Ångtrålfiskets roll har underskattats

I Olof Hasslöfs bok om det västsvenska fisket spelar ångtrålsfisket en helt obetydlig roll. Han betonar hela tiden hur detta inte slog igenom och hur liten betydelse det hade. Det är ett påstående som faktiskt inte är sant. Ångtrålsfisket var ett av de Läs mer…

Ginneton på makrillfiske

Makrillfiske med snörpvad i Nordsjön. GG 203 Ginneton år 2007. Film av Jacob Claeson som tillhör familjen som äger båten vi bolaget Fiskeri AB Ginneton. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Makrill, Nordsjön, Pelagiskt fiske, Snörpvad, Ringnot, GG 203 Ginneton, Läs mer…

Wicked Tuna – inte det vanliga tonfiskfisket

Blåfenad tonfisk i Atlanten fiskas främst med snörpvad av ganska stora fiskebåtar. Inte lika stora som de snörpvadsbåtar som fiskar tonfisk i Indiska Oceanen och Stilla Havet, men stora. En annan vanlig metod är fiske med backor (långrev, linfisk). Då handlar det Läs mer…

Norska havsforskare vinner internationellt miljöpris

Forskarna Bjørnar Isaksen och Jostein Saltskår vid Havforskningsinstituttet i Norge (IMR) samt Kurt Hansen vid SINTEF Fiskeri och Havbruk är vinnarna av WWF:s International Smart Gear Competition 2014. Priset ges för utveckling av en provtagningskanon som gör det möjligt att kontrollera Läs mer…

Fiske i Senegal och Guinea-Bissau på 1970-talet

Vid mitten av 1970-talet blev fisket i Nordsjön dåligt. Sillen började ta slut på grund av fruktansvärt överfiske med hjälp av den då ny nya snörpvadstypen som kallas ringnot. Först hade den atlantoskandiska sillen överfiskats till utrotningens rand, sen kom Läs mer…

Vilka är det som fiskar med skadliga redskap i det pelagiska fisket?

Det pelagiska fisket i Sverige består av två delar. Dels det mer storskaliga där överförbara fiskerättigheter (TFC) införts, dels den så kallade kustkvoten. Det förstnämnda omfattar huvuddelen av den pelagiska fisken, dvs huvuddelen av sillen, skarpsillen och makrillen, all tobis, blåvitling och annan Läs mer…

Småskaligt kustnära fiske

Det är svårt att definiera vad som är småskaligt kustnära fiske. I Sverige har myndigheterna valt en definition som består av flera olika punkter: 1. Fartygsstorlek. Att fartyget är under 12 meter. 2. Redskapanvändning. Att fisket bedrivs med passiva redskap. Läs mer…

Den pelagiska kustkvoten

Kustkvoten är en del av det pelagiska fisket som är reserverat för mindre fiskebåtar,en del av det småskaliga kustfisket. Huvuddelen av kustkvoten finns i Östersjön (Östersjökvoten) och där är också trålfiske tillåtet, främst i Bottenhavet och Bottenviken, men för mindre båtar också Läs mer…

Lönsamhetsproblem för de mindre i det pelagiska norska fisket

Den norska tidningen Fiskeribladet Fiskaren skriver om att många mindre pelagiska fiskeriföretag i Norge har lönsamhetsproblem. Av 73 fiskeriföretag med snörpvadsbåtar (ringnotsbåtar) gick 26 ekonomiskt back under 2013. Större företag går bra och det pelagiska fisket i Norge är i Läs mer…

Nästan alla fiskemetoder innebär bifångster

De flesta fiskemetoder innebär bifångster. Med några undantag. Bifångster kan vara av olika sort, fåglar, havslevande däggdjur, sköldpaddor, utrotningshotade och överfiskade fiskarter, för små exemplar av målarten osv. Undantagen när det gäller bifångster är de fiskeredskap som många av de Läs mer…

Det här med bränsleförbrukning, fiskeredskap och fisk

Jag kommenterade häromdan en artikelserie i SVD skriven av en person som uppenbarligen inte kunde nåt om ämnet, dvs fiske. Journalisten ifråga hade läst en artikel i den vetenskapliga tidskriften Fish and Fisheries där statistik om bränsleförbrukning i fiske gås igenom. Läs mer…

Bränsleförbrukning i fisket – förvirring i SVD

I en lite märkligt artikelserie i SVD Näringsliv redovisas bränsleförbrukning vid fiske av vissa fiskarter. Originalartikeln är publicerad i en en tidskrift som heter Fish and Fisheries. Den är sannolikt betydligt bättre än vad artiklarna i SVD är. Jag vet dock Läs mer…

Bolagsägda ståltrålare

Det finns ganska många klassiska svenska fiskebåtar av trä som på sin tid ägdes av aktiebolag under kortare eller längre tid. Få ägdes dock av storkapitalister och spekulanter på det sätt som var fallet med ångtrålarna i början och mitten av 1900-talet. När Läs mer…

Besök största svenskägda fiskebåten

Söndagen den 20 juli kommer den största svenska fiskebåten att visas upp vid Björnhuvudet på Öckerö. Det handlar om danskflaggade S 264 Astrid som döps i Skagen den 19 april och visas upp på Öckerö den 20 april. Ägare till Läs mer…

Långväga fiske på Nordatlanten

Redan på 1800-talet fiskade svenska fiskare väster om Norge på fiskebankar så långt norrut som Storeggen. Detta fiske, storbackefiske efter långa med mera, fortsatte länge men försköts under 1900-talet till vattnen Shetland och klippan Rockall ännu längre ut i Atlanten. Läs mer…

Snart dags för danskt loddafiske

EU har rätt att fiska en viss mängd lodda i grönländska fiskevatten. Även Danmark och Sverige brukar få en del av den kvoten de år den finns. Senast var 2011. Men nu i år är det återigen aktuellt. Sverige en mycket Läs mer…

Tindskard beställer ny Beinur

Familjen Tindskard som äger Partrederiet Beinur med båten HG 62 Beinur har beställt en ny båt från Karstensens Skibsværft i Skagen.  Det är en av sex pelagiska fiskebåtar som Karstensens för närvarande har i order: Karstensens Skibsværft glæder sig over den Läs mer…

Skarpsill med sikte på miljömärke

Nu ska svenska och norska skarpsillfiskare låta sina fisken bli granskade för att se om de klarar kraven för att få använda MSC:s miljömärke. Skarpsill är den fisk som används till ansjovis.  Lyckas de kan nästa års påskbord få ytterligare ett miljömärkt Läs mer…