Sveriges största tidning om yrkesfiske
En exkluder används för att sortera ut stora fiskarter från fångsten vid pelagiskt fiske. Genom användning av exkluder har fisket av den lilla torskfisken vitlinglyra (sperling) kunnat ökas. Tidigare användes rist men det resulterade ändå i för stora bifångster av torskfiskar, sill och makrill. Läs mer…
Vid fiske av kolmule (blåvitling) som sker med pelagisk trål på stort djup i Nordatlanten från vattnet runt Irland och upp till Färöarna finns det alltid risk för att det blir för mycket fisk i trålen. På grund av djupet fisken fångas på Läs mer…
Trots att många av Östersjöns viktiga arter visar dramatiskt sjunkande siffror har politiken avvaktat med att agera menar BalticWaters2030. Dessutom hävdar de att vi tillräckligt med kunskap för att genomföra konkreta åtgärder för Östersjöns fiskbestånd, såväl nationellt som i EU. Läs mer…
Idag finns det lika mycket sill (strömming) i Östersjön som år 2000. Kvoterna och fisket har gått upp och ner under åren som gått men sillbeståndet har bestått. Beståndet (SSB) har genom aktiv fiskeripolitik kunnat behållas intakt. Läs mer…
Idag finns det lika mycket sill (strömming) i Östersjön som år 2000. Kvoterna och fisket har gått upp och ner under åren som gått men sillbeståndet har bestått. Beståndet (SSB) har genom aktiv fiskeripolitik kunnat behållas intakt. Läs mer…
Kerstin Johannesson är professor i marin ekologi på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. I ett pressmeddelande pratar hon om ansjovis, sardin, sardell och skarpsill (men hon glömmer brisling). Det mesta hon säger är välkända saker som hon inte kan förvränga sanningen om. Läs mer…
Supermiljöbloggen har börjat publicera inlägg om fiske. Hittills har jag inte hittat ett enda inlägg som är baserat på vetenskap, fakta och kunskap. Istället kännetecknas de av fördomar, falska nyheter, lögner, ren påhitt och faktaresistens. Så även Anna Ljungströms senaste artikel om fisket i Bottenhavet. Läs mer…
SVT Gävleborg har i en serie program belyst situationen för sillen eller som den kallas lokalt, strömmingen, i Bottenhavet. I ett av inslagen heter det att åtta båtar tilldelats kvot att fiska i Bottenhavet och Bottenviken. Men det är en missuppfattning av bl.a. journalisten Arvid Jansson. Läs mer…
Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet, vilket rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Beslutet om 2022 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel den 12-13 december. Läs mer…
Fiskeriforskaren Henrik Svedäng uttalar sig om årets brist på ansjovis i Aftonbladet. Det är det vanliga standardsvaret om att det beror på överfiske. Det är faktiskt ofattbart okunnigt av Henrik Svedäng. Svensk ansjovis tillverkas av skarpsill. Läs mer…
Sill och skarpsill är bra mat. Ändå äter vi nästan ingen skarpsill i Sverige och mycket mindre sill än vad vi skulle kunna äta. Ungefär 25% av den sill och skarpsill som fiskas går till mänsklig konsumtion. Läs mer…
Forskningsinstitutet RISE har publicerat en ny rapport om konsumtionen av svensk sjömat. Mycket i rapporten handlar om hur mycket av den sill som svenska yrkesfiskare fångar som faktiskt går till konsumtion. Läs mer…
Förutom det danska och svenska pelagiska fisket deltar svenskägda företag också i fisket utanför Marocko, Västsahara och Mauretanien i Västafrika. I vissa fall handlar det om fiske med båtar som företagen äger, i andra fall om fiskebåtar som företagen sköter och i en del fall om båda delarna. Läs mer…
En stor del av den pelagiska fiskeflottan i Danmark ägs och bemannas av svenska yrkesfiskare. Hur det danska fisket ser ut är därför väldigt intressant och viktigt för det svenska yrkesfisket. Många av de svenskar som har båtar i Danmark har dessutom också båtar i Sverige. Läs mer…
Utvecklingen av ett nytt selektivt fiskeredskap, en exkluderare, kommer att göra tobisfisket mer skonsamt mot sälar och sälar, som nu oavsiktligt fångas av tobisfiskarnas trål. Läs mer…
Pelagisk fisk är fiskarter som rör sig i stim i det fria vattnet (inte i närheten av botten), exempelvis sill, skarpsill och makrill, men även mindre kända arter som tobis, taggmakrill och blåvitling. Läs mer…
I maj skrev Gustav Martner ett inlägg på Greenpeace blogg. Men jag har läst det först nu. Det framgår klart att han är ny chefspajas på Greenpeace när det gäller fiske. Han antyder exempelvis att tobisfisket i området skulle riskera bestånden av tumlare, delfiner och lunnefåglar. Han är faktiskt helt ute och cyklar. Läs mer…
Sverige importerar större delen av den fisk vi svenskar konsumerar. Det mesta kommer från Norge, hela 85%. En del, cirka 5%, kommer från Danmark. Polen, Kina och Tyskland står för 1% var av den fisk som importeras till Sverige. Läs mer…
Anna Ljungström heter en skribent på Supermiljöbloggen. Hon har skrivit en artikel om Östersjön och dess miljöproblem. Avsnittet om fiske är fullt av lögner och felaktigheter. Men vad kan man vänta sig när hon har lögnfabriken BalticWaters2030 som en källa för sina påståenden. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) kom med kvotråden för nordsjösill, NVG-sill (atlantoskandisk sill), makrill, blåvitling och hästmakrill i slutet av september. Det brukar sällan uppmärksammas av svenska medier som fokuserar helt på Östersjön. För det storskaliga pelagiska konsumtionsfisket är denna rådgivning dock av stor betydelse. Läs mer…