Sveriges största tidning om yrkesfiske
På den nationella yrkesfiskekonferensen om några dagar ska represnetanter för de flesta partier i miljö och jordbruksutskottet delta. I alla fall är det tänkt så. De som alltså ska delta är Emma Nohrén (MP), Johanna Hornberger (M), Kjell-Arne Ottosson (KD), Tomas Kronståhl (S), Anders Karlsson (C), Andrea Andersson Tay (V) och Tomas Brandberg (SD). Läs mer…
Den 23-24 november är det en konferens i Uddevalla som kallas den Nationella yrkesfiskekonferensen. Konferensen arrangeras av Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten och Landsbygdsnätverket. Den äger rum på Hotell Bohusgården i Uddevalla. Läs mer…
I Gefle Dagblad har två socialdemokrater, Anna-Caren Sätherberg och Tomas Kronståhl, skrivit om fiske. Som vanligt när okunniga politiker författar något om saken förekommer det en mängd felaktiga och märkliga påståenden. Läs mer…
Sågverksägarna Ravanis från Skåne har på nåt sätt utsett sig själva till experter på fiske. Men de ståndpunkter och åsikter de sprider är i allmänhet helt väsensskilda från verkligheten och sanningen. Nu har de skrivit en debattartikel i SVD där de vidhåller att trålförbudet i Öresund Läs mer…
I GP har den kände restaurangägaren och kocken Leif Mannerström undertecknat en debattartikel om sillen i Östersjön som brukar serveras under namnet strömming. Den är skriven tillsammans med flera andra. Artikeln är en uppvisning i okunskap. Man kan nästan säga att artikelförfattarna briljerar när det gäller okunnighet. Läs mer…
Fisket av kräfta är det viktigast demersala fisket i Sverige tillsammans med räkfisket. Det omfattar överlägset flest fiskebåtar. Kräftfisket består i praktiken av tre segment, burfiske, fiske av kräfta med ristförsedd trål och fiske av kräfta med trål utan rist. Läs mer…
I detta inlägg ska jag beröra fisket med burar och tinor, garnfisket och fisket med krokredskap som pilk och dörj samt fisket av läppfisk. De flesta burfiskebåtar, garnfiskebåtar och båtar som fiskar läppfisk har inga AIS-registreringar på GFW. Läs mer…
Fisket längs hallandskusten handlar i huvudsak om kräfttrålning. De flesta båtarna hör hemma eller har sin bas i tre fiskelägen, Bua, Träslövsläge och Glommen. De flesta företag omsätter ganska lite och endast ett fåtal företag är så stora att de fått egna artiklar. Läs mer…
Fisket i norra Bohuslän består i huvudsak av skaldjursfiske, dvs fiske av kräfta och räka i första hand. Huvuddelen av det fisket är trålfiske av räka och kräfta men det finns också burfiske av kräfta. Denna artikel handlar om riktat kräftfiske med trål. Läs mer…
Havskräftan Smögen AB som äger trålaren LL 259 Havskräftan är ett fiskeriföretag i Hasselösund som har Ann Bennis som huvudägare.
Hon är gift eller sambo med Johan Bond som väl är att se som den person som egentligen kontrollerar företaget. Läs mer…
Beräkningsmodellen för hur storleken på beståndet av nordhavsräka i Skagerak bestäms har ändrats. Den nya beräkningsmodellen leder till att uppskattningen av beståndets storlek blivit mycket mindre. Det har i sin tur lett till det mängd räka som får fiskas minskar kraftigt. Läs mer…
Igår var jag på Donsö Fishing Meet som är den ledande fiskerikonferensen i dagens Sverige. Närvarande var en stor mängd yrkesfiskare i alla åldrar. Allt från pensionärer till unga i 20-årsåldern. Det som var mest intressant var den stora andel unga yrkesfiskare som var närvarande. Läs mer…
SD 437 i Edsvik AB är ett fiskeriföretag i Edsvik utanför Grebbestad som ägs av familjen Karlsson. Företaget äger de två räktrålarna SD 437 Viken och SD 248 Axö. Den sistnämnda båten är en kvotbåt. Läs mer…
Gröna Räkan AB är ett fiskeriföretag i Grebbestad som ägs av Eiwe Isaksson och Magnus Håkansson. Företaget äger två räktrålare, SD 62 Theres och SD 43 Helgoland samt den mindre trålaren SD 95 Mia som också är registrerad som utrustad för burfiske. Läs mer…
Titania Fiskeri AB på Fotö ägs av Jörgen Andersson och Conny Ivarsson. Företaget äger de två räktrålarna GG 105 Titania och SD 191 Silverön.
Under den undersökta perioden fiskade GG 105 Titania dels räkor i Skagerak Läs mer…
Flera forskare som intervjuas i en artikel i DN visar att de verkar sakna grundläggande kunskaper om hur pelagiskt fiske fungerar och går till. Läs mer…
När det gäller kustfisket på Västkusten finns det både en pelagiskt kustkvot och en demersal kustkvot. Den förstnämnda omfattar sill och makrill i Skagerak och Kattegatt. Vad gäller sill bedrivs ett fiske på kustkvoten med garn och makrill på kustkvoten fiskas med garn, dörj och pilk. Det finns också en kustkvot av skarpsill. Läs mer…
Förutom de större företagen med båtar som har AIS-sändare finns det ett antal mindre båtar som ägnar sig åt fisk av pelagiska arter i Bottenhavet och Bottenviken. Genom att de inte har AIS-sändare finns ingen data om var de fiskat på sajten Global Fishing Watch. Läs mer…
Kustnära pelagiskt trålfiske i Östersjön bedrivs bland annat i så kallade indragningområden som ligger innanför trålfiskegränsen men även utanför denna gräns. Det bedrivs i Hanöbukten och på andra håll. Läs mer…
Det ska införas ett nytt förvaltningssystem med överförbara fiskerättigheter (TFC) i det demersala fisket i Skagerak, Kattegatt och Nordsjön. TFC innebär att fiskerättigheter kan säljas, köpas, hyra ut, hyras in, bytas mot andra fiskerättigheter etc. Läs mer…