Bottentrålsförbud och dess konsekvenser

Många miljövänner, miljöpartister och vänsterpartister vill förbjuda bottentrålning helt och hållet. Sådana krav har också fått stöd från många borgerliga politiker inklusive sverigedemokrater. Andra vill förbjuda bottentrålning i marina skyddsområden och åter andra vill flytta ut trålgränsen från 4 sjömil (3 sjömil i Halland) till 12 sjömil Läs mer…

Fiskfisket i Västerhavet – landningar 2022

Fiskfisket i Västerhavet bedrivs främst i Skagerak och Nordsjön. En stor del av det sker i norsk zon. De viktigaste arterna är sej, kolja, torsk, kummel, rödspätta, rödtunga och vitling. En stor del av fångsterna tas i norsk zon. Nästan alla båtar som bedriver fiskfiske eller landar större mängder fisk som bifångst hör hemma i Göteborgsområdet. Läs mer…

Varmare vatten slår mot torsken

Torsken i Östersjön har i stort sett försvunnit. Det verkar dock finns ett reliktbestånd i Ålands hav som klarar sig bra. Däruppe är troligen havet tillräckligt kallt fortfarande och det torskbeståndet är sannolikt också anpassat till en lägre salthalt.  Läs mer…

Jordbruk är skadligare än bottentrålning

Karin Pleijel är miljöpartistisk politiker i Göteborg. Hon har drivit igenom ett förslag om skolmåltider som är osannolikt korkat och dumt. Det innebär förbud mot bottentrålad fisk i skolorna i Göteborgs kommun. Förslaget saknar all form av verklighetsanknytning då det i praktiken förbjuder fisk som mat i skolorna Läs mer…

Fiskerättigheter i det demersala fisket

Den 16 januari redovisade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ett regeringsuppdrag om faktorer att beakta i ett system med överlåtbara fiskerättigheter inom det demersala fisket, det vill säga fiske efter de arter som lever nära havsbotten såsom nordhavsräka, havskräfta och torsk. Läs mer…

Fiskeministrar överens om kvoter i Västerhavet under 2023

Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet. Det rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Beslutet om 2023 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel 11-12 december. Läs mer…

Mest fiskade torskfiskar

Torskfiskar är i huvudsak havslevande men en art, lake, lever i sötvatten. Många av dem fiskas för mat och fisket har varit omfattande i århundraden. De flesta arter lever på norra halvklotet. Det historiskt viktigaste arten för fisket är torsk. Läs mer…

Kolja – fisken som används till fish & chips

Kolja (Melanogrammus aeglefinus) är en torskfisk som lever längs Europas kuster, från Biscayabukten i söder upp längs skandinaviska halvöns nordsjökuster hela vägen norr om denna halvö till Kolahalvön, samt upp till Spetsbergen; vidare i Barents hav till Novaja Zemlja. Läs mer…

Landningar från Kattegatt, Skagerak och Nordsjön

Skagerak är det viktigaste havet för svenska fiske. Huvuddelen av räkfisket sker i Skagerak såväl som huvuddelen av kräftfisket. Dessutom det mesta av fiskfisket. En del kräftfiske sker dock i Kattegatt och en del räkfiske och fiskfiske i Nordsjön. Läs mer…

Fiskemöjligheter i fiskfisket 2022

Fisk fångas dels i ett riktat fiske, dels som bifångst i räk- och kräftfiske. Bara en liten del av all arter som fånga sär kvoterade och ett ännu lägre antal omfattas av individuella fiskemöjligheter. De fiskarter som omfattas av årliga individuella fiskemöjligheter är torsk, sej, kolja, vitling och rödspätta. Läs mer…

Positiv rådgivning för fisk i Skagerak och Nordsjön

Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har kommit med sin rådgivning när det gäller de flesta demersala arterna i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Dessutom har rådet för sill också publicerats. I Skagerak och Nordsjön föreslås ökningar av kvoterna för de flesta arter medan det ser sämre ut i Kattegatt. Läs mer…

Landningar i det svenska fiskfisket 2021

Svenskt fiskfiske bedrivs främst i Nordsjön och Skagerak. En del av fisket bedrivs med bas i Hanstholm i Danmark och annat fiske bedrivs med bas i Sverige. Läs mer…

Fisket kan bidra till svensk matsäkerhet

När det gäller det svenska fisket kan det leverera mer mat än vad som sker idag. Det kan på så sätt bidra till att Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller mat kan ökas.  Läs mer…

Olagliga utkast i det danska jomfruhummerfisket

Danmark har genomfört ett försök med övervakningskameror på ett antal danska jomfruhummertrålare. De har undersökt bifångsten och utkasten av kvoterade fiskarter som torsk, kulmule (kummel), kuller (kolja), mørksej (sej, gråsej) med eller utan övervakningskameror på 12 båtar. Läs mer…

Havs- och vattenmyndigheten och fiskelicenserna

Det är välkänt att Havs- och vattenmyndigheten avslår de flesta ansökningar om fiskelicens. Resultatey är att antalet fiskelicenser minskar när äldre yrkesfiskare slutar med fisket. Samtidigt finns det utrymme för mer fiske av vissa arter. Läs mer…

Kvoterna i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt 2022

Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet, vilket rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Beslutet om 2022 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel den 12-13 december. Läs mer…

Svensk fiskimport kommer från Norge

Sverige importerar större delen av den fisk vi svenskar konsumerar. Det mesta kommer från Norge, hela 85%. En del, cirka 5%, kommer från Danmark. Polen, Kina och Tyskland står för 1% var av den fisk som importeras till Sverige. Läs mer…

Sen nyår har de legat still men nu är de i Hanstholm

Två svenska båtar som enbart ägnar sig åt fiskfiske, GG 150 Älvsborg från Fiskebäck och GG 201 Bravik från Styrsö har i princip legat still sen nyår. Detta då deras fiskerättigheter huvudsakligen finns i och brukar fiskas i norsk zon och sen nyår har de inte fått fiska i norskt vatten. Läs mer…