Landningar och lönsamhet – kräftfisket

Inlägg nr 3 av 4 i serien Lönsamhet i det demersala fisket 2017

Inlägg nr 3 av 4 i serien Lönsamhet i det demersala fisket 2017Kräftfisket är ett av de viktigaste svenska fiskena. Kräftor fiskas av ett mycket stort antal båtar med bur och trål. Det är båtar från Falkenbergsområdet i söder till Läs mer…

Advertisements

Lönsamhet i det demersala fisket

Inlägg nr 1 av 4 i serien Lönsamhet i det demersala fisket 2017

Inlägg nr 1 av 4 i serien Lönsamhet i det demersala fisket 2017När det gäller demersalt fiske är det överväldigande antalet fiskeriföretag antingen enskilda firmor eller handelsbolag. Siffror på lönsamhet finns bara offentligt tillgängliga när det gäller aktiebolag. De flesta Läs mer…

Landningar och lönsamhet – pelagiskt fiske i annat land

Inlägg nr 7 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017

Inlägg nr 7 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017Svenskägda fiskebåtar och båtar som sköts av svenska företag genom managementavtal etc ägnar sig åt pelagiskt fiske i Danmark, Finland, Tyskland och Västsahara (ockuperat av Marocko). Siffror finns bara Läs mer…

Landningar och lönsamhet – båtar i det pelagiska systemet

Inlägg nr 2 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017

Inlägg nr 2 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017Detta inlägg handlar om företag och båtar inom det pelagiska systemet. De flesta fiskar enbart pelagiskt men några fiskar också demersalt. De senare båtarna kan sägas vara de Läs mer…

Landningar och lönsamhet i den pelagiska svenska fiskeflottan

Inlägg nr 1 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017

Inlägg nr 1 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017Efter att det pelagiska systemet infördes i den svenska fiskeflottan ökade lönsamheten för de kvarvarande fiskeriföretagen. Framförallt för det företag som fullt ut gick med i systemet. De Läs mer…

Lönsamhet och förnyelse i den pelagiska fiskeflottan

Efter att det pelagiska systemet infördes så minskade den pelagiska fiskeflottan i Sverige med mer än 50% på några få år. Sen 2015 har den ökat något igen, främst på grund av att sillfisket i Bottenhavet sen 2016 ingår i Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för makrill 2017

Sverige har en liten makrillkvot i jämförelse med andra länder runt Nordsjön och i jämförelse med den svenska sillkvoten. Huvuddelen av makrillkvoten ingår i systemet med individuella överförbara fiskerättigheter (TFC) och en liten del är avsatt till kustkvot. Astrid Pelagic AB, Fiskeri Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för tobis 2017

Tobis är en liten fisk som lever huvuddelen av sitt liv i botten av havet. De lever i grusbottnar och fiskas när de en gång om året kommer upp för leka. Fisket bedrivs i Nordsjön från april till början av Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för skarpsill 2017

Skarpsill är en näst viktigaste fisken i det pelagiska svenska fisket. Huvuddelen fångas i Östersjön och används till fiskmjöl och fiskolja. Skarpsillsfisket i Östersjön är ett rent industrifiske (foderfiske). Skarpsillen som fångas i Västerhavet är till stor del för konsumtion och Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för sill i Östersjön 2017

Fiskerättigheter för sill i Östersjön är delade i tre olika delar, Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) med 22 900 ton, egentliga Östersjön (östra Östersjön) med 58 968 ton och västra Östersjön (inklusive Öresund) med 4 017 ton. Detta inkluderar också Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för sill i Västerhavet 2017

Svenska svenskflaggade fiskebåtar har fiskerättigheter för NVG-sill i Norska havet på 4 160 ton, sill i Nordsjöns norska zon på totalt 6 848 ton, i Nordsjöns EU-zon 8 564 ton, samt en kvot i Skagerak och Kattegatt på 15 704 ton. Detta är efter Läs mer…

Pelagiska fiskerättigheter på företagsnivå

Inlägg nr 8 av 8 i serien Uppföljning av det pelagiska systemet

Inlägg nr 8 av 8 i serien Uppföljning av det pelagiska systemetI riksdagens uppföljning av det pelagiska systemet med individuella överförbara fiskerättigheter har de analyserat koncentrationen av fiskerättigheter på båtnivå men inte på företagsnivå. Det finns en koncentrationsgräns på fiskebåtsnivå Läs mer…

Dubbelfel i norska Kystmagasinet

I Norge finns det flera stora tidningar om yrkesfiske. En är FiskeribladetFiskaren, en annan Kystmagasinet. Det som är förvånande med dessa stora tidningar är att de ofta brister katastrofalt i faktakontrollen. Exempelvis har Kystmagasinet nu två artiklar om danskt fiske med Läs mer…

Sveriges största fiskebåt- nya GG 203 Ginneton i Frihamnen

Nya GG 203 Ginneton är tonnagemässigt (1 424 bt) och med tanke på motorstyrka (4 940 kW) Sveriges största fiskebåt om än inte den största svenskägda. Tidgare hette båten HG 62 Beinur. Längst av de svenskflaggade båtarna är dock GG Läs mer…

Större nya båtar som ska tillkomma i den svenska fiskeflottan

Under detta år och kommande år har och kommer den svenska fiskeflottan att få tillskott av några nya större fiskebåtar. En är den tidigare HG 62 Beinur som numera har svensk flagg och just nu namnet Ginneton C. Ginneton C är den Läs mer…

Sveriges största fiskeriföretag 2016

Lista över Sveriges största fiskeriföretag baserat på omsättningen år 2015. Ett företag är som vanligt i en klass för sig själv. Astrid Fiske AB på Rörö som omsätter lika mycket som resterande företag på listan ihop. Det företag som förmodligen Läs mer…

Även när det gäller brislingfisket är Astrid-koncernen störst

Danmark är det dominerande landet i Skandinavien och Norden när det gäller industrifiske. Men svenska företag spelar en betydande roll i det danska industrifisket. Speciellt när det gäller fiske av skarpsill där Astrid-koncernen är det överlägset största fiskeriföretaget i Skandinavien Läs mer…

Största innehavare av fiskerättigheter för skrapfisk i Sverige 2016

Inlägg nr 2 av 12 i serien Pelagiska fiskerättigheter 2016

Inlägg nr 2 av 12 i serien Pelagiska fiskerättigheter 2016Det som i Danmark kallas för industrifisk brukar kallas skrapfisk i Sverige. Jag föredrar att använda den danska beteckningen då det talar om vad fisken används. Den levereras till fiskmjölsindustrin för Läs mer…

Astrid-koncernen är Skandinaviens största sillfiskeföretag

När det gäller innehav av fiskerättigheter för sill är Astrid-koncernen på Rörö med de två systerföretagen Astrid Fiske AB (med danska dotterbolaget Astrid Fiskeri A/S) och Astrid Pelagic AB det största sillfiskeföretaget i Skandinavien. Ägare är familjen Johansson. Näst störst är Läs mer…