Sveriges största fiskelägen 2023

När jag räknar fiskebåtar räknar jag med alla fiskebåtar som ägs av fiskeriföretag på de aktuella orterna eller fisklägena. De flesta av dessa båtar hör också hemma i det aktuella fiskeläget men en del hör hemma i någon annan svensk hamn eller utomlands. Läs mer…

Om ett sällsynt dåligt beslut baserat på okunnighet

Karin Pleijel är miljöpartistisk politiker i Göteborg. Hon drev igenom ett förslag om skolmåltider som är osannolikt korkat och dumt. Det innebar förbud mot bottentrålad fisk i skolorna i Göteborgs kommun. Förslaget saknade all form av verklighetsanknytning då det i praktiken förbjöd fisk som mat i skolorna. Läs mer…

Ny bok om ståltrålare färdig till jul

Den länge efterfrågade andra boken om svenska stråltrålare är nu i princip klar. Den kommer dock inte att vara klar att säljas på Bokmässan men väl till jul. Den tidigare boken om svenska ståltrålare, Ståltrålare i svenskt fiske 1959-1965, behandlade de som köptes till svenskt fiske mellan 1959 och 1966. Läs mer…

Donsö Fishing Meet – en dag på Donsö

Igår var jag på Donsö Fishing Meet som är den ledande fiskerikonferensen i dagens Sverige. Närvarande var en stor mängd yrkesfiskare i alla åldrar. Allt från pensionärer till unga i 20-årsåldern. Det som var mest intressant var den stora andel unga yrkesfiskare som var närvarande. Läs mer…

Fem av Rörös nio större fiskebåtar i hamnen på Rörö

Rörö är hemmahamn för 6 fiskebåtar. Dessutom äger företag som har huvudkontor på Rörö ytterligare två fiskebåtar och ett företag som ägs av personer på Rörö ytterligare en båt. Dessutom finns ett antal små fiskebåtar som jag inte tar med här. Läs mer…

Inte bara Westerö utan två båtar på väg till Gambia?

Jag har tidigare nämnt att GG 389 Westerö (som tidigare varit GG 359 Westerö) exempelvis sålts till Bay Route Shipping i Banjul, Gambia. Det har dock visat sig att det är två båtar med detta namn som sålts till Gambia. Inte bara GG 398 Westerö (272 bruttoton) utan också KR 210 Solana (51 bruttoton) Läs mer…

De stora industritrålarna landar direkt i Danmark

DN har publicerat en artikel om att pelagiska fiskebåtar uppger felaktigt fångstsammansättning vid landningar av pelagisk fisk. Det är förekommande och orsaken Läs mer…

Ägandet i det svenska fisket i början av 1900-talet

Vid början av 1900-talet hade ett flertal olika fiskarkultur utvecklats i olika delar av Sverige beroende på materiella förhållande, historiska äganderättsförhållanden med mera. Den mest särpräglade utvecklades i södra Bohuslän, Göteborgsområdet och norra Halland. Läs mer…

Det svenska fisket i början av 1900-talet

Vid 1900-talet början hade fisket runt de svenska fisket utvecklats på helt olika sätt i olika delar av landet. I de tidigare danska landskapen var fisket i havet fritt för alla och markägarna saknade fiskerätt som hängde ihop med deras ägande av mark på land. Läs mer…

Familjerna som dominerar det pelagiska fisket i Östersjön

Det pelagiska fisket i Östersjön består av fiske av sill/strömming och skarpsill. I huvudsak används fångsterna som råvara i fiskmjölsindustrin och som djurfoder. Det finns mycket liten efterfrågan på konsumtionsmarknaden då Livsmedelsverket avråder från att äta sill från Östersjön på grund av höga halter av miljögifter. Läs mer…

Familjerna som dominerar det pelagiska konsumfisket

Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet betsår av industrifiske och konsumtionsfiske. Det sistnämnda ger betydligt bättre betalt och makrill ger allra bäst betalt. Därför är fiskerättigheterna för makrill mer värda än fiskerättigheterna för sill.  Läs mer…

Kattegatt Syd och kräfttrålningen

Kattegatt Syd är en vindkraftspark som Vattenfall tänker bygga i Kattegatt. Placeringen av vindkraftsparken är mittemellan två marina skyddsområden (Lilla Middelgrund och Stora Middelgrund/Röde bank där trålning redan är förbjuden. Den har en stor påverkan på kräftfisket med bas i Träslövsläge och Glommen i Halland. Läs mer…

Göteborg – ändrad färjetrafik i södra skärgården

Västtrafik har planer på att ändra rutterna för färjetrafiken i södra skärgården. Det som de förslår liknar trafiken som den var förr, innan färjeläget Asperö östra byggdes. För Brännö innebär förslaget avsevärda förbättringar. Färjan mellan Saltholmen och Rödsten kommer att i vissa fall.gå snabbare och det blir tätare trafik mellan Husvik och Styrsö vilket är bra för alla barn som går i skolan på Styrsö. Läs mer…