Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det kraftiga utsläppet av naturgas (i huvudsak metan) från Nordstream i Östersjön kan vara riktigt ödesdigert i ett redan väldigt utsatt ekosystem. Det menar forskaren Thomas Dahlgren som har studerat vilka effekter olika utsläpp har på livet i havet. Läs mer…
På söndag 25 september är det premiär för årets trålfiske efter siklöja i Bottenviken. I år har HaV beslutat tillåta en fångst på maximalt 800 ton. Det är nästan en fördubbling jämfört med förra årets fångsttak på 454 ton. Läs mer…
Forskarna ska ha räknat fel på sillbeståndet i centrala Östersjön. Beräkningarna har sedermera korrigerats och ingenting allvarligt syns i statistiken eller beståndet. Beståndet är ungefär lika stort som det varit i 30 år. I några år tycks det ha lett till att det fiskats lite för mycket Läs mer…
De allra flesta pelagiska svenskägda båtar fiskar för närvarande i Nordsjön och landar i både danska och norska hamnar. Några fiskar i Skagerak och landar i Sverige. Några ligger still i Skagen, Ängholmen och Fiskebäck eller på Donsö och Vrångö. Läs mer…
En ny forskningsrapport visar att svenska vatten i Östersjön har stora ytor som lämpar sig för hållbar utbyggnad av vindparker. Samtidigt har Östersjöländerna skrivit avtal för att storsatsa på havsvindkraft, med en sjufaldig produktionsökning till 2030. Läs mer…
EU-kommissionen har lagt fram sitt förslag om fiskemöjligheter för 2023 för Östersjön. Baserat på detta förslag kommer EU-länderna att fastställa hur mycket av de viktigaste kommersiella fiskarterna som får fångas. Läs mer…
Alla stora (längre än 24 meter) pelagiska svenska och svenskägda fiskebåtar befinner sig i Nordsjön med undantag av GE 49 Arcadia, SIN 50 Laguna, SIN 602 Courage, VY 242 Vestland och SM 53 Glomskär som bara fiskar i Bottenhavet och Östersjön. Läs mer…
Det finns enskilda forskare som anser att sill- och skarpsillsbestånden i Östersjön är i ett kritiskt läge. I många fall handlar det om forskare som inte ägnar sig åt fiskeriforskning eller om beståndsbedömning. De har aldrig några som helst empiriska bevis för sin påståenden. Läs mer…
Forskningen som ligger till grund för Internationella havforskningsrådets (ICES) bedömningar av sillbeståndet är den mest fullständiga forskningen som finns när det gäller tillståndet för sillbestånden i Östersjön. Enligt den forskningen är det så bra att sillkvoten i Östersjön kan öka medan den bör minska något i Bottenhavet. Läs mer…
En mängd personer vars gemensamma nämnare är att de inte vet nånting om fiske, fiskeriförvaltning, sillbestånd, regelverk, sysselsättning i fisket eller hur det går till uttalar sig ständigt om fisket hit eller det. Det vanligaste är att de helt utan tillstymmelse till kunskap, underlag, bevis eller belägg vill förbjuda trålfiske. Läs mer…
När det gäller sill/strömming har SLU gjort en rapport om hur läget är för strömmingen i Bottenhavet och sillen/strömmingen i centrala Östersjön. Dessa två sillbestånd (strömmingsbestånd) består av flera olika komponenter. Det handlar om vårlekande, sommarlekande och höstlekande bestånd Läs mer…
I södra Östersjön finns ett stort bestånd av vårlekande sill som kallas WBSS eller rügensill. Detta sillbestånd utgör grunden för sillfisket i södra och västra Östersjön och en del av underlaget för sillfisket i Kattegatt och Skagerak. Läs mer…
Ny internationell forskning har visat att det inte finns någon koppling mellan storleken på ett bestånd av små pelagisk fiskarter rent generellt. Forskarna har undersökt 60% av världens pelagiska fiskbestånd sen 1970-talet. Deras forskning visar att det inte går att koppla minskade bestånd av pelagiska fiskarter till ökat fisketryck och inte heller koppla minskat fisketryck till ökade bestånd. Läs mer…
Det finns uppenbart en brist på vårlekande strömming (sill) i Bottenhavet då färre strömmingar sökts sig till kusten för att leka under våren. De vetenskapliga bedömningar som gjorts av Internationella Havsforskningsrådet (ICES) visar dock samtidigt att det inte finns nån strömmingbrist i det stora hela. Det betyder att det troligen finns mycket höstlekande sill. Läs mer…
Siklöja fiskas främst I Bottenviken och Vänern. Mindre mängder fiskas också i Mälaren och en del andra sjöar. Av siklöjan som fiskas i Bottenviken tillverkas Kalix löjrom och av den som fiskas i Vänern görs Vänerlöjrom. Läs mer…
Jag har tidigare gjort översikter över antalet landningar i olika sorters svenska fisken. Nu tänker jag också göra en översikt över landningar per hav och jag börjar med Östersjön inklusive Östersjön. Då debatten om detta fiske varit omfattande redogör jag också för vilken typ av båtar det är som landar fisken. Läs mer…
Enligt uppgifter jag erhållit från aktiva yrkesfiskare är den så kallade surströmmingskrisen ett spel för gallerierna. Det finns gott om strömming/sill för den som vill betala rätt pris. I Finland landas strömming för konsumtion i Kaskö där det finns en mottagningsanläggning. Läs mer…
Sill/strömming i Östersjön och sill/strömming i Bottenhavet finns i höstlekande varianter och vårlekande varianter. Vissa perioder dominerar vårlekande sill och vissa perioder dominerar höstlekande sill. Att bestånden av vårlekande sill minskat i Bottenhavet är otvivelaktigt Läs mer…
Miljöpartiet har på allvar fört fram ett förslag om att en stor del av det svenska fisket ska läggas ner. Det vill förbjuda allt så kallat industrifiske, dvs fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. De påstår också att det funnits ett sådant förbud tidigare. Läs mer…
Industritrålare kallas ibland de trålare som i huvudsak fiskare för fiskmjöls- och fiskoljeindustrin. Det handlar då om pelagiskt fiske av sådana arter som skarpsillI och tobis men också om sill i Östersjön. Ibland påstås det att det finns 30 industritrålare, ibland 20 stycken. Läs mer…