Effekten av trålfiskeförbudet i Södra Kattegatt
Det trålfisfiskefria området i södra Kattegatt som inrättades för att försöka rädda torsken i Kattegatt har enligt forskningen inte haft någon effekt på tillståndet för torsken. Läs mer…
Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det trålfisfiskefria området i södra Kattegatt som inrättades för att försöka rädda torsken i Kattegatt har enligt forskningen inte haft någon effekt på tillståndet för torsken. Läs mer…
I en artikel i Svenska Dagbladet (SVD) har båtbyggarna och sågverksägarna Ravanis skrivit en debattartikel om fiske. Mycket i artikeln är fria fantasier, falska påståenden och rena påhitt. De skriver i en tidning som främst läses av överklassen i Stockholm. Läs mer…
I en ny rapport från Helcom om miljön i Östersjön presenteras också tillståndet för olika fiskarter i Östersjön, Bälthavet och Kattegatt. För pelagiska arter, dvs arter som lever i den fria vattenmassan är läget bra. För demersala arter är läget sämre men ändå bra för de flesta arter. Läs mer…
Genom att haven bir allt varmare så förändras djurliv och förhållanden i havet. Vissa fiskarter som exempelvis torsk och vårlekande sill missgynnas medan andra fiskarter som till exempel kummel, ansjovis och sardin gynnas. Läs mer…
Det riktade fisket av plattfisk i Sverige är i princip obefintligt. Det finns ett småskaligt kustnära fiske med garn som fångar piggvar, skrubba och rödspätta men det finns inget riktat storskaligt fiske. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har kommit med sin rådgivning när det gäller de flesta demersala arterna i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Dessutom har rådet för sill också publicerats. I Skagerak och Nordsjön föreslås ökningar av kvoterna för de flesta arter medan det ser sämre ut i Kattegatt. Läs mer…
När det gäller det svenska fisket kan det leverera mer mat än vad som sker idag. Det kan på så sätt bidra till att Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller mat kan ökas. Läs mer…
Det är välkänt att Havs- och vattenmyndigheten avslår de flesta ansökningar om fiskelicens. Resultatey är att antalet fiskelicenser minskar när äldre yrkesfiskare slutar med fisket. Samtidigt finns det utrymme för mer fiske av vissa arter. Läs mer…
Sandskädda (Limanda limanda) fångas som bifångst i allt snurrevads- och bottentrålsfiske i Kattegatt, Skagerak och Nordsjön. 90% av det som fångas kastas ut då det inte finns någon marknad för sandskädda. Nåt riktat fiske finns inte i Sverige men däremot Läs mer…
När det gäller plattfisk finns det en förvirring när det gäller namn på nästan samma nivå som när det gäller sardell, skarpsill, brisling, sardin och ansjovis. På restauranger är det vanligt att det serveras sjötunga och flundra. I handeln förekommer Läs mer…
Danskt och svenskt kräftfiske (jomfruhummerfiske) är i huvudsak ett bottentrålsfiske på mjuka bottnar i Kattegatt och Skagerak. I det svenska fisket förekommer också bottentrålar med rist och burfiske medan det i danskt fiske bara används trål utan rist. Bifångstproblematiken i Läs mer…
Ett välkänt problem i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) är de stor bifångsterna. 75% av den totala fångsten är bifångst. Detta då danska räkfiskare inte använder ristförsedd trål. Danskt kräftfiske sker i stor utsträckning i Kattegatt. I Kattegatt är det också Läs mer…
I Sverige använder kräftfiskare (jomfruhummerfiskare) i stor utsträckning rist i trålen när de fiskar kräfta. I Danmark finns det ingen som använder rist. Bifångsterna utgör cirka 75% av fångsterna i det danska kräftfisket. Huvuddelen av bifångsterna är plattfiskar som sandskädda Läs mer…
De flesta plattfiskar i svenska vatten är okvoterade. Det gäller även flera goda matfiskar som hälleflundra, bergtunga (bergskädda), rödtunga och skrubba (skrubbskädda, flundra). Andra okvoterade plattfiskarter i svenska vatten är sandskädda, lerskädda, bergvar, småvar, tungevar, småtunga och glasvar. Kvoterade arter Läs mer…
Den mest fiskade plattfisken i Nordsjön och Skagerak är rödspätta. Samtidigt är kvoten långt mycket större än fisket. 2018 rekommenderade Internationella Havsforskningsrådet (ICES) en kvot på 142 000 ton i Nordsjön och Skagerak. Beslutad TAC var 128 000 ton. Av Läs mer…
Låt oss säga att en båt bedriver ett lönsamt fiske på rödtunga i Skagerak. För att kunna fiska mer rödtunga utan risk för att få för mycket torsk som bifångst har båten börjat fiska rödtunga med en egenutvecklad rist i Läs mer…
Enligt ICES (Internationella Havsforskningsrådet) rådgivning inför 2018 är situationen för fiskbestånden i Nordsjön god men ändå föreslås många kvoter minska. Detta förhållande är märkligt och kritiseras av yrkesfiskare och verkar inte helt förståeligt ens för forskarna själva. För sill är Läs mer…
ICES rådgivning för kvoterna i Östersjön inför 2018 innebär en ökning med 53% av torskkvoten i västra Östersjön till 5 295 ton men samtidigt en mindre minskning med 3% i östra Östersjön till 26 071 ton. Detta inkluderar även tredjelandskvoter, Läs mer…
Vid ett seminarium/konferens om kustfiskens återkomst, eller snarare brist på återkomst, i Stenungsund lades en mängd fakta fram som tyder på att flera olika saker ligger bakom problemen att återskapa nya torskbestånd i i kustfjordarna, specifikt 8-fjordarområdet trots fiskeförbud med Läs mer…
Var på Nordjylland häromveckan. I Ingstrup, Grønhøj strand och Løkken. Promenerade på stranden och en fredag var jag nere på stranden i Løkken. När jag var där förra året så fanns det några båtar uppdragna på stranden. Denna gång fanns det Läs mer…