Danska landningar av sperling och blåvitling 2017

Sperling är en industrifisk som på svenska heter vitlinglyra. Den fiskas enbart för användning till fiskmjöl och fiskolja. Fisket är besvärligt och ger stora bifångster vilket medfört att en mycket liten andel av kvoten fiskas. 2017 landades bara lite över 10% av den danska kvoten. Lite mer brukar fiskas under år då tobis- och brislingkvoterna är små. Ett fåtal båtar landade vitlinglyra och bara två av dem innehar stora fiskerättigheter för vitlinglyra. Landningarna dominerades av båtar ägda av John-Anker Hametner Larsen som sammantaget också är en av de största innehavarna av fiskerättigheter för sperling.

Blåvitling eller kolmule som det heter på norska är en fisk som fiskas i Nordatlanten på djupt vatten. Nästan hela den danska blåvitlingkvoten landades år 2017, men allt landades av 5 båtar vara tre ägs av färingar. 4 av båtarna är hemmahörande i Hirtshals. På Färöarna är blåvitlingsfisket stort. Blåvitling som landas av danska båtar används främst till fiskmjöl och fiskolja, men i fler andra länders fisken går blåvitling också till konsumtion.

Landningar av sperling 2017, båt, ton, ägare

L 229 Lykke Hametner, 2 173, John-Anker Hametner Larsen
L 441 Hametner Senior, 1 804, John-Anker Hametner Larsen
R 500 Sophia Hametner, 1 744, John-Anker Hametner Larsen
S 229 Maria Hametner, 1 445, John-Anker Hametner Larsen
L 228 Susanita, 1 437, John-Anker Hametner Larsen
L 526 Lonny Hedvig, 1 247, P/R Lonny Hedvig, familjen Hovgaard Schmidt
L 415 Stormy 1 165, Mindbo ApS, familjen Christensen

Total landade Hametner Larsens båtar 9 875 ton. Sperling landas inte av de företag som har de allra största fiskerättigheterna. Astrid Fiskeri A/S har de allra största fiskerättigheterna för sperling och enligt planerna ska de framöver fiska mer sperling (øyepål på norska) med sin nya båt S 364 Rockall.

HG 264 Ruth

HG 264 Ruth. Bild: Bandholm Skibsbilleder

Landningar av blåvitling 2017, båt, ton, ägare

HG 264 Ruth, 18 997, Rederiet Ruth A/S, familjen Madsen
HG 265 Asbjørn, 12 405, Asbjørn A/S, familjen Magnusen
HG 333 Isafold, 11 530, P/R HG 333 Isafold, familjen Niels Jensen
S 349 Gitte Henning, 10 369, Gitte Henning A/S, Henning Kjeldsen
HG 62 Beinur, 7 547, P/R Beinur, familjen Tindskard

Blåvitling landas i huvudsak av de företag och båtar som har störst fiskerättigheter.

Läs mer:

Källa: Landbrugsstyrelsen

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements

Svenska industrifiskerättigheter 2017

Svenska yrkesfiskare har rätt stora fiskerättigheter till tobis och mycket stora till skarpsill. Det är de viktigaste industrifiskarterna i det svenska fisket. Utöver det har svenska yrkesfiskare också fiskerättigheter för blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), vitlinglyra (sperling, øyepål) och en liten mängd artobestämd kvot med fiskerättigheter för industrifisk i norskt vatten. Inget av detta fiskas normalt upp av svenska yrkesfiskare utan byts i allmänhet bort mot sill och skarpsill och i år också mot tobis.

Blåvitling fiskas med flyttrål på djupt vatten kring Shetland och Färöarna samt i havet väster om de brittisk öarna. Det krävs stor motorstyrka för fiske och i den svenska fiskeflottan finns det idag sannolikt bara en båt som är byggd för sådant fiske, det är GG 203 Ginneton. Även de två danska båtar, E 532 Rockall och S 264 Astrid, som ägs av Astrid Fiske Ab (systerbolag till Astrid Pelagic AB) via dotterbolaget Astrid Fiskeri A/S är troligen lämpade för blåvitlingfiske liksom danskflaggade S 205 Ceton som ägs av Gifico ApS, ett systerbolag till svenska Fiskeri AB Ginneton.

clipperton_donsödsm1_2015 - 1

GG 438 Clippperton

I april hade svenska fiskebåtar enligt en redovisning från Havs- och Vattenmyndigheten en total kvot på 13 785 ton blåvitling, 750 ton taggmakrill, 2742 ton vitlinglyra och 790 ton obestämd industrifisk i norsk zon

Fiskerättigheter för blåvitling 2017 båtar, båt, ton, andel i %, hemmahamn, ägare

GG 438 Clipperton, 2 304, 16,7%, Donsö, B-C Pelagic AB
GG 203 Ginneton,1 863, 13,5%, Fiskebäck, Fiskeri AB Ginneton
GG 330 Carmona, 1 612, 11,7%, Dyrön, Båt GG 330 Carmona AB
GG 764 Astrid, 1 599, 11,6%, Rörö, Astrid Pelagic AB
GG 207 Torland, 1 552, 11,2%, Fiskebäck, TLF Torönland Fiskeri AB
GG 204 Tor-ön, 1 551, 11,2%, Fiskebäck, TLF Torönland Fiskeri AB
GG 778 Lövön, 1 288, 9,3%, Rönnäng, Lövön AB
GG 206 Ahlma, 1 160, 8,4%, Önnered, Ahlma Fiskeri AB

Fiskerättigheter för blåvitling 2017 företag, båt, ton, andel i %, hemort moderbolag, ägare

TLF Torönland Fiskeri AB, 3 103, 22,5%, Fiskebäck, Ahlström
B-C Pelagic AB, 2 342, 17,0%, Donsö, Backman & Jansson
Fiskeri AB Ginneton, 1 863, 13,5%, Fiskebäck, Claesson
Båt GG 330 Carmona AB, 1 612, 11,7%, Dyrön, Gustafsson
Astrid Pelagic AB, 1 599, 11,6%, Rörö, Johansson
Lövön AB, 1 288, 9,3%, Rönnäng, Arvidsson
Ahlma Fiskeri AB, 1 160, 8,4%, Fiskebäck, Ahlström & Magnusson

För taggmakrill är Astrid Pelagic den helt dominerande innehavaren av fiskerättigheter. Viss aår händer det av svenska båtar fiskar taggmakrill, men det är ovanligt och det beror också på om taggmakrillen kommer tillräckligt långt upp i Nordsjön och Skagerak för att det ska löna sig att fiska den. Noterbart är att Astrid Fiskeri A/S, dotterbolag till Astrid Fiske AB är en stor innehavare av fiskerättigheter för taggmakrill (hästmakrill) i Danmark.

Fiskerättigheter för taggmakrill 2017 båtar, båt, ton, andel i %, hemmahamn, ägare

GG 764 Astrid, 466, 62,1%, Rörö, Astrid Pelagic AB
GG 203 Ginneton, 71, 9,5%, Fiskebäck, Fiskeri AB Ginneton
GG 505 Polar, 43, 5,7%, Fiskebäck, Bryngeld Fiskeri AB
GG 207 Torland, 40, 5,3%, Fiskebäck, TLF Torönland Fiskeri AB

Fiskerättigheter för taggmakrill 2017 företag, båt, ton, andel i %, hemmahamn, ägare

Astrid Pelagic AB, 466, 62,1%, Rörö, Johansson
Fiskeri AB Ginneton, 71, 9,5%, Fiskebäck, Claesson
TLF Torönland Fiskeri AB, 63, 8,4%, Fiskebäck, Ahlström
Bryngeld Fiskeri AB, 43, 5,7%, Fiskebäck, Bryngeld

Bara två båtar har fiskerättigheter för vitlinglyra. Dessa fiskerättigheter är något som Sverige skaffar sig i förhandlingar och byten. I grunden har Sverige ingen kvot på vitlinglyra.

Fiskerättigheter för vitlinglyra 2017 båtar, båt, ton, andel i %, hemmahamn, ägare

GG 203 Ginneton, 1 600, 58,3%, Fiskebäck, Fiskeri AB Ginneton
GG 206 Ahlma, 1 142, 41,7%, Önnered, Ahlma Fiskeri AB

Även när det gäller industrifiskkvoten i norskt vatten är det ett resultat av förhandlingar och byten.

Fiskerättigheter för industrifisk norsk zon 2017 båtar, båt, ton, andel i %, hemmahamn, ägare

GG 330 Carmona, 268, 33,9%, Dyrön, Båt GG 330 Carmona AB
GG 438 Clipperton, 266, 33,6%, Donsö, B-C Pelagic AB
GG 778 Lövön, 185, 23,4%, Rönnäng, Lövön AB
GG 206 Ahlma, 71, 9,0%, Önnered, Ahlma Fiskeri AB

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

​Kvoterna för 2017 års fiske i Västerhavet klara

EU:s fiskeministrar har kommit överens om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön.

– För flera viktiga bestånd sattes kvoterna i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning, MSY. Det gäller exempelvis för havskräfta, kolja, sill och äkta tunga i Skagerrak och Kattegatt, säger Karin Linderholm på Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i ett pressmeddelande.

Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet, vilket är viktigt för svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Beslutet för 2017 fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel den 12-13 december. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht representerade Sverige vid mötet. denne kommnetrar det hela i mer generella ordalag än Karin Linderholm

– Det är glädjande att så många av bestånden i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt är i gott skick. Det visar att våra ansträngningar för att uppnå ett hållbart fiske nu ger resultat som gagnar såväl fiskerinäringen som konsumenterna, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i ett pressmeddelande från regeringen.

De största förändringarna jämfört med 2016 års kvoter rör bland annat kolja, gråsej och rödspätta. 2017 års kvot för kolja halveras i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Kvoten för gråsej i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt samt rödspätta i Skagerak stiger med 50 procent nästa år.

– EU:s fiskeministrar utgick från det förslag som EU-kommissionen lade fram i november vilket var i enlighet med målen i fiskeripolitiken och baserat på vetenskapliga råd från Internationella havsforskningsrådet, ICES, säger Karin Linderholm, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Enligt den gemensamma fiskeripolitiken i EU ska uttagen av fisk grundas på maximal hållbar avkastning, MSY, i enlighet med den vetenskapliga rådgivningen från Internationella havsforskningsrådet, ICES. För bestånd där den vetenskapliga informationen är otillräcklig, till exempel för långa och rockor, hade EU-kommissionen lämnat förslag baserat på en försiktighetsansats, enligt målen i EU:s grundförordning för fiske.

En fortsatt inriktning mot ett mer hållbart fiske kommer att ske genom fiskeripolitiken, som också innebär förbud att kasta fisk överbord, så kallad landningsskyldighet. Fler och fler bestånd fiskas på hållbara MSY-nivåer. 2009 fattades beslut i linje med MSY för fem bestånd och vid gårdagens ministermöte fattades beslut för 44 bestånd i linje med MSY. Beståndssituationen är positiv för många bestånd i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Det gäller till exempel för havskräfta och för torsk i Nordsjön och Skagerrak.

Landningsskyldighet infördes 2015 för Östersjön och för pelagiskt fiske i Västerhavet, exempelvis för fiske av makrill och sill. Under åren 2016-2019 införs gradvis förbud att kasta fångst överbord i fiske efter bottenlevande arter i Västerhavet.

Sverige har under årets förhandlingar särskilt lyft fram att kvoterna, så snart som möjligt, ska fastställas enligt maximal hållbar avkastning och att landningsskyldigheten ska genomföras. För 2017 fortsätter infasningen av landningsskyldigheten i Nordsjön och Skagerrak och Kattegatt med torsk, äkta tunga, kolja, sej, vitling och rödspätta.

Under 2017 ska yrkesfiskarna landa all fångst av kolja, rödspätta, äkta tunga, sej, torsk och räka i huvudsakligt riktat fiske efter arterna. För att underlätta omställningen beslutade EU:s ministrar enligt Havs- och vattenmyndigheten om kvoter för dessa arter som tar hänsyn till tidigare utkast, det vill säga en högre nivå. För räkkvoten (TAC för räka) är dock detta helt ointressant. Den sjunker med cirka 36% och eftersom det tidigare officiellt var utkast på 10% blir den uppräkning som följer av det meningslös. De verkliga utkasten var dock sannolikt dessutom större än så. Alla utkast i räkfisket är sedan länge olagliga och landningskyldighet har länge gällt i det fisket även om nästan ingen i praktiken.

Höjningen av torskkvoten är sannolikt för liten för att landningsskyldigheten ska kunna fungera som det är tänkt och sänkningen av kvoten på kolja underlättar inte heller.

Förutom räkkvoten minskar också kvoten för kolja i Nordsjön och Skagerak, för sill i Nordsjön. För tobis är inga kvoter ännu bestämda. För NVG-sill och blåvitling (kolmule) är det kraftiga kvotökningar. Normalt sett brukar svenska fiskare byta bort hela blåvitlingkvoten, men kanske blir det svenskt fiske på kvoten nu när det finns en riktigt lämplig blåvitlingtrålare i Sverige, nya GG 203 Ginneton.

Kvoter för en del arter

Område Art EU-kvot 2016 EU-kvot 2017 Svensk kvot 2016 Svensk kvot 2017
Norska Havet Sill 20629 42059 2619 5340
EU och internationellt vatten Blåvitling 207657 385254 7842 14550
Nordsjön EU zon Sill 518242 481608 5273 4897
Nordsjön EU zon Sill, ej konsumtion 13382 11375 62 53
Nordsjön/ Skagerrak/ Kattegatt Makrill 31241 35286 5389 5706
Nordsjön EU zon Torsk 33651 39220 38 44
Nordsjön EU zon Kolja 61933 33643 245 136
Nordsjön/ Skagerrak/ Kattegatt Gråsej 65696 100287 371 568
Nordsjön EU zon Skarpsill 330000 33830 1330 1330
Nordsjön EU zon (syd) Taggmakrill 15200 18247 75 75
Nordsjön EU zon (nord) Taggmakrill 126103 59730 675 675
Nordsjön EU zon Räka 2446 0 73 0
Nordsjön Norsk zon Sill 1184 1151
Nordsjön Norsk zon Makrill 338 338
Nordsjön Norsk zon Torsk 382 382
Nordsjön Norsk zon Kolja 707 707
Nordsjön Norsk zon Gråsej 880 880
Nordsjön Norsk zon Bleka, Vitling 190 190
Nordsjön Norsk zon Räka 155 123
Nordsjön Norsk zon Foderfisk 800 800
Skagerrak / Kattegatt Sill 51084 50740 22154 22104
Skagerrak / Kattegatt Sill, ej konsumtion 6659 6659 916 916
Skagerrak / Kattegatt Skarpsill 33280 33280 8437 8437
Skagerrak Torsk 4807 5744 673 804
Kattegatt Torsk, bifångst 370 525 137 194
Skagerrak / Kattegatt Kolja 3926 2069 374 197
Skagerrak / Kattegatt Vitling 1050 1050 99 99
Skagerrak / Kattegatt Kummel 2913 3371 228 264
Skagerrak Rödspätta 11766 17639 491 736
Kattegatt Rödspätta 2347 2343 235 234
Skagerrak / Kattegatt Räka 10987 7000 2054 1309
Skagerrak / Kattegatt Havskräfta 11001 12715 2893 2893

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Fortsatt överfiske av blåvitling och NVG-sill

Ett slutligt resultat har uppnåtts i förhandlingarna mellan Norge, Island, Färöarna, Ryssland och EU om kvoter för blåvitling (kolmule) och NVG-sill (atlantoskandisk sill) i Nordatlanten. Resultatet har blivit att överfisket kommer att fortsätta. Huvudansvariga för det är de stater som inte vill gå med på den fördelning av kvoterna som gjorts, dvs Island och Färöarna. De har inte gått att få ett fullständigt avtal sen många år tillbaka:

-Kolmulearrangementet, som ble ferdig forhandlet i London i går, innebærer en betydelig kvoteøkning for alle deltakende fartøygrupper. Arrangementet er langt på vei identisk med dagens løsning. Kyststatene er ikke blitt enige om en fullstendig avtale, og fastsetter trolig ensidig sine kvoter i tonn. Totalkvoten som legges tilgrunn for landenes kvotefastsettelse er 1 342 330 tonn, sier Fiskebåt-direktør Audun Maråk.

-Summerer vi totalkvotene og andelene som de ulike kyststatene trolig vil fastsette blir totalkvantumet høyere enn 1 342 330 tonn og 100 prosent, sier han. Maråk understreker at målsettingen bør være å komme fram til en helhetlig avtale.

[…]

-Kyststatene ble enige om å legge tilgrunn en totalkvote på 646 075 tonn for 2017. Dette er i samsvar med den forvaltningsplanen kyststatene fastsatte i 1999, og med kvoterådet fra ICES. Partene vil fastsette sine kvoter ensidig. Norge har etter den tidligere sildeavtalen fastsatt sin kvote på basis av 61 prosent, sier Maråk.

-EU, Russland og Norge vil trolig fastsette sine kvoter ihht den fordeling partene var enige om i den tidligere sildeavtalen, mens Færøyene trolig vil sette en kvote utfra en høyere andel enn de hadde i sildeavtalen. I praksis innebærer det at Færøyene fortsetter sitt overfiske, uttaler Maråk.

EU kommer med all sannolikhet att få tillgång till fiske i norsk zon och med Ryssland har Norge redan ett klart avtal om tillgång till fiske i norsk zon. Framförallt island och Färöarna har under en lång rad år visat oansvarighet vad det gäller alla kvoter på pelagisk fisk i Nordatlanten och årets förhandlingar har inte varit annorlunda än tidigare år.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Kraftiga kvotökningar för pelagisk fisk i Nordatlanten

I Nordatlanten exklusive Nordsjön är de viktigaste pelagiska fiskarterna för fisket makrill, sill och Blåvitling (kolmule). För dess tre arter har Internationella Havsforskningsrådet (ICES) gett råd inför år 2017 som innebär kraftiga ökningar av den mängd fisk som kan fångas.

Makrill

Makrill. Bild: imr.no

För makrill rekommenderar ICES en ökning av kvoten med 22%. Detta innebär dock i verkligheten mycket lite då makrill sen många år tillbaka fiskas långt över kvotråden från ICES. Orsaken till detta är främst att island, Grönland och tidigare också Färöarna bestämt egna kvoter utan att förhandla och vara överens med andra nationer eller grupper av länder som Norge och EU. För 2016 förelsog ICES en kvot på 773 842 ton (efter en ökning från 667 385 ton som gjordes den 20 september. För 2017 föreslår ICES en kvot på 944 302 ton. Det fiskas redan detta år mer än så. Makrill fiskas främst för konsumtion.

När det gäller NVG-sill (atlantoskandisk sill) föreslår ICES mer än en fördubbling av kvoten (ökning med 104%) jämfört med 2016 då den var 316 876 ton. Förslaget för 2017 är 646 075 ton. Även när det gäller NVG-sill har det under en lång rad år funnits problem med Färöarna och Island som inte vill vara med på överenskommelser utan gärna fastställer egna kvoter vid sidan av förhandlingarna med andra länder. Även NVG-sill fiskas främst för konsumtion.

Blåvitling (Kolmule)

Blåvitling (Kolmule). Bild: imr.no

Slutligen förelår ICES en ökning med 73% för blåvitling (kolmule), från 776 391 ton år 2016 till 1 342 330 ton år 2017. Blåvitling är en fisk som i Norden främst används till fiskmjöl och fiskolja, men nederländska och tyska företag fiskar för konsumtion. Det som fiskas för konsumtion säljs i stor utsträckning till Afrika.

Svenska yrkesfiskare har kvoter för samtliga arter om än inte så stora kvoter. Svenska yrkesfiskare som fiskar med fiskebåtar som har dansk flagg och danska fiskare har större kvoter.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,