Sveriges största tidning om yrkesfiske
Sen 1980-talet har det i stort sett inte funnits någon torsk i Bohusläns innerfjordar. Orsakerna till detta är inte helt fastlagda men sannolikt handlar det om en kombination av miljöproblem och överfiske. Överfisket skedde på två sätt, dels genom trålfiske Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har publicerat kvotråden inför 2021 för de kvoterade fiskarter som fiskas kommersiellt i Östersjön. Som förväntat är det en sänkning av kvoten för sill i östra Östersjön, ett grundförslag på nollkvot för sillen i västra Östersjön och Läs mer…
Fiskguiden, som gavs ut första gången 2002, är ett samarbete mellan WWF i 28 länder i Europa och den ges ut på flera olika språk. I årets upplaga får det mesta som svenska yrkesfiskare landar grönt ljus. –Det är glädjande Läs mer…
Sportfiskarna har lämnat synpunkter med anledning av den dialog om det demersala fiskets förvaltning som Havs- och vattenmyndigheten öppnat upp för. De för ett resonemang om att torsken fiskats ut i bland annat Kattegatt vilket är helt korrekt, men de Läs mer…
Rent generellt är jag för ett införande av permanent överförbara fiskerättigheter (TFC, ibland kallat ITQ) i det demersala fisket då det nuvarande systemet med årliga demersala fiskemöjligheter inte fungerar. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått ett uppdrag om att utreda Läs mer…
Det demersala systemet med årliga fiskemöjligheter är tänkt att leda till ökat kvotutnyttjande samt minskade utkast. Det är uppenbart att systemet inte fungerar. Kvotutnyttjandet har inte ökat utan istället minskat för viss av de arter som har lågt kvotutnyttjande såsom Läs mer…
Rödspätta är en fiskart där den svenska kvoten aldrig fiskas upp. En enda båt, GG 181 Västerland, har nästan hälften av den svenska kvoten i Skagerak som är det enda område där kvoten fördelas genom årliga fiskemöjligheter. Fiskemöjligheter kan bytas, Läs mer…
I Östersjön och Öresund har det viktigaste kustnära fisket tillsammans med sill och strömmingsfisket varit torskfiske. Fisket sker med garn (nät, skötar). Även abborre, gös, gädda, ål och skrubba (flundra) är viktiga, ål främst i Skåne, skrubba och rödspätta i Läs mer…
De två mest fiskade plattfiskarterna inom det svenska fisket är rödspätta och rödtunga. På tredje plats återfinn skrubba eller flundra som den kallas i Östersjöområdet där den fiskas för konsumtion. Rödspätta är en kvoterad art medan rödtunga är okvoterad i Läs mer…
Havsmiljöinstitutet har skrivit en rapport om svenskt fiske där de försöker utröna om svenska sjömatskonsumtion kan påverka havsmiljön. Det kan den inte då mycket lite svenskfångad fisk konsumeras i Sverige. Rapportens grunddata är dock till stor del tveksamma och forskarna Läs mer…
Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är enligt ICES så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och Läs mer…
Danskt och svenskt kräftfiske (jomfruhummerfiske) är i huvudsak ett bottentrålsfiske på mjuka bottnar i Kattegatt och Skagerak. I det svenska fisket förekommer också bottentrålar med rist och burfiske medan det i danskt fiske bara används trål utan rist. Bifångstproblematiken i Läs mer…
Ett välkänt problem i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) är de stor bifångsterna. 75% av den totala fångsten är bifångst. Detta då danska räkfiskare inte använder ristförsedd trål. Danskt kräftfiske sker i stor utsträckning i Kattegatt. I Kattegatt är det också Läs mer…
De danska, svenska, tyska och nederländska yrkesfiskarna har slagit rekord när det gäller hållbarhet. Tillsammans har de erhållit världens största MSC-certifiering, något som firades i Bryssel måndagen den 16 december. – Dansk fiskeri fører i forvejen an inden for bæredygtighed, Läs mer…
Avtalet mellan EU och Norge är ett viktigt avtal för svenskt fiske såväl som för danskt fiske. Nu är avtalet klart men det har ännu inte godkänts av EU:s ministerråd. Det senare anses dock mest vara en formalitet. Avtalet innebär Läs mer…
I Sverige använder kräftfiskare (jomfruhummerfiskare) i stor utsträckning rist i trålen när de fiskar kräfta. I Danmark finns det ingen som använder rist. Bifångsterna utgör cirka 75% av fångsterna i det danska kräftfisket. Huvuddelen av bifångsterna är plattfiskar som sandskädda Läs mer…
Fjordtorsk är ett projekt som bedrivs för att förbättra läget för torsk och andra torskfiskar i fjordområdet innanför Orust och Tjörn. Området brukar kallas 8-fjordar efter de större fjordar som ingår i det sen 2010 delvis helt skyddade området. Fjordarna Läs mer…
Ett stort fiske i Skagerak, Kattegatt och Nordsjön, där svenskt fiske ingår, är nu MSC-certifierat. Det innebär att svenska fiskare för första gången kan landa MSC-certifierad kolja, kummel, långa, rödspätta, gråsej, tunga och lubb. Det är 10 olika yrkesfisken från Läs mer…
De flesta plattfiskar i svenska vatten är okvoterade. Det gäller även flera goda matfiskar som hälleflundra, bergtunga (bergskädda), rödtunga och skrubba (skrubbskädda, flundra). Andra okvoterade plattfiskarter i svenska vatten är sandskädda, lerskädda, bergvar, småvar, tungevar, småtunga och glasvar. Kvoterade arter Läs mer…
EU-kommissionens förslag om kvoter i Östersjön innebär en minskning av samtliga kvoter förutom för sill i Rigabukten (+11%) och lax i Finska viken (ingen förändring) inför 2020. Endast Estland och Lettland fiskar i Rigabukten. I Finska viken fiskar Estland, Finland Läs mer…