Sportfiskarna talar med kluven tunga

Två representanter för Sportfiskarna stod på Östersjöfiske 2020 och hävdade att de hade gemensamma intressen med kustfiskarna. Samtidigt sa de att eftersom fisket för nöjes skull omsätter mer pengar än det småskaliga kustfisket så måste nöjesfisket (sportfisket) prioriteras om det Läs mer…

Advertisements

Spigg och muddring hot mot abborre och gädda i Kvarkens grunda havsvikar

I norra Östersjöns landhöjningsområden är så kallade flador, grunda avsnörda vikar, kustens viktigaste yngelkammare. En ny studie av flador i Kvarkenområdet ger kunskap om hur dessa miljöer kan skyddas och bevaras. Studien visar att högre temperaturer gynnar reproduktionen av abborre Läs mer…

Biologisk data tyder på att det måste fiskas mer skarpsill och dessutom fiskas spigg

Idag finns det mer än dubbelt så mycket skarpsill (brisling) som på 1980-talet. Det finns bara cirka en tredjedel så mycket sill som på 1980-talet, jämfört med 1970-talet kanske hälften så mycket sill. När det gäller torsk finns det kanske Läs mer…

Yrkesfiskare och fiskeriföretag som driver turistverksamhet

Jag har tidigare skrivit om yrkesfiskare som också driver restaurangverksamhet som ett komplement till sitt fiske samt sådana som skapat varumärken som höjer värdet på deras fångster. Genom restaurangverksamhet och varumärken kan yrkesfiskaren själv få ut mer av värdet i Läs mer…

Inför reduktionsfiske på spigg i Östersjön

Storspigg är en fiskart som blivit extremt vanlig i Östersjön. Så vanlig att den orsakar stora problem genom att den äter upp ägg och yngel av de fiskar som leker vid kusterna såsom abborre, gädda, gös och vårlekande sill/strömming. Orsaken Läs mer…

WWF:s fiskguide – grönt ljus för det mesta av det svenska fisket

Fiskguiden, som gavs ut första gången 2002, är ett samarbete mellan WWF i 28 länder i Europa och den ges ut på flera olika språk. I årets upplaga får det mesta som svenska yrkesfiskare landar grönt ljus. –Det är glädjande Läs mer…

Minskad övergödning ger mer abborre och mindre gös

Att minska övergödningen är ett viktigt mål för att förbättra Östersjöns miljö, men en minskad övergödning får också effekter för fisken och för fisket. Men det innebär också att yrkesfisket missgynnas till förmån för fritidsfisket. En ny studie, Predicting the Läs mer…

Biolog och forskningsledare visar upp sin okunnighet om trålfiske

Stora trålare i Sverige skadar inte bottnarna i havet. Speciellt inte om de fiskar sill (strömming) eller skarpsill och det är vad stora trålare i Sverige i huvudsak gör. Ändå påstår en forskare från Högskolan i Gävle det. Det är Läs mer…

Yrkesfiske i mindre sjöar och vattendrag

Yrkefisket i mindre sjöar och andra sötvatten är sammanlagt ungefär lika stort som yrkesfisket i Mälaren rent viktmässigt men inte värdemässigt och sammanlagt större än yrkesfisket i Vättern viktmässigt, men inte värdemässigt. De viktigaste arterna för yrkesfiske i andra sötvatten Läs mer…

Yrkesfiske i Hjälmaren

Yrkesfisket i Hjälmaren är större än yrkesfisket i Mälaren och Vättern, men mindre än det i Vänern. Fisket kan bedrivas med yrkesfiskelicens eller med enskild fiskerätt men statistiken gäller bara fiske med yrkesfiskelicens. Gös och signalkräfta är de viktigaste arterna Läs mer…

Yrkesfiske i Mälaren

I Mälaren finns 36 fiskare med yrkesfiskelicens (2015).  I Västmanlands län finns 14 och lika många är aktiva i Sörmlands län. I Upplands län finns fyra yrkesfiskare i Enköpings kommun. Resterande 4 finns i Stockholms län. Dessutom kan yrkesfiske bedrivas Läs mer…

Yrkesfiske i Vänern

Yrkesfisket i Vänern är mer omfattande än yrkesfisket i Vättern. Totalt finns ett 80-tal yrkesfiskare i Vänern. Omkring 60 av dem har yrkesfiskelicens men av dessa är endast 40 stycken egentligen aktiva. De flesta yrkesfiskare finns i Västra Götalands län Läs mer…

Skärpta gränsvärden för vissa miljögifter i insjöfisk

Preliminära kostråd från EU:s livsmedelsmyndighet EFSA kan skapa problem för yrkesfisket i Vättern. Kostråden för insjöfisk med höga halter av PFAS väntas skärpas framöver. Detta enligt ett förhandsbesked om preliminära gränsvärden från EU:s livsmedelsmyndighet. En stor del av fisken från Läs mer…

Yrkesfiske i Vättern

Besökte i förrgår ett litet fiskeläge i Vättern norr om Karlsborg som heter Klangahamn. En liten hamn med en 3-4 yrkesfiskebåtar, ett rökeri och en fiskbutik. Köpte en rökt öring som smakade utsökt. Rökeriet och fiskbutiken drivs av Klanghamns Fisk Läs mer…

Fiske kan ha samma effekter som övergödning invid kusten

Fiske kan enligt enligt en undersökning som gjorts av forskare på SLU påverka kustnära fiskbestånd på liknande sätt som övergödning. Detta genom att rovfiskar som abborre (perch, artikeln om undersökningen är på engelska) och gädda (pike) fiskas hårdare vilket leder Läs mer…

Professor: Säl och skarv äter lika mycket fisk som yrkesfisket tar upp

När det gäller kusterna i Östersjön och fisket längs kusten så är det så att skarv och säl äter lika mycket fisk som fisket tar upp. Detta enligt en studie som gjorts av Stockholms universitet, SLU med flera. Professor Sture Läs mer…

Tillståndet för kustfisken i Östersjön kartlagd

En ny HELCOM-rapport om tillståndet för kustfisk i Östersjön visar att bara hälften av områdena som utvärderats når god status. Ett förändrat klimat, övergödning, fiske och exploatering av nyckelhabitat är några av de faktorer som påverkar hur fisken mår. Statusen Läs mer…

Fiske med passiva redskap i norra Östersjön 2015-17

Fisket med passiva redskap i Bottenhavet och Bottenviken är framföraltl ett garnfiske som bedrivs i södra Norrland och norra Uppland. I rapporten Aqua reports 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015 från SLU Aqua har laxfiske som till stor del bedrivs Läs mer…

Fiske med passiva redskap i Östersjön 2015-2017

Fisket med passiva redskap i egentliga Österjön behandlas separat från fisket med passiva redskap efter torsk i rapporten Aqua reports 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015 från SLU Aqua. Detta fiske är ett mycket småskaligt fiske som sker med garn, Läs mer…