Sveriges största tidning om yrkesfiske
Den 31 maj publicerade det internationella havsforskningsrådet (ICES) sin vetenskapliga rådgivning för 2025 års fiskemöjligheter i Östersjön. Rådet rekommenderar ett fortsatt stopp för torskfiske i östra Östersjön. För sill/strömming är rådet från ICES att fisket kan öka i Egentliga Östersjön, medan skarpsillsfisket i hela Östersjön bör minska. Läs mer…
I en debattartikel i Aftonbladet om Östersjön påstår Isabella Lövin att beslutet om kvoter för Östersjön leder till ökat fiske istället för minskat fiske. Hon lägger dessutom skulden på regeringen för detta. Bägge påståendena är felaktiga och tydliga exempel på Isabella Lövins falskheter. Läs mer…
Den svenska pelagiska fiskeflottan består av ett 100-tal båtar. De flesta är små och en del har utländsk flagg. De flesta stora pelagiska fiskebåtar befinner sig på fiske i Östersjön strax väster om Jylland. Läs mer…
Lax och sik fiskas i insjöar och i Bottniska viken. Detta handlar bara om fisket i Bottenhavet och Bottenviken. Svenska landningar av sik och lax från Bottniska viken är små men av ekonomisk betydelse för fisket i Norrland. Läs mer…
Sej, kolja, kummel och vitling är torskfiskar som fiskas med bottentrål i Skagerak och Nordsjön. Det finns riktat fiske som i huvudsak är ett blandfiske men mycket fångas också som bifångst i räkfiske och en del som bifångst pelagiskt fiske. Läs mer…
De båtar som landar mest torsk är båtar som fokuserar på fiskfiske. Svenska landningar av torsk domineras av två dedicerade fisktrålare. En del av de som landar mest fiskar också räka (ex. GG 73 Ingun, GG 411 Orion, LL 110 Klingerö)) och/eller kräfta (ex. LL 91 Kristina, GG 39 Rossö, LL 110 Klingerö, GG 32 Tristan och GG 840 Svanen). Läs mer…
Läppfiskar är fiskar om används som så kallade putsarfiskar i laxodlingar för att bekämpa laxlus. Tre arter av läppfisk fångas i det svenska fisket. Det är berggylta, skärsnultra och stensnultra. Landningar av läppfiskar i Sverige är små jämfört med hur mycket som landas i Norge. Läs mer…
I DN utmålar de en person som representerar Världsnaturfonden WWF som en expert på fiske och fiske. Det är naturligtvis dumheter. En person som Inger Melander från WWF är ingen expert alls. Hon är en aktivist och lobbyist som enbart är ute efter att driva en viss politisk agenda. Läs mer…
Signalkräftorna blir allt fler i Sveriges största sjöar: Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. Men i flera av sjöarna ökar samtidigt andelen små kräftor. Läs mer…
Siklöja är en laxfisk som fiskas i Bottenviken och i insjöar. Fisket sker framförallt för rommens skull och antalet båtar som får fiska siklöja i Bottenviken är begränsat. Läs mer…
Tobis, sperling (vitlinglyra) och kolmule (blåvitling) är tillsammans med trynfisk (havgalt), hästmakrill (taggmakrill) och skarpsill (brisling) arter som huvudsakligen fiskas för användning i fiskmjölsindustrin för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…
Expressens Karin Pihl har jag skrivit om tidigare. Hon sprider regelbundet en massa lögner och felaktigheter om fisket. Nu är det dags igen. Denna gång är hennes drapa fokuserad på kristdemokraterna (KD). Jag har inte mycket till övers för KD men jag har förtroende för en av de KD-politiker som hon ger sig på. Läs mer…
Lobbyorganisationen Baltic Waters som använder sig av samma taktik som SD och Jimmie Åkesson har frågat några av de svensk partiernas toppkandidater i EU-valet några frågor om fiske. EU-valskandidaterna vet inte ett skit om fiske. Det är uppenbart. Läs mer…
Skarpsill som också kallas brisling i Västerhavet och vassbuk i Östersjön är ett fiske där svenskarna dominerar. I sillfisket förekommer också många danskägda och norskägda fiskebåtar, men i brislingfisket (skarpsillsfisket) spelar de en mindre roll. Läs mer…
Jag har redovisat svenska pelagiska landningar för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill och tobis. De arter som det pelagiska fisket i Sverige är inriktat på. Men att bara redovisa landningar från svenskflaggade fiskebåtar säger väldigt lite om det svenska pelagiska fisket rent generellt. Läs mer…
Vid sidan av sill och skarpsill finns det också ett pelagiskt svenskt fiske av tobis och makrill. Det är betydligt mindre än fisket av sill och skarpsill och bedrivs nästan enbart i Västerhavet. Läs mer…
Svenska fiskebåtar fiskar huvudsakligen skarpsill i Östersjön. Allt storskaligt skarpsillsfiske är riktat trålfiske med sill som bifångst. Men de mindre trålarna som främst bedriver riktat sillfiske får skarpsill som bifångst. Många mindre trålare bedriver även riktat skarpsillsfiske och får då sill som bifångst. Läs mer…
De viktigaste arterna i svenskt fiske är sill och skarpsill i det pelagiska fisket samt räka, kräfta, torsk, sej och kolja i det demersala fisket. När det gäller sill fiskades det lika mycket i Nordsjön som i Östersjön under 2023. De flesta båtar hör hemma i Östersjön och fiskar enbart där. Läs mer…
Östersjöcentrum bekräftar det jag skrivit om sillen i Östersjön i en analys som de nyss publicerat. Nämligen det faktum att den går till fiskmjöl som blir en del av fodret till laxodlingarna i Norge. Det finns inget konstigt med det. Läs mer…
Naturskyddsföreningen startar rättsfall mot bottentrålning i Bratten. Naturskyddsföreningenhar skickat in en begäran till länsstyrelsen i Västra Götaland om tillståndsprövning av bottentrålningen i Bratten, som trots att det är skyddat område är ett av de mest trålade i hela Europa. Bratten är också ett av de få områden i Sverige där det växer koraller. Läs mer…