Fisket i Europa i huvudsak hållbart
Inom EU som helhet har hållbarheten i fisket förbättrats och allt färre bestånd överfiskas. Hållbart fiske innebär att man inte får fånga mer fisk än att bestånden kan byggas upp igen varje år. Läs mer…
Kategori: Nordsjön
Fiskare i protest mot vindkraft
Idag demonstrerade cirka 25 fiskebåtar mot att det planeras vindkraftsparker på viktiga fiskebankar i Skagerak. De är inte mot vindkraft till havs men de är emot att de ska placeras på områden som är viktiga för fisket. Som Peter Ronelöv Olsson uttrycker det i GP Läs mer…
Vilka trålare drabbas av den kraftigt minskade räkkvoten?
Räktrålare som i huvudsak fiskar räka och ingen fisk är de som sannolikt drabbas hårdast av den kraftigt sänkta räkkvoten. Det handlar om båtar som inte har några fiskemöjligheter för fisk. Däremot berörs ju troligen inte kvotbåtar eller mindre aktiva båtar. Läs mer…
Minskad räkkvot i Skagerak med 47%
Internationella havsforskningsrådet (ICES) rekommenderar en kvot på 5 125 ton för räkbeståndet i Skagerak och norska rännan. Helt nytt är också att kvotrådet för räka gäller från 1 juli 2023 till 30 juni 2024. Tidigare gällde kvotrådet för kalenderår. Läs mer…
Det svenska fisket i början av 1900-talet
Vid 1900-talet början hade fisket runt de svenska fisket utvecklats på helt olika sätt i olika delar av landet. I de tidigare danska landskapen var fisket i havet fritt för alla och markägarna saknade fiskerätt som hängde ihop med deras ägande av mark på land. Läs mer…
Emma Nohréns ovilja att begripa
Emma Nohrén är riksdagsledamot för Miljöpartiet som sitter i Miljö – och jordbruksutskottet. Det är det utskott som har ansvar för fiskerifrågorna. Hon har sysslat med fiskerifrågor under lång tid men tycks inte kunna ta till sig verkligheten. Hon kopplar ihop saker som inte har varandra att göra, påstår att forskarna säger nåt annat än de gör och föreslår meningslösa åtgärder. Läs mer…
Vindkraftsparkerna som kommer att slå mot fisket
När det gäller Kattegatt har jag redan konstaterat att vindkraftsparken Kattegatt Syd kommer att slå hårt mot kräfttrålningen med bas i Träslövsläge och Glommen. När det gäller föreslagna och planerade vindkraftsparker i Skagerak är det flera stycken som kommer att slå hårt mot räkfisket om de blir av. Läs mer…
ICES rekommenderar kraftig ökning av sillkvot
Samtidigt som det uppmärksammats stort att rekommendationen för sillkvoten i Östersjön, Bottenhavet och Rigabukten innebär en kraftigt minskad kvot är läget i Nordsjön den helt motsatta. ICES rekommenderar en kraftig höjning av kvoten i Nordsjön från 403 813 ton är 2023 till 532 166 år 2024. Det är en ökning med 28,3%. Läs mer…
Familjerna som dominerar industrifisket i Västerhavet
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Industrifisket som behandlas här kallas också foderfiske och skrapfiske. Den fångade fisken används som råvara i fiskmjöls- och fiskoljeindustrin eller som foder på pälsdjursfarmer.. Läs mer…
Familjerna som dominerar det pelagiska fisket i Östersjön
Det pelagiska fisket i Östersjön består av fiske av sill/strömming och skarpsill. I huvudsak används fångsterna som råvara i fiskmjölsindustrin och som djurfoder. Det finns mycket liten efterfrågan på konsumtionsmarknaden då Livsmedelsverket avråder från att äta sill från Östersjön på grund av höga halter av miljögifter. Läs mer…
Danska fiskerättigheter för industrifisk 2023
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Industrifisket handlar om fiske av tobis, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), hästmakrill, blåvitling (kolmule) och havgalt (trynfisk). Läs mer…
Danska pelagiska fiskerättigheter i Västerhavet 2023
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
Svenska pelagiska fiskerättigheter i Västerhavet 2023
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar kvoter för kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…
Coalition Clean Baltic och ETC ljuger om fisket
ETC har publicerat en artikel om införandet av överförbara fiskerättigheter (TFC) i det demersala fisket i Sverige. I den artikeln påstår de bland annat att fyra familjer äger 75% av alla fiskerättigheter inom det pelagiska fisket i Sverige. Läs mer…
Havsbaserad vindkraft och dess konsekvenser
För att det ska vara möjligt att ställa om från ett fossilbaserat samhälle till samhälle som är mer klimat- och miljövänligt krävs mer elektricitet. De mer klimat- och miljövänliga sätten att producera el som det finns möjlighet att använda i Sverige är vattenkraft, vindkraft och solenergi. Läs mer…
Uflyttning av trålgränsen och dess konsekvenser
Ett populärt krav från många miljövänner, miljöpartister och vänsterpartister är utflyttning av trålgränsen. Förslagen stöds i allmänhet också av alla andra partier. Undantagen är när det finns nån riksdagsledamot som kommer från kusten i Bohuslän. De brukar vara emot oavsett vilket parti de tillhör. Läs mer…
Krabbfiskare åtalas
En yrkesfiskare i Göteborgs skärgård har åtalats efter att ha ertappats med en stor mängd krabbklor. Mannen landade totalt 363 kilo krabba. 181 kilo bestod av hela krabbor och 182 kilo var avskilda krabbklor. Det är inte tillåtet. Avskilda krabbklor får bara utgöra maximalt 1% av vikten på fångsten. Läs mer…
Bottentrålsförbud och dess konsekvenser
Många miljövänner, miljöpartister och vänsterpartister vill förbjuda bottentrålning helt och hållet. Sådana krav har också fått stöd från många borgerliga politiker inklusive sverigedemokrater. Andra vill förbjuda bottentrålning i marina skyddsområden och åter andra vill flytta ut trålgränsen från 4 sjömil (3 sjömil i Halland) till 12 sjömil Läs mer…
Pelagiskt konsumtionsfiske i Västerhavet 2022
Det pelagiska konsumtionsfisket som bedrivs av svenskägda fiskebåtar består av sillfiske och makrillfiske. Sill fiskas främst i Nordsjön och Norska havet. Makrill fiskas främst i Nordsjön men kan också fiskas i Nordatlanten. För en svenskägd båt, den tyskflaggade NC 336 Kristin, finns det inte några tillgängliga landningssiffror. Läs mer…
Industrifisket i Västerhavet – landningar 2022
Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…