Danska landningar av brisling 2023

Det danska fisket av brisling (skarpsill) skedde i huvudsak i Nordsjön medan fisket i Östersjön var av mindre omfattning. Något riktat fgiske av skarpsill i Skagerak och Kattegatt förekom inte under kvotåret 2022-2023. Brisling fiskas med flyttrål och går till fiskmjölsfabrikerna för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…

Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – Cadiz

Berndtsson & Börjesson Fiskeri AB i Fiskebäck ägs av familjerna Berndtsson och Börjesson. Det äger också det danska fiskeriföretaget Berndtsson & Börjesson Fiskeri ApS. Läs mer…

Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – Monsun

Christer och Lennart Jansson från Donsö äger fiskeriföretagen Christer & Lennart Fiskeri AB i Sverige samt Christer og Lennart Fiskeri A/S i Danmark. I det danska företaget äger John Anker Hametner Larsen dock en tredjedel.  Läs mer…

Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – Stella Nova

Stella Nova Fiskeri AB på Fotö ägs av familjen Bryngelsson. De äger också danska Fiskeriselskabet Stella Nova ApS. Det danska företaget äger den pelagiska trålaren S 464 Stella Nova XI Läs mer…

Familjerna som dominerar industrifisket i Västerhavet

Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Industrifisket som behandlas här kallas också foderfiske och skrapfiske. Den fångade fisken används som råvara i fiskmjöls- och fiskoljeindustrin eller som foder på pälsdjursfarmer.. Läs mer…

Danska pelagiska fiskerättigheter i Östersjön 2023

Danskt pelagiskt fiske i Östersjön handla rom fiske av sill och brisling (skarpsill). Traditionellt har det främst handlat om fiske av sill i västra Östersjön. Ett fiske som i praktiken är stoppat idag. Det enda som återstår är ett mindre omfattande garnfiske och trålfiske Läs mer…

Danska fiskerättigheter för industrifisk 2023

Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Industrifisket handlar om fiske av tobis, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), hästmakrill, blåvitling (kolmule) och havgalt (trynfisk). Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för industrifisk 2023

Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar ibland kvoter för hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…

Industrifisket i Västerhavet – landningar 2022

Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…

ICES föreslår kraftig ökning av skarpsillskvoten

Yrkesfiskarna kan sannolikt se fram emot att fånga betydligt mer skarpsill (brisling, sprat) i Nordsjön den kommande säsongen. Säsongen sträcker sig från 1 juli 2023 till 30 juni 2024. ICES rekommenderar i alla fall att kvoten för skarpsill i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt fördubblas från cirka 70 000 ton till drygt 143 000 ton. Läs mer…

Ginneton – Fiskebäcks största fiskeriföretag

Fiskeri AB Ginneton är det tredje största fiskeriföretaget i Sverige. Det är ett företag med verksamhet i både Sverige och Danmark vilket är mycket vanligt när det gäller svenska fiskeriföretag. Tidigare har bolaget haft ett separat danskt företag men numera bedrivs verksamheten i Danmark av en filial till det svenska företaget. Läs mer…

Danska landningar av brisling 2022

Brisling eller skarpsill är en av de tre vanligaste arterna som fiskas i Danmark för framställning av fiskmjöl och fiskolja. Detta fiske kallas industrifiske. Huvuddelen fångas i Nordsjön av pelagiska fiskebåtar. Många båtar ägnar sig åt industrifiske Läs mer…

Skarpsill, brisling eller vassbuk

Skarpsill (Sprattus sprattus) som också kallas vassbuk eller brisling, är en art av benfisk i familjen sillfiskar (Clupeidae). På engelska är namnet sprat. Utbredningsområdet är östra Atlanten, från Lofoten till Marocko inklusive Nordsjön och Östersjön upp till Bottenhavet. Läs mer…

Ett blått skifte till att äta mer pelagisk fisk vore bra

I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature har forskare från bland annat Sverige analyserat energivärdet och växthusgasavtrycket för ett antal fiskar och skaldjur och jämfört med motsvarande värden för fjäderfä, gris och nötkött. Läs mer…

Svenskar landar stora mängder skarpsill i Norge

Norge kommer inte att ha något fiske av skarpsill (havbrisling) i år då kvoten är för liten. Inte heller förra året fanns det något norskt fiske av havbrisling. Havbrisling är skarpsill som lever i Nordsjön medan kustbrisling är skarpsill i de norska fjordarna. Men det landas ändå skarpsill i Norge. Läs mer…

Landningar från Nordsjön och Nordatlanten 2021

Det som fiskas i Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten av svenska fiskare är sill och makrill för konsumtion samt tobis och skarpsill för leverans till fiskmjöls/fiskoljeindustrin. Svenska båtar har också fiskerättigheter för kolmule (blåvitling) och hästmakrill (taggmakrill) samt vissa år även för lodda. Läs mer…

Skarpsillskvoten i Nordsjön för 2022-2023

EU, Storbritannien och Norge har nu satt kvoten för nästa års skarpsillfiske. Den totala kvoten för skarpsill (brisling) kommer i enlighet med rådet från ICES att vara 70 000 ton. 58 500 ton av detta tillfaller danska yrkesfiskare. Kvoten som sträcker sig från 1 juli till 30 juni är 36 procent lägre än den varit det senaste året. Läs mer…

Att äta mer sill och skarpsill

Sill och skarpsill är de allra nyttigaste fiskarna att äta. De är samtidigt de klimatvänligaste och miljövänligaste fiskarna att fiska. Men det mest av den sill och skarpsill som fiskas av svenska yrkesfiskare används till fiskmjölsproduktion. Läs mer…

Norska båtar som landar i Sverige

Danska räktrålare landar en stor del av de räkor de fångar i Sverige. Det finns dessutom ett antal norska båtar som landar räkor och kräftor i Sverige. Hittills i år handlar det om 6 norska båtar som landat i  Sverige, i framförallt Strömstad. Läs mer…

Vi borde äta mer sill och skarpsill men …

Sill och skarpsill är bra mat. Ändå äter vi nästan ingen skarpsill i Sverige och mycket mindre sill än vad vi skulle kunna äta. Ungefär 25% av den sill och skarpsill som fiskas går till mänsklig konsumtion. Läs mer…