Sveriges största tidning om yrkesfiske
BalticWaters 203 har gjort en så kallad rapport om EU:s krisstöd till yrkesfisket på 40 miljoner kronor för att täcka ökade bränslekostnader till följd av dieselprisets uppgång. Det är en rapport som ger en felaktig bild av vart stödet gått. Läs mer…
Vingaskär Fiskeri AB med huvudkontor på Styrsö har Sveriges modernaste demersala fiskebåt, GG 500 Vingaskär på 499 bruttoton, som har hemmahamn på Styrsö. Dessutom äger företaget kvotbåten GG 201 Bravik på 225 bruttoton som också hör hemma på Styrsö, räktrålaren LL 207 Nautic på 196 bruttoton med Fisketången (Kungshamn) som hemmahamn och kvotbåten SIN 59 Kungsö. Läs mer…
Nicklason Fiskeri AB är ett fiskeriföretag med hemvist på Öckerö. Bolaget har två dotterbolag, Strandens Bemannings AB och Victoria Fischerei GmbH i Tyskland. Strandens Bemannings AB hyr ut personal till Victoria Fischerei GmbH som bedriver fiske i Tyskland med den demersala trålaren NC 315 Victoria på 506 bruttoton. Läs mer…
Themis Fiskeri är en fiskerikoncern där moderbolaget heter Rylo AB. Rylo AB har dotterbolagen Themis Fiskeri A/S i Danmark och Themis Pelagic AB i Sverige. I likhet med det största fiskeriföretagen, Astrid, hör Themis-koncernen hemma på Rörö. Läs mer…
Astrid är en fiskerikoncern som består av flera företag med familjen Johansson på Rörö som ägare. Företagen är Astrid Fiske AB, Astrid Invest AB, Skagen Fiskeri A/S och nybildade Astrid Crew Sverige AB. Läs mer…
Det demersala svenska fisket på Västkusten är delvis beroende av att få fiska i norska vatten. Men i år har de inte fått tillgång till norska vatten. Det handlar dels om ett par båtar, GG 150 Älvsborg och GG 500 Vingaskär, som främst bedriver fiskfiske i norskt vatten Läs mer…
TF-20-T Breidtind är den andra av tre demersala häcktrålare byggda för Nergård Havfiske AS i Tromsø i norra Norge. Den först byggda var TF-1-T Senja som levererades 2020. TF-20-T Breidtind var klar i januari 2022. Det är en båt på 4 172 bruttoton med en längd på 80,4 meter och en bredd på 16,7 meter. Läs mer…
Kustkvoter är den del av de svenska kvoterna som tilldelas det småskaliga kustnära fisket som i huvudsak sker med garn, bur, tinor och fällor men även med dörj, pilk och andra krokredskap. Det mesta av det kustnära svenska fisket fungerar dåligt och utnyttjar inte de kvoter de har. Läs mer…
De största nederländska fiskebåtarna på över 1 000 bruttoton är enbart huvudsak pelagiska fabrikstrålare ägda av någon av de tre stora fiskerikoncernerna Parlevliet & van der Plas (PP Group), Cornelis Vrolijk eller Willem van der Zwan. Parlevliet & van der Plas (PP Group) är det klart största företaget men störst i Nederländerna är Cornelis Vrolijk. Läs mer…
De största fiskebåtarna i Storbritannidn är i huvudsak pelagiska fiskebåtar som är hemmahörande i Fraserburgh, Peterhead och på Shetlandsöarna. De sistnämnda kan ha Lerwick eller nån hamn på ön Whalsay som exempelvis Symbister som hemmahamn. Läs mer…
Det tycks det ha bildats en ny organisation för kustfiskare, Sveriges Kustfiskares Intresseförening (SKIF). Men de har ingen avsikt att försöka bli en producentorganisation vilket förmodligen betyder att de kommer att få ett marginellt inflytande. Läs mer…
Första dagen av Fiskeforum 2022 visade sig vara bättre än förväntat. Det var mindre gnäll över stora industritrålare än förväntat. Mer vetenskap och neutralitet. De tre föredragen om olika aspekter av hållbart fiske var väldigt intressanta. Läs mer…
Fiskeforum 2022 syftar till att belysa och diskutera svenskt fiske ur ett hållbarhetsperspektiv. Ambitionen är att föra samman hela fiskenäringen och nyckelaktörerna i det system som påverkar utvecklingen av hållbart fiske i Sverige. Läs mer…
Nyligen skrev jag om räkfisket och det fusk som avslöjats i fiskerikontrollerna. Det sker uppgradering av fångsten. Huvudanledningen till att det sker är att det finns för många räktrålare. Läs mer…
Konrad Stralka och Beatrice Rindevall är två personer som arbetar för överklassens lobbyorganisation BalticWaters2030. De vill i princip att allt svenskt yrkesfiske ska upphöra. I en artikel om det svenska fisket i Aktuella hållbarhet visar de tydligt att de inte har nån egentlig koll på svenskt fiske. Läs mer…
Under en femveckorsperiod i maj genomförde HaV och KBV en kampanj med extra kontroller i räkfisket. Kontrollerna kunde påvisa att det förekommer ett regelmässigt fusk inom räkfisket i Sverige. Läs mer…
1976 införde Danmark licenser eller tillstånd för att få lov att bedriva yrkesfiske. 1983 infördes ransonering i fisket med 14-dagars ransoner eller i vissa fall 1-månadsransoner. Fisket var mycket olönsamt och fiskeflottan alldeles för stor i förhållande till Danmarks kvoter. Läs mer…
I Sverige är burfiskebåtar små öppna båtar med en eller två mans besättning. Arbetet är tungt och utsatt för vädret makter. Det är i allmänhet inget jobb som nån vill göra när det är taskigt väder på vintern. Det behöver emellertid inte vara så. Läs mer…
Islands fiskeriförvaltning genom överförbara fiskerättigheter drevs fram av kollapsen för vissa fiskebestånd och överfiske. Det infördes gradvis med start 1975 och slutligen utformades ett sammanhålet system som omfattade allt fiske år 1990. Läs mer…
I Nederländerna infördes individuella kvoter (IQ) i fisket av plattfisk redan år 1976. De var inte köp och säljbara och fördelades ursprungligen utifrån de historiska fångsterna. 1977 förändrades det system så att också motorstyrkan för en båt räknades in som bas för fördelningen. Läs mer…