Sveriges största tidning om yrkesfiske
System med individuella överförbara fiskerättigheter (TFC eller ITQ) kan se mycket olika ut i olika länder. De kan vara knutna till enskilda fiskebåtar vilket är fallet i de flesta länder eller till enskilda personer eller företag. I många länder berör de bara vissa delar vi fisket Läs mer…
Det finns ett företag som är större än alla andra fiskeriföretag på Grönland, Royal Greenland A/S som ägs av den grönländska regeringen. Bolaget gör bokslut på internationellt sätt och redovisar omsättning vilket gör att det inte går att jämföra med andra grönländska företag. Läs mer…
Sju av de största svenska fiskeriföretagen skulle också platsa på listan över de största norska fiskeriföretagen men bara ett skulle ta plats bland de 10 största. Det är Astrid Fiske AB, Sveriges i särklass största fiskeriföretag. Läs mer…
I svenska vatten finns idag späckhuggare, flera delfinarter, 1 000-tals tonfiskar med mera. De lever på nånting. Nämligen sill och makrill. För 20 – 30 år sen fanns inga späckhuggare, inga delfiner och inga tonfiskar. Det tyder på att det för 20 år sen inte fanns mat åt dem, men att det finns idag. Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten har publicerat en rapport om den svenska fiskeflottan år 2021. Rapporten visar att den svenska fiskeflottan fortsätter minska i storlek. Mellan 2020 och 2021 minskade fiskeflottan från 1 041 båtar till 1019 båtar (-2,1%). Minskningen har främst skett bland båtar under 10 meter som fiskar med passiva redskap. Läs mer…
Företag som sålde båtar och fiskrättigheter under 2021 hade den överlägset bästa lönsamheten. Men det är ju en ren engångsvinst och säger mycket lite om företagets lönsamhet. Tre av de fyra företagen i toppen på listan är sådana företag. Läs mer…
Ett av de största problemen inom det svenska fisket är föryngringen. Det är nästan omöjligt att få unga människor att vilja bli fiskare. Medelåldern bland svenska yrkesfiskare är över 60 år. Inget av Sveriges politiska partier har något förslag på lösning av detta problem. Ingen har överhuvdtaget någon åsikt. Läs mer…
När det gäller fiske är svenska journalister faktiskt att betrakta som monumentalt okunniga. De flesta skriver kanske bar en enda gång i sitt liva om fiske och då skriver de i allmänhet bara det som intervjuobjektet säger. Alternativt vad de får sig tillsänt från nån lobbyorganisation eller miljöorganisation. Läs mer…
Svenska yrkesfiskare är i genomsnitt en bit över 60 år gamla. Det finns stora svårigheter att få nya unga människor att satsa på fiske. Arbetet är för hårt, innebär dålig lön och innebär dåliga arbetsförhållanden. För enstaka personer kan den frihet och närhet till naturen som livet som yrkesfiskare innebär kompensera för de dåliga inkomsterna och slitsamma arbetet. Läs mer…
De största svenskägda fiskebåtarna har inte svenska flagg. De har litauisk och dansk flagg. Den första svenskflaggade båten finns på 5:e plats. Ägare av Baltlanta UAB som äger de två största båtarna är Magnus Roth. Han är en svensk affärsman som idag bor i Norge och tidigare varit verksam i Ryssland och Hong Kong. Hans båtar sköts av de nederländska företaget Parlevliet & van der Plas BV. Läs mer…
Svaret är troligen ja om bränslesubventioner samt kostnader för fiskeriförvaltning och kontroll räknas in. Men allt fiske subventioneras inte. Låt oss titta lite på siffrorna. Vad det gäller kostnader och kontroller utgår jag från kostnader per aktiv båt. Läs mer…
Fisk fångas dels i ett riktat fiske, dels som bifångst i räk- och kräftfiske. Bara en liten del av all arter som fånga sär kvoterade och ett ännu lägre antal omfattas av individuella fiskemöjligheter. De fiskarter som omfattas av årliga individuella fiskemöjligheter är torsk, sej, kolja, vitling och rödspätta. Läs mer…
Jag har tidigare gjort en delvis redovisning av fiskemöjligheterna i det svenska räkfisket under 2023. Det insmög sig några fel i den redovisningen som jag senare rättat. Dels var det bara halvårskvoter jag redovisade från början då jag fått uppgifter från Havs- och vattenmyndigheten där det inte angavs. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har kommit med sin rådgivning när det gäller de flesta demersala arterna i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Dessutom har rådet för sill också publicerats. I Skagerak och Nordsjön föreslås ökningar av kvoterna för de flesta arter medan det ser sämre ut i Kattegatt. Läs mer…
Svenskt fiske av havskräfta består av egentligen tre segment, burfiske, trålning med ristförsedd trål och trålning med trål utan rist. Det finns båtar som enbart fiskar med ristförsedd trål och båtar som fiskar med båda sorternas trål. Läs mer…
Svenskt fiskfiske bedrivs främst i Nordsjön och Skagerak. En del av fisket bedrivs med bas i Hanstholm i Danmark och annat fiske bedrivs med bas i Sverige. Läs mer…
Svenskt räkfiske fiskar räka med bottentrål. Det finns 62 båtar som har tillstånd att fiska räka. De flesta av dem är små men huvuddelen av räkan fiskas av ett fåtal stora båtar. Fisket bedrivs i Nordsjön och Skagerak. En del av fisket bedrivs med små båtar som fiskar i Kosterfjorden, Väderöfjorden och Gullmarsfjorden. Läs mer…
Karstensens Skibsværft A/S i Skagen är troligen Europas mest framgångsrika fiskebåtsvarv för närvarande. Varvet bygger främst pelagiska trålare för beställare i Norden och på de brittiska öarna. En del demersala trålar byggs också. Främst till norska beställare. För närvarande har de 21 fiskebåtar i sin orderbok. Läs mer…
WTO har efter 20 år förhandlingar enats om att förbjuda skadliga subventioner till fisket som medför risk för överfiske eller överfiske. Enligt det nya WTO-avtalet är statligt stöd Läs mer…
I en fullsatt lokal under Donsö Shipping Meet genomfördes ett av de bästa fiskeseminarier jag deltagit på. Planerat och och genomfört av ett antal unga fiskare som också stod för en stor del av talen och pratet. Det var både Läs mer…