Danska fiskerättigheter för blåvitling 2020 – båtar och företag

Blåvitling eller kolmule som den också kallas är tillsammans med sill den mesta fiskade fiskarten i nordiska vatten. Nordiska yrkesfiskare fångar i huvudsak blåvitling för industriändamål, dvs för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. I Danmark är fisket av blåvitling viktigare Läs mer…

Advertisements

Svenska fiskerättigheter för makrill och blåvitling 2020 – båtar och företag

Svenska fiskebåtar har relativt begränsade fiskerättigheter för makrill som främst fiskas i Nordsjön och Nordatlanten. Makrill fiskas både med snörpvad och flyttrål och för konsumtion. Svenska båtar landar till stor del sin makrill i Lerwick på Shetland och Peterhead i Läs mer…

Månadens fisk – kolmule (blåvitling)

Kolmule eller blåvitling, Micromesistius poutassou, som den också heter är en liten torskfisk som lever i stim på ganska stora djup i de norra delarna av Atlanten från nordöstra USA till Norge och i Barents hav och ner till Marocko Läs mer…

Nordens största industrifiskeföretag

I detta sammanhang räknar jag allt fiske av tobis, blåvitling (kolmule), vitlinglyra (sperling, øyepål), trynfisk (havgalt) och skarpsill (brisling) samt sillfisket i östra Östersjön som industrifiske. Övrigt sillfiske, guldlaxfiske, makrillfiske och hästmakrillfiske räknar jag som konsumtionsfiske.  Industrifisket domineras av blåvitling Läs mer…

Norska landningar av kolmule 2019

Kolmule är det norska namnet på blåvitling. Det är också en beteckning som använts i Bohuslän för samma art. Fisket bedrivs i Nordatlanten kring Island och Färöarna samt väster om de brittiska öarna. Kulmule på danska är istället en helt Läs mer…

Bifångster, uppgradering och utkast i det svenska räkfisket

I danskt räkfiske som sker på samma områden som svenskt räkfiske så landas 30% kokräka och 70% råräka och har så gjort länge. I svenskt räkfiske låg sammansättningen i hela den svenska räkfiskeflottan på 48 procent kokräka och 52 procent Läs mer…

Sänkt kvot för NVG-sill och ökad för blåvitling

EU, Ryssland, Norge, Island och Färöarna har enats om kvoter för blåvitling och NVG-sill i Nordatlanten inför 2020. Kvoten (TAC) för NVG-sill (atlantoskandisk sill) sänks med 11% jämfört med 2019, till 525 594 ton. Kvoten för blåvitling (kolmule) höjs i Läs mer…

Danska fiskerättigheter för blåvitling 2019

I det nordiska fisket så används blåvitling (kolmule) framförallt för produktion av fiskmjöl och fiskolja. Samtliga nordiska länder förutom Finland har en kvot för blåvitling. I andra länder såsom Nederländerna och Tyskland fiskas blåvitling också för konsumtion. Den säljs då Läs mer…

Svenskt blåvitlingfiske vid Rockall?

Idag rapporterar Fiskerforum om att den första danskfångade blåvitlingen landats. Det är S 349 Gitte Henning som nu ligger väster om Irland och fiskar blåvitling (kolmule) på Porucpine- och Rockallbankarna. Problemet med detta är att S 364 Rockall och S Läs mer…

ICES rekommenderar minskning av kvoterna för makrill och blåvitling

Internationella Havsforskningsinstitutets (ICES) råd för kvoterna (TAC) på makrill, blåvitling och taggmakrill (hästmakrill) i Nordatlanten har nyligen presenterats. För de mest fiskade arterna, makrill och blåvitling (kolmule), rekommenderar ICES en minskning av kvoten. För makrill rekommenderar de en kvot (TAC) Läs mer…

Danska landningar av sperling och blåvitling 2017

Sperling är en industrifisk som på svenska heter vitlinglyra. Den fiskas enbart för användning till fiskmjöl och fiskolja. Fisket är besvärligt och ger stora bifångster vilket medfört att en mycket liten andel av kvoten fiskas. 2017 landades bara lite över Läs mer…

Svenska industrifiskerättigheter 2017

Svenska yrkesfiskare har rätt stora fiskerättigheter till tobis och mycket stora till skarpsill. Det är de viktigaste industrifiskarterna i det svenska fisket. Utöver det har svenska yrkesfiskare också fiskerättigheter för blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), vitlinglyra (sperling, øyepål) och en liten mängd Läs mer…

​Kvoterna för 2017 års fiske i Västerhavet klara

EU:s fiskeministrar har kommit överens om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. – För flera viktiga bestånd sattes kvoterna i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning, MSY. Det gäller exempelvis för havskräfta, kolja, sill och äkta tunga Läs mer…

Fortsatt överfiske av blåvitling och NVG-sill

Ett slutligt resultat har uppnåtts i förhandlingarna mellan Norge, Island, Färöarna, Ryssland och EU om kvoter för blåvitling (kolmule) och NVG-sill (atlantoskandisk sill) i Nordatlanten. Resultatet har blivit att överfisket kommer att fortsätta. Huvudansvariga för det är de stater som inte Läs mer…

Kraftiga kvotökningar för pelagisk fisk i Nordatlanten

I Nordatlanten exklusive Nordsjön är de viktigaste pelagiska fiskarterna för fisket makrill, sill och Blåvitling (kolmule). För dess tre arter har Internationella Havsforskningsrådet (ICES) gett råd inför år 2017 som innebär kraftiga ökningar av den mängd fisk som kan fångas. För makrill rekommenderar ICES Läs mer…

Är tobis verkligen den viktigaste industrifisken i Danmark?

I Danmarks fiskerimedia och ibland också vanlig dansk media påstås det ofta att tobis är den viktigaste fisken för den danska fiskmjölsindustrin, dvs den viktigaste industrifisken. Det är idag ett falskt påstående. Tobis fiskas under en period på två månader Läs mer…

Norska fiskare mycket kritiska till ICES råd

Internationella Havsforskningsrådet (ICES) kom häromdagen med råd om fisket av makrill, NVG-sill, blåvitling (kolmule) och taggmakrill (hästmakrill) i Nordatlanten. Råden innebar kraftiga minskningar av kvoterna för makrill och blåvitling. Företrädare för norska fiskeriorganisationer, däribland Fiskebåt vars ordförande Audun Maråk är Läs mer…

Några av nordens största fiskeriföretag finns på Färöarna

När det gäller det pelagiska fisket så återfinns ett par av de största fiskeriföretagen på Färöarna. De två klart största är P/f Vardin och P/f Palli Hja Mariannu. Det senare företaget är moderbolag i den koncern som är mer känd via ett Läs mer…