mer…
Det norska forskningsinstitutet SINTEF har undersökt olika fiskprodukters klimatpåverkan. Odlad lax och skaldjur har störst klimatpåverkan i förhållande till vikten och pelagisk fisk har minst klimatpåverkan. Den odlade laxens klimatpåverkan kommer till 40% från odling av sojabönor som ingår i Läs mer…
Makrill är viktigt inom norskt fiske men koncentrationen per båt och förtag är mycket låg. Lägre än för sill och blåvitling så det finns ingen båt som landar särskilt mycket makrill. Makrill fiskas i Nordsjön i Nordatlanten och Norska havet. Läs mer…
Makrill har blivit viktigt i isländskt fiske, men det finns ett problem. Island har egentligen ingen kvot för makrill enligt internationella överenskommelser och allt isländsk fiske sker utöver de vetenskapligt rekommenderade kvoterna såväl som utanför den överenskomna kvoten. allt isländskt Läs mer…
Makrill är en mycket viktig fisk i det nordiska fisket, dock inte i Sverige där makrill bara fiskas i mindre utsträckning. Sverige har bara en liten kvot makrill och bara tre stora pelagiska båtar landade nån större mängd makrill under Läs mer…
Makrill är en av de tre arter som spelar roll i det pelagiska färöiska fisket. Viktigast är blåvitling följt av makrill och sist sill. Precis som sillfisket domineras fisket av sex företag varav tre är delvis utlandsägda. Tre av världens Läs mer…
Makrill är en viktig fisk i danskt fiske. Båtar från Hirtshals med ägare som ursprungligen kommer från Färöarna dominerar fisket som sker i Nordatlanten och Nordsjön. Det är HG 264 Ruth som ägs av Rederiet Ruth A/S som i sin Läs mer…
Svenska myndigheter vill införa kameraövervakning i det pelagiska fisket. Detta trots att det inte finns någon större problematik med bifångster i fisket. Det pelagiska fisket i Sverige är framförallt ett sill- och skarpsillsfiske och bifångsten i sillfisket är i allmänhet Läs mer…
Avtalet mellan EU och Norge är ett viktigt avtal för svenskt fiske såväl som för danskt fiske. Nu är avtalet klart men det har ännu inte godkänts av EU:s ministerråd. Det senare anses dock mest vara en formalitet. Avtalet innebär Läs mer…
I två inlägg har jag redovisat de fakta och de intervjusvar som framkommer i intervjuundersökningen Småskaligt kustnära fiske i Bohuslän – en intervjustudie 2019. Rapporten har också fått mig att fundera på en del saker. En viktig extrainkomst för många Läs mer…
På 1960-talet utvecklades kraftblocket i Norge som ett sätt att maskinellt snörpa ihop en snörpvad. Den traditionella snörpvaden modifierades något och den varianten kallas därför ofta ringnot. Båtarna kallas dock oftast vadbåtar för ringnoten är i grunden en helt vanlig Läs mer…
EU, Ryssland, Norge, Island och Färöarna har enats om kvoter för blåvitling och NVG-sill i Nordatlanten inför 2020. Kvoten (TAC) för NVG-sill (atlantoskandisk sill) sänks med 11% jämfört med 2019, till 525 594 ton. Kvoten för blåvitling (kolmule) höjs i Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har förlängt det pelagiska systemet med överförbara fiskerättigheter i ytterligare 10 år. Den nya tioårsperioden träder i kraft den 22 november. Systemet har utökats till att också omfatta sill och skarpsill i Bottenhavet. Detta fiske har tidigare Läs mer…
EU, Norge och Färöarna undertecknade i torsdags ett avtal om makrillkvoten (TAC) i Nordatlanten för 2020. Avtalet följer ICES-rådet och TAC har fastställts till 922 064 ton, vilket motsvarar en ökning med 41 procent jämfört med fiskemöjligheterna 2019. Avtalet kommer Läs mer…
Bara ett fåtal danska fiskebåtar har fiskerättigheter för makrill som främst fiskas i Nordatlanten väster om Skottland och Irland eller i Nordsjön. Fisket sker med flyttrål (pelagisk trål) eller snörpvad (ringnot). Det är i stort sett samma båtar som också Läs mer…