Sveriges största tidning om yrkesfiske
Alla arter som är kvoterade omfattas av landningsskyldigheten (utkastförbudet) men det finns också en mängd undantag. Dessa undantag gäller i olika grad de flesta arter i Kattegatt och Skagerak, som exempelvis kräfta, rödspätta, rockor, vitling, tunga, kolja, vitling, torsk, gråsej, kummel, skarpsill, sill, guldlax, tobis, vitlinglyra och kolmule (blåvitling). Läs mer…
Rödspätta (Pleuronectes platessa) som också kallas rödspotta är en vanlig fisk. I havet är det en riktig iakttagelse. Det är en mycket vanlig fisk på vår havsbottnar och bestånden har ökat. Rödspätta förekommer i Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Läs mer…
EU:s ministerråd har beslutat om kvoterna i Östersjön för 2021. För torsk i östra Östersjön finns ingen kvot då fisket är stoppat. Det finns dock en mindre bifångstkvot på 595 ton vilket är en kraftig minskning på 70% jämfört med Läs mer…
När det gäller plattfisk finns det en förvirring när det gäller namn på nästan samma nivå som när det gäller sardell, skarpsill, brisling, sardin och ansjovis. På restauranger är det vanligt att det serveras sjötunga och flundra. I handeln förekommer Läs mer…
En forskargrupp som drivit ett projekt som kallas FMSY-projektet menar att ICES ger felaktiga råd när det gäller hur mycket som kan fiskas av många fiskarter i nordöstra Atlanten. De menar att ICES beräkningar blir felaktiga när det gäller bestånd Läs mer…
Jag har tidigare skrivit om yrkesfiskare som också driver restaurangverksamhet som ett komplement till sitt fiske samt sådana som skapat varumärken som höjer värdet på deras fångster. Genom restaurangverksamhet och varumärken kan yrkesfiskaren själv få ut mer av värdet i Läs mer…
I Havs- och vattenmyndighetens (HaV) utvärdering av systemet med årliga demersala fiskemöjligheter konstateras att rapporteringen av utkast länge har varit bristfällig och det ser inte ut att ha förbättrats genom införande av landningsskyldighet (utkastförbud). Dessutom konstateras att dålig lönsamhet och Läs mer…
Det demersala fisket efter bottenlevande arter som torsk, sej, rödspätta, havskräfta och räka kan bli lönsammare än det är idag. Det är innebörden av ett nytt förslag som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, tagit fram på uppdrag av regeringen. Det är Läs mer…
På grundval av de senaste vetenskapliga utlåtandena och för att förbättra fiskbeståndens hållbarhet på lång sikt föreslår kommissionen att fiskemöjligheterna ökas för sill i Rigabukten och lax i Egentliga Östersjön, medan nuvarande nivåer bibehålls för sill/strömming i Bottniska viken samt Läs mer…
Totalt var det 262 båtar som landade kräfta år 2019. Av dessa var det 29 stycken som landade över 20 ton. De flesta av de båtarna är trålare. 24 burfiskebåtar landade mer än 6 ton och totalt 60 trålare landade Läs mer…
Fisktrålare är båtar som i huvudsak fångar och landar vitfisk såsom torsk, sej och kolja. De flesta fiskar också kräfta eller räka, i många fall både räka och kräfta. En stor del av fisket är i grunden kräftfiske och räkfiske Läs mer…
Det finns 38 svenska räktrålare som landade mer än tre ton räka under 2019. En båt landade mer än 100 ton och ytterligare 4 båtar mer än 50 ton. I Danmark var det 8 båtar som landade mer än 100 Läs mer…
Ett problem på västkusten är bristen på fisk. Orsaken till det är ett överfiske som ägde rum på 1980-talet, för 40 år sen, som ledde till att torsken försvann. Anledningen till att rödspättan försvann 20 år senare är lite mer Läs mer…
En stor del av EU-ländernas fiske sker i Storbritanniens vatten. Samtidigt är fisket en obetydlig ekonomisk verksamhet i alla EU-länder såväl som i Storbritannien. Trots detta kommer det sannolikt att vara svårt för EU och Storbritannien att komma överens om Läs mer…
Sen 1980-talet har det i stort sett inte funnits någon torsk i Bohusläns innerfjordar. Orsakerna till detta är inte helt fastlagda men sannolikt handlar det om en kombination av miljöproblem och överfiske. Överfisket skedde på två sätt, dels genom trålfiske Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har publicerat kvotråden inför 2021 för de kvoterade fiskarter som fiskas kommersiellt i Östersjön. Som förväntat är det en sänkning av kvoten för sill i östra Östersjön, ett grundförslag på nollkvot för sillen i västra Östersjön och Läs mer…
Fiskguiden, som gavs ut första gången 2002, är ett samarbete mellan WWF i 28 länder i Europa och den ges ut på flera olika språk. I årets upplaga får det mesta som svenska yrkesfiskare landar grönt ljus. –Det är glädjande Läs mer…
Sportfiskarna har lämnat synpunkter med anledning av den dialog om det demersala fiskets förvaltning som Havs- och vattenmyndigheten öppnat upp för. De för ett resonemang om att torsken fiskats ut i bland annat Kattegatt vilket är helt korrekt, men de Läs mer…
Rent generellt är jag för ett införande av permanent överförbara fiskerättigheter (TFC, ibland kallat ITQ) i det demersala fisket då det nuvarande systemet med årliga demersala fiskemöjligheter inte fungerar. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått ett uppdrag om att utreda Läs mer…
Det demersala systemet med årliga fiskemöjligheter är tänkt att leda till ökat kvotutnyttjande samt minskade utkast. Det är uppenbart att systemet inte fungerar. Kvotutnyttjandet har inte ökat utan istället minskat för viss av de arter som har lågt kvotutnyttjande såsom Läs mer…