Greenpeace drar tillbaka polisanmälan mot svenska fiskare

Birgitte Lesanner från Greenpeace i Danmark har idag skrivit ett blogginlägg där Greenepace meddelar att de drar tillbaka polisanmälan mot de svenskägda företagen Astrid Fiskeri A/S, Themis Fiskeri A/S och Gifico ApS. Inlägget innehåller också en del tillrättalägganden av felaktiga fakta.

GG 764 Astrid och S 264 Astrid på Öckerö

I inlägget förekommer trots det åndå en del direkta felaktigheter. Både små och stora. I Themis Fiskeri A/S handlar det om far och son Ryberg, inte om bröder. Familjen har också ett annat företag i Danmark, nämligen en filial till det svenska bolaget Themis Fiskeri AB. S 144 Themis som ägs av Themis Fiskeri A/S bedriver fiske från Danmark, inte från Sverige. Båten kommer inte ens in i hamnen på Rörö där familjen Ryberg hör hemma. De två aktiva båtar som ägs av Astrid Fiskeri A/S, E 532 Rockall med dansk besättning och S 264 Astrid med svensk kommer inte heller in i hamnen på Rörö. De bedriver i huvudsak fiske från danska hamnar samt landar danska och tyska hamnar. I själva verket är det så att de flesta stora svenska pelagiska fiskebåtar, även de med svensk flagg, bedriver sitt fiske med utgångspunkt från och landningar i danska hamnar och Skagen har i stort sett alltid varit Sveriges största pelagiska fiskehamn. I alla fall i modern tid.

Det är också så att ägandet i Astrid Fiskeri A/S och Themis Fiskeri A/S så vitt jag förstått det inte såg likadant ut när företagen grundades som det ser ut idag. Det första Astrid Fiskeri Danmark A/S grundades dessutom innan det nuvarande Astrid Fiskeri A/S grundades genom en fusion mellan det första Astrid och flera äldre danska fiskeriföretag. Företagen bildades från början också genom ett gradvis övertagande av fiskebåtar och företag som redan fanns i Danmark.

Att antalet fiskelägen i Danmark minskat har inget med kvotsystemet  i Danmark att göra. De stora pelagiska fiskebåtarna som detta handlar om har heller inget med minskningen av antalet fiskelägen att göra. Det storskaliga pelagiska fisket utvecklades i Danmark först på 1960- och 1970-talen medan storskaligt svenskt pelagiskt fiske förekommit sen början på 1900-talet. Det danska pelagiska fisket har sen det utvecklades alltid hört hemma i ett fåtal stora hamnar som anlagts av danska staten i syfte att minska antalet fiskelägen samt göra fisket mindre farligt och mer stabilt över året. För det pelagiska fiskets del i Danmark har det alltid handlat om Skagen, Hirtshals, Hanstholm, Thyborøn och Esbjerg. Det är också där de stora pelagiska fiskebåtarna hör hemma idag. Det har inte ändrat sig sen 1960-talet.

Efter att danska staten anlagt skyddade och säkra fiskehamnar i Hvide Sande, Thorsminde, Thyborøn, Hanstholm och Hirtshals har fisket flyttat från fiskelägen på stranden som bara möjliggör fiske i bra väder med små fiskebåtar till de stora skyddade hamnarna som möjliggör fiske året runt med större och säkrare fiskebåtar som ger en bättre arbetsmiljö. Denna utveckling har pågått sen efter första världskriget i början av 1900-talet.

Det som drivit utvecklingen är en strävan efter bättre och säkrare arbetsmiljö, möjligheter att fiska året runt, bättre och säkrare fiskebåtar, trygga hamnar samt den tekniska utvecklingen. Det behövs idag färre fiskare och färre fiskebåtar för att fiska samma mängd fisk än vad det gjorde för 100 år sen. Den utvecklingen har inget med kvotsystemet att göra och har väldigt lite med det pelagiska fisket att göra. Det pelagiska fisket har alltid stått för en minoritet av fiskebåtarna i Danmark.

Som jag tidigare skrivit är de svenska yrkesfiskarna som har danskflaggade båtar visserligen ganska rika, men de är inga kapitalister och börshajar utan familjeföretagare sen 100 år tillbaka. Deras investeringar i danskt fiske innebär i själva verket färre kvotkungar och mindre kapitalkoncentration än vad som annars skulle varit fallet. De är i motsats till många danska fiskebåtsredare själva aktiva i fisket så de är inte bara passiva delägare i fiske.

Mer om svenskägda danska fiskeriföretag:

• Astrid Fiske – ett av Danmarks största fiskeriföretag
• Themis Fiskeri – svenskägt men danskt
• Gifico – Ginneton
• Astrid Fiske – i en klass för sig
• Fiskeri AB Ginneton
• Ahlma Fiskeri AB – istället för Roxen och Danö
• Themis Fiskeri – verksamhet i Danmark
• Stella Nova Fiskeri – fiskar i Danmark
• Odeskär AB
• Hur blev svenska fiskare några av Danmarks stora kvotbaroner?
• Svenska pelagiska fiskerättigheter i Danmark 2015 – Västerhavet
• Svenska pelagiska fiskerättigheter i Danmark 2015 – Östersjön
• Svenska fiskebåtar planerar överge Göteborg och Fiskebäck
• Orimlig kritik från Greenpeace mot svenska fiskare

Utöver de nämnda företag har Christer & Lennart Fiskeri AB en filial i Danmark (pelagiskt fiske) och dessutom är Saron Fiskeri A/S (räkfiske) svenskägt.

Lite historia om det pelagiska fisket i Danmark:

• Poul Nielsen och Nordfisk – sin tids Henning Kjeldsen
• Gunnar Andreasen och E 177 Peter Marlene
• Bækby Illeborg – en gång storägare av fiskebåtar i Esbjerg
• Trolfisk A/S
• Iona E 187 A/S – ett försök till storfiskerikoncern?
• Anlagda hamnar – orsak till att fiskelägen på Jylland försvunnit

Lite historia om Rörö:

• Rörös fiskebåtar genom tiderna

• Fiskebåtar, fiske, hus och folk på Rörö
• Fiskeläget där sjöbodar är sjöbodar
• Lundgrenarna
• Rybergarna
• Trygg och Olausson
• Bröderna
• Svanen – Larsson
• Karlsson
• Bryngelsson
• Edvardsson och Olofsson
• Nilsson
• Hansson
• Hur kunde Rörö bli ett av Sveriges största fiskelägen?
• Rörö – det framgångsrika fiskeläget

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Fiskehamnar, Birgitte Lesanner, Greenpeace, Greenpeace Danmark, Themis Fiskeri A/S, Astrid Fiskeri A/S, Gifico ApS, Skagen, Fiskelägen, Fiskehamn, Rörö, Danmark, Fiske, Pelagiskt fiske