Sveriges största tidning om yrkesfiske
Danska företag publicerar i allmänhet inga omsättningssiffror. Det gör att det är svårt att få en uppfattning om hur stora företagen egentligen liksom vilka som är störst när det gäller försäljning. Det går dock att få en viss kolla på vilka de största företagen är genom att kolla på hur stora de bokförda tillgångarna är. Läs mer…
Siklöjekvoten i Bottenviken har inför årets siklöjefiske nästan dubblerats. I år får det fiskas 1 400 ton jämfört med bara 800 ton förra året. I P4 Norrbotten säger Martin Rydgren som är utredare på Havs- och vattenmyndigheten att beståndet av siklöja kan variera väldigt mycket år från år. Läs mer…
Säl och skarv är ett hot mot den kustlevande fisken i Sverige såväl som mot det kustnära fisket. Genom att sälbestånden är större än de varit någon gång de senaste 70 åren förhindras också återkomsten av fiskebestånd som kollapsade på 1980-talet. Därför är det självklart nödvändigt att jaga säl. Läs mer…
De två största fiskeriföretagen hör hemma på den lilla ön Rörö. Det tredje företaget i storleksordning, Lövön AB, har avvecklat sin verksamhet och sålde under den redovisade perioden sin stora trålare vilket är anledningen till den stora omsättningen. Läs mer…
Det finns några svenska fiskebåtar som huvudsakligen ägnar sig åt fiskfiske. De flesta av dem ägnar sig dock också åt räkfiske. Torsk är den viktigaste målarten följd av sej, kolja, kummel, rödspätta, rödtunga och vitling. Rödtunga är okvoterad i Skagerak medan det för kummel och rödspätta inte finns några individuella fiskemöjligheter. Läs mer…
Fisket av kräfta är det viktigast demersala fisket i Sverige tillsammans med räkfisket. Det omfattar överlägset flest fiskebåtar. Kräftfisket består i praktiken av tre segment, burfiske, fiske av kräfta med ristförsedd trål och fiske av kräfta med trål utan rist. Läs mer…
I detta inlägg ska jag beröra fisket med burar och tinor, garnfisket och fisket med krokredskap som pilk och dörj samt fisket av läppfisk. De flesta burfiskebåtar, garnfiskebåtar och båtar som fiskar läppfisk har inga AIS-registreringar på GFW. Läs mer…
Fisket längs hallandskusten handlar i huvudsak om kräfttrålning. De flesta båtarna hör hemma eller har sin bas i tre fiskelägen, Bua, Träslövsläge och Glommen. De flesta företag omsätter ganska lite och endast ett fåtal företag är så stora att de fått egna artiklar. Läs mer…
En gemensam operation samordnad av Europol, som involverar brottsbekämpande myndigheter över hela världen har inneburit ett slag mot den organiserade brottsligheten som sysslar med internationell handel med glasål. Operationen gick under namnet LAKE. Läs mer…
Det är i princip omöjligt att sälja sill/strömming från Östersjön till svenska konsumenter. Detta trots att sillen är en mycket nyttig fisk och borde ätas i betydligt större utsträckning. Orsakerna till svårigheterna att sälja färsk sill/strömming till konsument är de kostråd som finns i Sverige. Läs mer…
GG-området omfattar Bohuslän från Tjörn och söderut, Göteborg (dvs Västergötlands korta kuststräcka och Kungsbacka kommun i norra Halland. Förutom de företag som är större räktrålare och det större kräftfiskeföretagen finns det ett antal mindre kräfttrålare Läs mer…
Den danska havsplanen eller havplanen som det heter på danska har inga områden som anses viktiga för fisket markerade på de kartor som presenteras. Cirka 60% av allt havsområde är uppdelat mellan naturskyddsområden och områden för energiutvinning. Läs mer…
En förskräcklig massa arbete lades ner på att arbeta fram Havsplaner för alla marina områden som ingår i Sveriges ekonomiska zon. Fram kom en plan med områden som var utmärkta för olika ändamål. Det var riksintressen för miljön, riksintressen för kulturen, riksintressen för försvaret, riksintressen för fisket, för energiutvinning, sjöfart och områden för generell användning. Läs mer…
Fisket i norra Bohuslän består i huvudsak av skaldjursfiske, dvs fiske av kräfta och räka i första hand. Huvuddelen av det fisket är trålfiske av räka och kräfta men det finns också burfiske av kräfta. Denna artikel handlar om riktat kräftfiske med trål. Läs mer…
Det finns i år mer blåfenad tonfisk i svenska vatten än vad det funnits på de senaste åren. Tonfisken kom tillbaks till svenska vatten kring år 2015 och sen dess har antalet tonfiskar som äter upp sig i svenska vatten ökat markant. I år finns det tusentals tonfiskar i Skagerak och Kattegatt. Fler än 200 stycken har setts i Öresund. Läs mer…
Beräkningsmodellen för hur storleken på beståndet av nordhavsräka i Skagerak bestäms har ändrats. Den nya beräkningsmodellen leder till att uppskattningen av beståndets storlek blivit mycket mindre. Det har i sin tur lett till det mängd räka som får fiskas minskar kraftigt. Läs mer…
I Kosterfjorden och Väderöfjorden förekommer räktrålning. Det två fjordarna är samtidigt en nationalpark respektive ett marint skyddsområde. Vid den trålning som sker i området får bara en liten trål försedd med rist användas. Läs mer…
Dennis Andersson är en ung fiskare som äger Fiskerederi Andersson AB i Smögen. Företaget har de små trålarna LL 467 Gullbris och LL 237 Avena. Båda trålarna Läs mer…
AB VG 29 Christina är ett fiskeriföretag i Träslövsläge som ägs av Jan-Olof Börjesson och Karl Inge Börjesson. Företaget äger trålaren VG 29 Christina. Läs mer…
Igår var jag på Donsö Fishing Meet som är den ledande fiskerikonferensen i dagens Sverige. Närvarande var en stor mängd yrkesfiskare i alla åldrar. Allt från pensionärer till unga i 20-årsåldern. Det som var mest intressant var den stora andel unga yrkesfiskare som var närvarande. Läs mer…