Sveriges största tidning om yrkesfiske
Den vanliga definitionen av småskaligt kustnära fiske som används av svenska myndigheter är följande: 1. Fartygsstorlek. Att fartyget är under 12 meter. 2. Redskapsanvändning. Att fisket bedrivs med passiva redskap. 3. Fiskeresans längd. Att fisket i allt väsentligt utgörs av Läs mer…
Det påstås ofta, om och om igen, att småskaligt kustnära fiske är det mesta miljövänliga fisket. Exempelvis gör företrädare för den danska organisationen Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri (FSK) det med stor regelbundenhet. Även företrädare för Danmarks Fiskeriforening PO (DFPO) påstår Läs mer…
När det gäller miljövänlighet så spelar storleken på fiskebåten faktiskt en marginell roll. Istället handlar det om vad som fiskas, vilken fiskemetod som används,vilka redskap som används och var det fiskas. Detta oavsett storlek på båten. De största båtarna som Läs mer…
MSC-märkta fisken utsätts för återkommande genomgångar och återcertifieras med jämna mellanrum om det i de nya genomgångarna kan fastslås att fisket ifråga fortfarande uppfyller villkoren för MSC-märkning. Detta har nu skett för det danska sillfisket i Nordsjön. Men inte bara det. Läs mer…
Några få svenska fiskebåtar fiskar med snörpvad (en variant kallas också ringnot). Det handlar dels om ett par större pelagiska båtar där GG 764 Astrid är den som är känd för att fiska mycket med snörpvad. Dels handlar det också om ett Läs mer…
En ny stor norska snörpvadsbåt (ringnotsbåt) och trålare ska döpas i Fosnavåg imorgon. Båten är nya M 65 HØ Smaragd och ägs av Smaragd AS, ett företag som i sin tur ägs av familjen Smådal. Det är den femte fiskebåten med Läs mer…
Det vill säga Sverige, i de flesta andra länder var fiskebåtarna mindre då och lika stora som de i Sverige. Därefter har storleken på fiskebåtar i Sverige faktiskt inte ökat så jättemycket förrän kring år 2000 och sedan igen sen 2007. Läs mer…
I Sverige och norra Europa är storskaligt pelagiskt fiske inriktat på små pelagiska fiskar som sill, makrill, skarpsill (brisling), tobis, vitlinglyra (sperling), blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), trynfisk (havgalt) och lodda. Fisket bedrivs med snörpvad (ringnot, purse seine, surrounding nets), pelagisk Läs mer…
Norges sjømatråd arbetar tillsammans med norska makrillexportörer för att öka både kunskapen om och efterfrågan på norsk makrill. Därför har de nu gjort en film som visar upp hur det norska makrillfisket med snörpvad går till. I filmen följer vi hur Läs mer…
I Norge finns en liten, liten kvot för tonfisk. En snörpvadsbåt och en backebåt ska dela på den lilla kvot som finns. Den snörpvadsbåt som fått möjlighet att fiska tonfisk detta är en båt som hört hemma i Sverige, närmare bestämt på Rörö, under större Läs mer…
Fem norska fiskebåtar har sökt tillstånd att fiska tonfisk (makrellstørje) i år. Alla de fem är snörpvadsbåtar (ringnotsbåtar). Endast en kommer att få tillstånd: Søknadene om deltakelse i fiske etter makrellstørje fra fartøy som fisker med ringnot vil bli gjennomgått Läs mer…
Greenpeace kritiserar alltid stora fiskebåtar. De ser stora fiskebåtar som ett problem i sig. Det är helt felaktigt. Stora fiskebåtar är i verkligheten inte något problem. Tyvärr tror många människor det ändå. Det finns egentligen tre typer av stora fiskebåtar i vår del Läs mer…
Danskt fiskeri omsatte år 2014 hela 2,9 miljarder danska kronor. Av detta stod trålfisket för 2, miljarder, dvs cirka 75% av hela omsättningen inom danskt fiskeri. Det innebar en viss minskning av trålfisket under 2014 jämfört med tidigare år. Huvuddelen av trålfisket Läs mer…
I Torrevieja på spanska Medelhavskusten. Gott om fiskebåtar i hamnen då det är söndag. De flesta båtarna är snörpvadsbåtar för sardinfiske, men några fiskar med garn och annat. Snörpvadsbåtarna har alla en liten båt ombord som väl används för att Läs mer…
Lodda är en liten fisk som på engelska heter capelin. Den fiskas i nordliga delar av Atlanten, i huvudsak till fiskolje- och fiskmjölstillverkning. Lodda fiskas vad jag förstår främst med snörpvad (ringnot). Senare på året fiskas lodda vid Grönland. Där har Läs mer…
I Världsnaturfondens (WWF) Fiskguide 2015 gör organisation ett allvarligt el och ett par mindre fel som i alla fall bland folk som är insatta i yrkesfiske drar ner trovärdigheten för organisationen i förhållande till fisket. De påstår exempelvis att rödspätta fiskas Läs mer…
Den norska regeringen har ökat antalet basiston för de pelagiska snörpvadsbåtarna i den norska fiskeflottan. Dessutom har de antalet kvotfaktorer för torsktrålare. Basiston och kvotfaktor används för att bestämma hur stor andel av den norska kvoten på en viss fiskart som Läs mer…
Storleken och vikten av fiskelägen kan mätas på olika sätt. Efter antal fiskare, antal båtar, landad fisk i ton och landad fisk i värde. Det senare kan redovisas på två sätt, dels på hamn utan hänsyn till båtarnas hemmahamn, dels Läs mer…
1000 ton sill i snörpvaden år 1988. Tre skotska fiskebåtar, Pathway, Lunar Bow och Vigilant, tar hand om fångsten tillsammans. Läs även andra bloggares åsikter om Pathway, Lunar Bow, Vigilant, Snörpvad, Fiske, Sill, Nordsjön, Pelagiskt fiske, Skottland
Greenpeace har nu tid bedrivit en kampanj för ett mer miljövänligt fiske. Problemet med kampanjen är att den sprider falska föreställningar och felaktiga hotbilder. I den värld Greenpeace tycks befinna sig är stora fiskebåtar per definition miljöfientliga fiskebåtar. I den verkliga Läs mer…