Sveriges största tidning om yrkesfiske
Brisling eller skarpsill är en av de tre vanligaste arterna som fiskas i Danmark för framställning av fiskmjöl och fiskolja. Detta fiske kallas industrifiske. Huvuddelen fångas i Nordsjön av pelagiska fiskebåtar. Många båtar ägnar sig åt industrifiske Läs mer…
Ibland väcks det urbota korkade förslag som kanske låter väldigt bra för den som föreslår det. Ett sådant förslag är att bojkotta landningar från industritrålare i Simrishamn. Läs mer…
Andrew Walden är en kolumnist i DN. Han har skrivit om sillen i Östersjön. Och att industrifisket utrotar sillen. Hans påståenden är helt puckade. I princip allt han påstår är felaktigt. Det finns 20 industritrålare i Östersjön påstår han. Läs mer…
Lobbyorganisationen Balticwaters2030 har gjort en undersökning av partiernas åsikter när det gäller delar av fiskeripolitiken. Det tydligaste när det gäller svaren är att partierna inte vet ett skvatt om fiske. En av frågorna är ledande och innehåller flera felaktiga påståenden. Läs mer…
En mängd personer vars gemensamma nämnare är att de inte vet nånting om fiske, fiskeriförvaltning, sillbestånd, regelverk, sysselsättning i fisket eller hur det går till uttalar sig ständigt om fisket hit eller det. Det vanligaste är att de helt utan tillstymmelse till kunskap, underlag, bevis eller belägg vill förbjuda trålfiske. Läs mer…
Miljöpartiet har på allvar fört fram ett förslag om att en stor del av det svenska fisket ska läggas ner. Det vill förbjuda allt så kallat industrifiske, dvs fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. De påstår också att det funnits ett sådant förbud tidigare. Läs mer…
Industritrålare kallas ibland de trålare som i huvudsak fiskare för fiskmjöls- och fiskoljeindustrin. Det handlar då om pelagiskt fiske av sådana arter som skarpsillI och tobis men också om sill i Östersjön. Ibland påstås det att det finns 30 industritrålare, ibland 20 stycken. Läs mer…
Gustav Hemming är en centerpartist från Stockholm. Han har noll koll på verkligheten och vill i praktiken förbjuda yrkesfiske till förmån för de rika stockholmarnas fritidsfiske. Han hittar på fakta. Han påstår exempelvis att det storskaliga pelagiska fisket i Östersjön (industrifisket) slagit ut det småskaliga fisket. Läs mer…
Baltic Waters 2030 är en lobbyorganisation för rika stockholmare som vill att fisken i Östersjön ska reserveras för dem och inte fiskas av yrkesfiskare för att användas till mat. De ljuger regelmässigt och ständigt om alla möjliga aspekter av fisket. Deras senaste lögner handlar om fiskerikontrollen Läs mer…
I stort sett hela den svenskägda pelagiska fiskeflottan ligger för närvarande still. De förberedes sig och väntar i de flesta fall troligen på att tobisfisket i Nordsjön ska komma igång. Båtarna städas, tvättas, målas och repareras som en förberedelse för det fisket. En del av båtarna är faktiskt till och med på varv vilket betyder lite större arbeten. Läs mer…
En centerpartist på Gotland som heter Anders Thomasson har skrivit en debattartikel i tidningen ATL. Det är en uppvisning i okunnigheter, felaktigheter och dumheter. Felaktigheterna formligen haglar och det är svårt att förstå hur ATL kunnat ta in en så okunnig och felaktig debattartikel. Läs mer…
Två sågverksägare och en journalist som alla heter Ravanis som tror de är experter på fiske har skrivit en debattartikel i Expressen och Fiskejournalen som i huvudsak består av felaktiga uppgifter, falska påståenden och och rena fantasier. Läs mer…
En stor del, cirka hälften, av de stora pelagiska svenskägda fiskebåtarna ligger just nu stilla. På Donsö ligger AS 202 Neptun, GG 229 Clipperton och L 106 Monsun, i Fiskebäck L 421 Cadiz och S 206 Ahlma West, i Ängholmens hamn vid Rönnäng ligger GG 505 Polar och i Skagen L 144 Frederikke R. Läs mer…
De allra flesta stora svenskäga pelagiska båtar befinner sig för närvarande i södra Östersjön, öster om Bornholm, öster om Öland eller öster om Gotland. Endast en större båt befinner sig i Bottenhavet. Detta trots att en del fantasifulla skribenter tycks tro att det är en hel massa båtar från andra håll där. Läs mer…
Forskningsinstitutet RISE har publicerat en ny rapport om konsumtionen av svensk sjömat. Mycket i rapporten handlar om hur mycket av den sill som svenska yrkesfiskare fångar som faktiskt går till konsumtion. Läs mer…
I maj skrev Gustav Martner ett inlägg på Greenpeace blogg. Men jag har läst det först nu. Det framgår klart att han är ny chefspajas på Greenpeace när det gäller fiske. Han antyder exempelvis att tobisfisket i området skulle riskera bestånden av tumlare, delfiner och lunnefåglar. Han är faktiskt helt ute och cyklar. Läs mer…
Fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja kallas för industrifiske. I Europa handlar det om fiske av skarpsill (brisling), tobis, kolmule (blåvitling) och sperling (vitlinglyra). Även sill från Östersjön används i huvudsak till fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…
BalticWaters 2030 är en stiftelse som tyvärr anställt Conrad Stralka. Han har gjort sig känd för fara med osanning och hitta på falska uppgifter om fiske. Han har tagit med sig detta förfarande in i BalticWaters 2030. Läs mer…
De senaste 25 åren har sillbeståndet i Östersjön varit konstant. Fisket har gått lite upp och ner men beståndet har inte minskat. Sillen är alltså inte alls hotad. Sportfiskarna har länge fört en kampanj mot yrkesfisket med hjälp av felaktiga uppgifter, hörsägen, anekdotisk bevisning och rena lögner. Läs mer…
Uppfödning av lax kräver en viss mängd fiskmjöl i fiskfodret. Idag kring 1 kilo pelagiska fisk per ett kilo producerad lax. Fisket av små pelagiska fiskar för fiskmjölstillverkning är i allmänhet långsiktigt hållbart samt miljö- och klimatvänligt. Läs mer…