Sveriges största tidning om yrkesfiske
SLU Aqua och Havs- och vattenmyndigheten påstår i ett pressmeddelande att fisket på marina arter som strömming (men de menar sill), gråsej och havskräfta bör minska medan torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Att fisket av havskräfta bör minska är dumheter. Läs mer…
Alla arter som är kvoterade omfattas av landningsskyldigheten (utkastförbudet) men det finns också en mängd undantag. Dessa undantag gäller i olika grad de flesta arter i Kattegatt och Skagerak, som exempelvis kräfta, rödspätta, rockor, vitling, tunga, kolja, vitling, torsk, gråsej, kummel, skarpsill, sill, guldlax, tobis, vitlinglyra och kolmule (blåvitling). Läs mer…
Trots en minskning av både landningens vikt och värde 2020 är Skagens hamn fortfarande Danmarks största fiskehamn.
I slutet av 2020 var det totala landningsvärdet i Skagen hamn drygt 991 miljoner DKK, vilket är en liten minskning från 2019, då värdet på landad fisk var mer än en miljard kronor. Läs mer…
Det är fullt möjligt att äta sushi gjord med helt svenskfångade fiskråvaror. De flesta fiskarter som fiskas eller kan fiskas i Sverige kan användas till sushi. Makrill (rökt eller marinerad), sill/strömming, skarpsill, siklöja, piggvar, slätvar, hälleflundra, torsk, svartmunnad smörbult, räka, Läs mer…
Havskräfta (Nephrops norvegicus), hummer (Homarus gammarus) och amerikansk hummer (Homarus americanus) är de tre hummerarter som kan hittas i svenska vatten. Havskräfta kallas på västkusten bara för kräfta medan de kräftor som många andra svenskar bara kallar för kräftor heter Läs mer…
Det finns idag tre saker som kan ge upphov till minskat räkfiske alternativ minskat antal räkfiskebåtar. Två kortsiktiga och av människor beslutade saker och en annan utveckling som vi människor orsakat men har svårt att göra nåt åt i nuläget. Läs mer…
WWF har tagit fram ett förslag som går ut på bottentrålsförbud i vissa områden i Östersjön inklusive Kattegatt som de inkluderar i Östersjön i detta sammanhang. Förslaget är meningslöst, ogenomförbart och delvis urbota dumt. De föreslår i korthet ett förbud Läs mer…
När det gäller landningshamnar för fisk på Västkusten gäller att de i allmänhet är i dåligt skick på grund av dåligt underhåll. De flesta ägs av kommuner eller Fiskhamnsföreningar och det är sällan de förstnämnda är intresserade och inte ofta Läs mer…
Jag har tidigare skrivit om yrkesfiskare som också driver restaurangverksamhet som ett komplement till sitt fiske samt sådana som skapat varumärken som höjer värdet på deras fångster. Genom restaurangverksamhet och varumärken kan yrkesfiskaren själv få ut mer av värdet i Läs mer…
I Havs- och vattenmyndighetens (HaV) utvärdering av systemet med årliga demersala fiskemöjligheter konstateras att rapporteringen av utkast länge har varit bristfällig och det ser inte ut att ha förbättrats genom införande av landningsskyldighet (utkastförbud). Dessutom konstateras att dålig lönsamhet och Läs mer…
Ordföranden i Sveriges Fiskares PO (SFPO), Peter Ronelöv Olsson, uttrycker i en intervju i Sverige Radio farhågor när det gäller förslaget om bottentrålningsförbud som grundregel i marina skyddsområden innanför trålgränsen: – Det slår ihjäl det småskaliga räkfisket på västkusten och Läs mer…
År 2017 fanns det 37 räktrålare som hade tillstånd för bottentrålning av räka i Kosterhavets nationalpark (Kosterfjorden) och Väderöfjorden. Idag har sannolikt antalet ändrats eller i alla fall vilka båtar som har tillstånd har ändrats. Enligt Havs- och vattenmyndigheten (HaV) Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) föreslår i en redovisning till regeringen hur ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden kan se ut. Och dessutom hur möjlighet till begränsade undantag kan framgå i förvaltningsplaner för att kunna tillåta bottentrålning om Läs mer…
Var svenskfångad fisk landas beror till stor del på var den är fångad och vilken art det är. När det gäller pelagisk fiske som sill, skarpsill och makrill spelar fångstplats och storlek på fiskebåtar mycket stor roll för var fisken Läs mer…
Det demersala fisket efter bottenlevande arter som torsk, sej, rödspätta, havskräfta och räka kan bli lönsammare än det är idag. Det är innebörden av ett nytt förslag som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, tagit fram på uppdrag av regeringen. Det är Läs mer…
De renodlade kräftfiskeföretagen finns främst i norra Bohuslän och Halland. Totalt finns det ett par hundra fiskeriföretag som fiskar kräfta. De flesta är trålfiskeföretag men det finns också många burfiskeföretag. De allra flesta kräftfiskeföretag är enskilda firmor, partrederier och handelsbolag. Läs mer…
Det finns cirka 40 fiskeriföretag som fiskar räka i Sverige. Många av företagen är enskilda firmor eller handelsbolag vilket innebär att de inte redovisar ekonomiska uppgifter offentligt. Men de största företagen är aktiebolag. Några av de största räkfiskeföretagen (cirka 5 Läs mer…
Totalt var det 262 båtar som landade kräfta år 2019. Av dessa var det 29 stycken som landade över 20 ton. De flesta av de båtarna är trålare. 24 burfiskebåtar landade mer än 6 ton och totalt 60 trålare landade Läs mer…
Fisktrålare är båtar som i huvudsak fångar och landar vitfisk såsom torsk, sej och kolja. De flesta fiskar också kräfta eller räka, i många fall både räka och kräfta. En stor del av fisket är i grunden kräftfiske och räkfiske Läs mer…
Det finns 38 svenska räktrålare som landade mer än tre ton räka under 2019. En båt landade mer än 100 ton och ytterligare 4 båtar mer än 50 ton. I Danmark var det 8 båtar som landade mer än 100 Läs mer…