Sveriges största tidning om yrkesfiske
På 1960-talet utvecklades kraftblocket i Norge som ett sätt att maskinellt snörpa ihop en snörpvad. Den traditionella snörpvaden modifierades något och den varianten kallas därför ofta ringnot. Båtarna kallas dock oftast vadbåtar för ringnoten är i grunden en helt vanlig Läs mer…
MSC-certifikatet för siklöjefisket i Norrbotten kommer att dras tillbaka den 9 november 2019 meddelade certifieringsföretaget Bureau Veritas i mitten av oktober. Orsaken är att fisket har hamnat efter schemat med att göra de förbättringsåtgärder som krävs för att behålla certifikatet. Läs mer…
Sveriges yrkesfiske präglades i många år av en enorm överkapacitet. Detta gällde framförallt det pelagisk fisket (fisket av sill, skarpsill, makrill och tobis) men även räkfisket. I det sistnämnda fisket finns överkapaciteten fortfarande kvar då inge vettiga åtgärder vidtagits för Läs mer…
Konferensen Östersjöfiske 2020 som äger rum i Simrishamn i november varje år har i år hållbart fiske som tema. Frågeställningar som kommer att debatteras är bl.a. ”Levande kustsamhällen med lokalt fiske – vad betyder kulturarvet när man blickar framåt?”, ”Omställning Läs mer…
Det mesta tyder på att löjromsföretagen där myndigheter avslöjade olaglig arbetskraft blivit lurade av de företag som rekryterat arbetskraften. De som på pappret varit anställda är nämligen inte de personer som kommit till Sverige för att arbeta. Formellt har allt Läs mer…
Den 8 oktober genomfördes en myndighetsgemensam kontroll mot företag inom fiskerinäringen i Norrbotten. Vid kontrollerna deltog Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Migrationsverket. Kontrollen genomfördes den 8 oktober, mitt under pågående löjromsfiske. Allt tyder väl därför på att det handlar om anställda Läs mer…
De har visat sig att yrkesfiskare som fiskar sill och skarpsill i Östersjön delvis och ibland har felrapporterat sin fångster. De har landat skarpsill men rapporterat den som sill. Skarpsill från Östersjön landas nästan enbart för att användas till fiskmjöl Läs mer…
SD 846 Paulona som byggdes på Hällevikstrands varv 1934 är mer känd under det namn som båten senare fick som forskningsfartyg, Belone. Det senare namnet är det latinska ordet för näbbgäddefamiljen. Båten byggdes troligen för ägare på Tjärnö där båten Läs mer…
Yrkesfisket i mindre sjöar och andra sötvatten är sammanlagt ungefär lika stort som yrkesfisket i Mälaren rent viktmässigt men inte värdemässigt och sammanlagt större än yrkesfisket i Vättern viktmässigt, men inte värdemässigt. De viktigaste arterna för yrkesfiske i andra sötvatten Läs mer…
I Mälaren finns 36 fiskare med yrkesfiskelicens (2015). I Västmanlands län finns 14 och lika många är aktiva i Sörmlands län. I Upplands län finns fyra yrkesfiskare i Enköpings kommun. Resterande 4 finns i Stockholms län. Dessutom kan yrkesfiske bedrivas Läs mer…
Yrkesfisket i Vänern är mer omfattande än yrkesfisket i Vättern. Totalt finns ett 80-tal yrkesfiskare i Vänern. Omkring 60 av dem har yrkesfiskelicens men av dessa är endast 40 stycken egentligen aktiva. De flesta yrkesfiskare finns i Västra Götalands län Läs mer…
Byggdes 1987 på Sydväst Stålbåtar AB i Kallhäll som Tokaj. Såld 1991 och blev FG 85 Glomfors, troligen med Glommen som hemmahamn. Såld till Fotö år 1992 och blev GG 92 Porjus. Då på 58 bruttoton och med en längd Läs mer…
Inför remissen om det pelagiska fiskets förvaltning har det inkommit tidiga tyckanden och åsikter från fiskarorganisationer, länsstyrelser och andra statliga myndigheter, kommuner samt en del andra föreningar och organisationer. Som jag skrivit tidigare passar många på att skriva om ovidkommande Läs mer…
Storleken på fiskelägen kan mätas på flera olika sätt. Antal fiskebåtar och fiskare eller totalt tonnage är de som visar var yrkesfiskarna bor och har sina båtar. Det visar de samhällen som är direkt involverade i yrkesfiske och som alltid Läs mer…
Familjen Torkelsson i Bua, Halland, som äger Almy West AB som i sin tur äger KA 250 Almy West tycks slutligen ha gett upp. De har varit bland de största torskfiskarna i Östersjön under lång tid men sannolikt är det Läs mer…
Den enda plattfisk som omfattas av systemet med fiskemöjligheter är rödspätta. Fiske av rödspätta verkar dock inte vara lukrativt då en mycket liten del av fiskemöjligheterna tillvaratas. Huvuddelen av kvoten förblir ofiskad. En enda båt och ett enda företag dominerar Läs mer…
Sej och kolja fiskas i ett riktat fiske i framförallt norsk zon i Skagerak och Nordsjön. Dessutom är det tillsammans med vitling bifångst vid kräftfiske. Huvuddelen av sejkvoten landas men bara en liten del av kvoten på kolja och vitling. Läs mer…
GG 411 Orion är en räktrålare med Vrångö som hemmahamn. Ägare är Valöskär AB. På 115 bruttoton och 19,5 meter lång. Ursprungligen byggdes båten som GG 411 Ryvingen av Björkö på Sotenäs Mekaniska Verkstad i Kungshamn. Skrovet byggdes dock på Läs mer…
Fiskemöjligheter innebär en årlig fördelning av Sveriges kvot till varje båt som fiskar torsk. Under året kan båtarna byta, hyra ut, hyra in, låna ut och låna in fiskemöjligheter. I början året därefter återgår fiskemöjligheterna till den ursprungliga innehavaren under Läs mer…
I det demersala svenska fisket finns det individuella fiskemöjligheter för räka. Detta innebär att varje båt i början av året får en tilldelning, en kvot, av exempelvis kräfta som de kan fiska under året. För de flesta båtar och företag Läs mer…