Sveriges största tidning om yrkesfiske
Sen senaste gången jag gjorde en lista över Sverige största fiskebåtar år 2022 har listan över de största fiskebåtarna förändrats. Nya GG 203 Ginneton och GG 330 Carmona har levererats och GG 505 Polar har ersatts av en mindre båt som dessutom bytt hemmahamn. Läs mer…
Sill från Nordsjön och Nordatlanten fiskas för konsumtion. Den äts i stora mängder. I Sverige mest som inlagd sill av en massa olika slag, i en del andra länder som äkta maatjes, saltad sill eller färsk. Sillen i Östersjön som ofta kallas strömming fiskas idag i allmänhet inte till konsumtion. Läs mer…
Många större svenskägda pelagiska trålare befinner sig i Östersjön öster om Gotland och väster om Ösel i Östersjön. Det är GG 206 Ahlma, GG 207 Torland, GG 229 Clipperton, S 205 Ceton och S 464 Stella Nova. Läs mer…
Tobis fiskas i Nordsjön med en så kallad semipelagisk trål. Det är en trål som i allmänhet vidrör botten men inte så hårt. Den kombineras ibland med så kallade flygande trålbord (tråldörrar) som inte rör botten. Fisket sker på sand eller grusbottnar Läs mer…
Det danska fisket av brisling (skarpsill) skedde i huvudsak i Nordsjön medan fisket i Östersjön var av mindre omfattning. Något riktat fgiske av skarpsill i Skagerak och Kattegatt förekom inte under kvotåret 2022-2023. Brisling fiskas med flyttrål och går till fiskmjölsfabrikerna för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…
Makrill fiskas i Nordsjön och för konsumtion. Det är bara de allra största båtarna som brukar fiska makrill. Makrill fiskas med pelagisk trål (flyttrål) eller snörpvad. Läs mer…
Den överväldigande delen av danskt sillfiske ägde rum i Nordsjön under 2023. Näst mest fiskades i Nordatlanten och Norska havet. Sillen fiskad i dessa hav går till konsumtion. I Östersjöns fiskades mycket mindre mängder och den gick till fiskmjölsindustrin och foder Läs mer…
Den nybyggda och nylevererade pelagiska trålaren GG 203 Ginneton befinner sig idag vid Stigbergskajen i Göteborg. Det är Sverige största fiskebåt, en position den övertagit från GG 64 Astrid-Marie. Medan GG 64 Astrid-Marie är på 1 622 bruttoton är GG 203 Ginneton på hela 1 826 bruttoton. De båda båtarna är trots det ungeför lika långa, 63,8 meter. Läs mer…
Sverige har en liten makrillkvot och svenskägda båtar i Danmark har också förhållandevis små fiskerättigheter för makrill. En del av makrillen landas i Norge som betalat mer för markillen än de flesta andra länder under 2023. Läs mer…
Levende Hav är en dansk miljöorganisation. En person, Kurt Svennevig Christensen, från organisationen har skrivit en artikel om det pelagiska fisket i Östersjön med utgångspunkt från vad de hittat om S 144 Themis under en enda resa i Östersjön. Läs mer…
När det gäller de stora pelagiska fiskebåtarna befinner sig några i Bottenhavet och nån enstaka i Östersjön. Flera svenskflaggade ligger dock still. Flera av de danskflaggade befinner sig i Nordsjön utanför den nederländska kusten. Läs mer…
Fiskeri AB Ginneton har för sin del beställt en ny pelagisk trålare från Karstensens Skibsværft i Skagen, Danmark. Den nya GG 203 Ginneton skulle ursprungligen ha levererats för flera månader sen men den ligger sen en tid tillbaka vid kaj i Skagen där den döptes i lördags, den 2 december. Läs mer…
Yrkesfiskekonferensen som i år ägde rum i Uddevalla ordnas av Jordbruksverket, Landsbygdsnätverket samt Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Under den andra dagen behandlades Handlingsplan för den blå värdekedjan inom pelagiskt fiske, det planerade nya demersala fördelningssystemet som är på gång och de nya havsplanerna. Läs mer…
I Danmark har det varit vanligt med rena kapitalinvesteringar i fisket där rika Köpenhamnsbor köpt minoritetsandelar i partrederier som varit ägare av fiskebåtar. På det sättet kunde de minska sin skatt. Huvudägare har i allmänhet varit en fiskare eller någon som varit engagerad i fiskmjöls- och fiskindustrin. Läs mer…
Sedan 2018 har Havets Hus aktivt tagit in lokal småtorsk i olika omgångar för uppdrivning i våra akvarier. När de vuxit till sig så släpps de ut igen. Hittills har ca 300 hämtats in som fått växa till sig i akvariet. Just nu pågår utsättning av ca 50 av dessa, märkta med sändare i samarbete med forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet SLU. Läs mer…
De allra flesta svenska fiskeriföretag är aktiebolag. En del är enskilda firmor och några stycken är handelsbolag eller kommanditbolag. De flesta fiskeriföretag är ensamföretag som har fiskebåtar som sköt av en enda personer. Läs mer…
Enligt uppgifter i Göteborgs-Posten har den danskflaggade men svenkägda S 464 Stella Nova drabbats av slagsida där den ligger vid kaj i Öckerö hamn. Sannolikt är det ballastvatten som flyttat sig och hamnat på ena sidan. Läs mer…
En stor del av de stora pelagiska fiskebåtarna ligger för närvarande i hamn. Några kanske landar och en del ligger nog still för närvarande och väntar på att förhållanden i Östersjön ska bli gynnsamma för att de ska kunna bedriva Läs mer…
Under perioden februari-mars 2023 utförde Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen (KBV) ett gemensamt pådrag riktat mot det pelagiska fisket i Östersjön. Landningskontroller utfördes på svenska och utländska fartyg i hamnarna Norrsundet, Simrishamn, Ronehamn och Nogersund. Läs mer…
De större danska pelagiska fiskebåtarna ägnar sig alla åt fiske i Nordsjön för närvarande, En del av dem ligger i hamn. Det handlar säkert om landningar i flera fall, men en del av dem kan kanske också vara på varv för underhåll eller ligga still i brist på fiskerättigheter som kan användas just nu. Läs mer…