Överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket

Rent generellt är jag för ett införande av permanent överförbara fiskerättigheter (TFC, ibland kallat ITQ) i det demersala fisket då det nuvarande systemet med årliga demersala fiskemöjligheter inte fungerar. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått ett uppdrag om att utreda Läs mer…

Det demersala systemet med fiskemöjligheter fungerar inte

Det demersala systemet med årliga fiskemöjligheter är tänkt att leda till ökat kvotutnyttjande samt minskade utkast. Det är uppenbart att systemet inte fungerar. Kvotutnyttjandet har inte ökat utan istället minskat för viss av de arter som har lågt kvotutnyttjande såsom Läs mer…

Svenska fiskemöjligheter för kräfta 2020 – båtar och företag

Hela 202 fiskebåtar i Sverige har fiskemöjligheter för mer än 4 ton kräfta varav 97 stycken har fiskemöjligheter för mer än 10 ton. De allra flesta båtar utnyttjar inte sina fiskemöjligheter och av den totala svenska kräftkvoten fångas bara hälften Läs mer…

HKPO om bottentrålsförbudet – regeringens demontering av det svenska fisket

Havs- och Kustfiskarna PO (HKPO) är den näst största organisationen för svenska yrkesfiskare. De har publicerat ett ställningstagande om bottentrålsförbud i marina skyddsområden. Jag återpublicerar uttalandet här. Regeringens demontering av det svenska fisket Regeringen har gett Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) Läs mer…

Kustnära demersalt fiske på västkusten – landningar 2019

I det demersala fisket i Sverige fördelas kvoterna med hjälp av årliga fiskemöjligheter. Dessa kan bytas, säljas och hyras ut på årsbasis.  De arter som omfattas av detta system är torsk i Östersjön, torsk, kolja och havskräfta i Öresund, Kattegatt, Läs mer…

Svenska landningar av kräfta 2019

Kräftfiske är ett fiske som sker med bottentrål eller med bur. Fisket bedrivs i Kattegatt och Skagerak och är ett omfattande fiske med många aktiva båtar. Trots det utnyttjas bara en del av den kvot Sverige har. Trålfisket är också Läs mer…

Tveksam rapport om svensk sjömat från Havsmiljöinstitutet

Havsmiljöinstitutet har skrivit en rapport om svenskt fiske där de försöker utröna om svenska sjömatskonsumtion kan påverka havsmiljön. Det kan den inte då mycket lite svenskfångad fisk konsumeras i Sverige. Rapportens grunddata är dock till stor del tveksamma och forskarna Läs mer…

Så mår fisk och skaldjur i svenska vatten

Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är enligt ICES så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och Läs mer…

Utbudet av MSC-märkt svensk fisk ökar

Ett nytt svenskt MSC-certifierat fiske gör det möjligt att erbjuda medvetna konsumenter nya arter som är både närfångade och MSC-märkta. Tidigare har utbudet av MSC-märkta svenskfångade fiskar varit begränsat, men nu har de fått sällskap av både lubb, kummel, långa, gråsej och Läs mer…

Först vettiga åtgärder – sen kameraövervakning

Det finns problem inom danskt och svenskt fiske som behöver lösas. Uppgradering av fångsten i det svenska räkfisket, stora bifångster och olagliga utkast i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) och felaktig rapportering inom det pelagiska fisket. Principiellt har jag inget emot Läs mer…

Utkast och bifångst i svenskt och danskt kräftfiske

Danskt och svenskt kräftfiske (jomfruhummerfiske) är i huvudsak ett bottentrålsfiske på mjuka bottnar i Kattegatt och Skagerak. I det svenska fisket förekommer också bottentrålar med rist och burfiske medan det i danskt fiske bara används trål utan rist. Bifångstproblematiken i Läs mer…

Dansk fiskeriminister vill lösa problemen i det danska kräftfisket

Ett välkänt problem i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) är de stor bifångsterna. 75% av den totala fångsten är bifångst. Detta då danska räkfiskare inte använder ristförsedd trål. Danskt kräftfiske sker i stor utsträckning i Kattegatt. I Kattegatt är det också Läs mer…

Fiskeriavtal mellan EU och Norge för 2020 klart

Avtalet mellan EU och Norge är ett viktigt avtal för svenskt fiske såväl som för danskt fiske. Nu är avtalet klart men det har ännu inte godkänts av EU:s ministerråd. Det senare anses dock mest vara en formalitet. Avtalet innebär Läs mer…

Torsk är inte oundvikligt vid kräftfiske

I Sverige använder kräftfiskare (jomfruhummerfiskare) i stor utsträckning rist i trålen när de fiskar kräfta. I Danmark finns det ingen som använder rist. Bifångsterna utgör cirka 75% av fångsterna i det danska kräftfisket. Huvuddelen av bifångsterna är plattfiskar som sandskädda Läs mer…

Småskaligt kustnära fiske i Bohuslän

I två inlägg har jag redovisat de fakta och de intervjusvar som framkommer i intervjuundersökningen Småskaligt kustnära fiske i Bohuslän – en intervjustudie 2019. Rapporten har också fått mig att fundera på en del saker. En viktig extrainkomst för många Läs mer…

Danska fiskerättigheter för jomfruhummer 2019

Havskräfta eller jomfruhummer som det heter på danska fiskas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Skagerak och Kattegatt är de viktigaste områdena för det danska fisket. Fisket bedrivs med bottentrål. Fisket domineras av yrkesfiskare i Strandby norr om Frederikshavn samt på Läs mer…

Nytt svenskt fiske i Västerhavet blir MSC-certifierat

Ett stort fiske i Skagerak, Kattegatt och Nordsjön, där svenskt fiske ingår, är nu MSC-certifierat. Det innebär att svenska fiskare för första gången kan landa MSC-certifierad kolja, kummel, långa, rödspätta, gråsej, tunga och lubb. Det är 10 olika yrkesfisken från Läs mer…

Kräfta, scampi, langustin, räka med mera

När det gäller skaldjur är begreppsförvirringen i stort sett lika stor som när det gäller ansjovis, sardin och skarpsill. På svenska betyder scampi i allmänhet odlade tropiska räkor som också kallas gamba eller tigerräkor. Det kan handla om många olika Läs mer…

Konsekvenser av torskfiskestoppet

Torsfiskestoppet i Östersjön har redan fått konsekvenser. Flera yrkesfiskare har sålt sin båtar och fler kommer att följa efter. Totalt riskerar omkring 50-60 yrkesfiskare att förlora sin försörjning. Samhällsekonomiskt är det förstås inte av nån större betydelse, men för de Läs mer…