Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det har aldrig förekommit att pelagiska fiskbestånd försvunnit som en följd av fiske. Däremot har det förekommit att de kollapsat på grund av överfiske. Men inte sedan kvoter och moderna fiskeriförvaltningssystem infördes. Läs mer…
Jag skrev en filmrecension i tidningen Flamman där jag sågade TV-filmen Makten över havet för att den tog upp gamla uppgifter och felaktiga uppgifter. Det fick Henrik Svedäng att skriva ett svar som jag tidigare kommenterat i lite lösa ordalag på min mer politiska blogg och dessutom här. Läs mer…
Det pågår ett regimskifte längs Östersjökusten. Ekosystemen i allt fler grunda vikar som tidigare dominerats av gädda och abborre domineras nu av storspiggen. Ny forskning visar att risken för att spiggen tar över minskar om det finns gott om rovfisk i närområdet som kan hjälpa det lokala fiskbeståndet att stå emot trycket från spiggen. Läs mer…
Journalisten Carl-Axel Fall har försökt sig på en genomgång av tillståndet i de svenska haven i tidningen Kvartal. Det är i huvudsak en artikel som bygger på fantasier, lögner och falsarier. Det första kapitalet handlar om Västerhavet dvs Kattegatt och Skagerak. Läs mer…
Sillpopulationen i Östersjön består av många genetiskt skilda delbestånd, som är mer eller mindre rumsligt åtskilda och migrerar vid olika tider och till olika platser vid lek. Exempelvis flera olika höstlekande och vårlekande sillbestånd. Läs mer…
Den invasiva svartmunnade smörbulten har gjort sig hemmastadd i många av Östersjöns kustområden. Nu kommer en doktorsavhandling från SLU om denna nykomlings levnadssätt och samspel med inhemska fiskarter. Den visar bland annat att flera rovfiskars födoval förändras när det finns gott om svartmunnad smörbult. Läs mer…
Genom att haven bir allt varmare så förändras djurliv och förhållanden i havet. Vissa fiskarter som exempelvis torsk och vårlekande sill missgynnas medan andra fiskarter som till exempel kummel, ansjovis och sardin gynnas. Läs mer…
I tidningen Filters artikel om fiskarter som kommit tillbaks uttalar sig en forskare mycket positivt om laxen i Östersjön. För Hellström, som i över ett decennium har rest land och rike runt för att märka arter längs de svenska kusterna, finns det emellertid en rovfisk som skänker mer hopp om framtiden än någon annan: den vilda östersjölaxen. Läs mer…
DN har publicerat en artikel om att pelagiska fiskebåtar uppger felaktigt fångstsammansättning vid landningar av pelagisk fisk. Det är förekommande och orsaken Läs mer…
Under oktober och november 2022 genomförde Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Kustbevakningen (KBV) ett pådrag med inriktning på kontroll av pelagiska landningar i Östersjön. Under pådragsperioden genomfördes 20 landningskontroller på svenska och utländska fiskebåtar i fyra svenska hamnar. Läs mer…
Bristen på vårlekande sill längs med kusten från Stockholmsområdet och Norrlandskusten är ett reellt och existerande problem. Känt är också att sillen blivit genomsnittligt mindre. Så långt är i stort sett alla överens. Men sen uppstår problemen. Läs mer…
I Östersjön dominerar två arter kraftigt om vi ser till den biomassa som finns. Skarpsill och spigg. Resultatet av detta är att spigg och skarpsill äter upp ägg och yngel av andra fiskarter vilket gör att de blir brist på dessa arter. Läs mer…
Det finns enskilda forskare som anser att sill- och skarpsillsbestånden i Östersjön är i ett kritiskt läge. I många fall handlar det om forskare som inte ägnar sig åt fiskeriforskning eller om beståndsbedömning. De har aldrig några som helst empiriska bevis för sin påståenden. Läs mer…
I en nypublicerad svensk-finsk studie om Östersjötorsken menar forskarna att torskens dåliga hälsa inte kan bero på syre- eller matbrist. Den motsäger helt forskarnas gängse teorier om orsakerna till det dåliga tillståndet för torsken. Torsken i Östersjön lider i nuläget alltså varken av brist på syre eller mat. Läs mer…
I en undersökning av Stockholms universitet av sammansättningen av de pelagisk fiskbestånden i den södra delen av Stockholm skärgård har det visat sig att mängden spigg ökat nåt oerhört. I provtrålningar som gjordes 2002-2004 dominerades fångsterna i Himmerfjärden-Landsort av årsyngel av sill/strömming (55%), följt av skarpsill (29%) och ettåriga eller äldre sillar/strömmingar (14%). Läs mer…
Det finns ett stort antal fiskarter som är underutnyttjade och kan fiskas mer i det svenska fisket. Bland annat är det olika karpfiskar som brax (braxen), id och mört. Eller arter som i princip aldrig fiskas som spigg. Men också värdefulla arter som fiskas i stor utsträckning såsom havskräfta. Andra arter som underutnyttjas är rödspätta och kolja. Läs mer…
Torsken i östra Östersjön är undernärd och mager. Den äter uppenbart inte tillräckligt. Eller så äter den tillräckligt men kan inte tillgodogöra sig maten. Enligt ny forskning finns det i alla fall ingen syrebrist i södra Östersjöns vattenmassor. Läs mer…
Ny forskning har kommit fram till att ett ökat fiske av sill och skarpsill i Östersjön gynnar torskbeståndet då konkurrensen om födan minskar. Den nya forskningen baseras på ett ekosystembaserat synsätt. Läs mer…
Sill/strömming i Östersjön består av flera olika lokala bestånd som kan vara både vårlekande och höstlekande. Detta enligt forskning som presenterades vid ett seminarium om sillen som ordnats av Marint centrum i Simrishamn. Läs mer…
Havsmiljöinstitutet har nyligen gett ut en rapport vid namn Fisket i Stockholms skärgård under historisk tid. De har tagit en titt på hur fisket i Stockholms skärgård sett ut över tid. Ordentliga uppgifter finns inte förrän vi 1800-talet mitt men fiske har pågått sen urminnes tid. Det var i alla fall från 1800-talet och framåt i huvudsak ett binäringsfiske. Läs mer…