Sveriges största tidning om yrkesfiske
Två tydliga konsekvenser om överförbara fiskerättigheter (TFC eller ITQ) införs i det demersala fisket är att antalet fiskebåtar kommer att minska och att det blir ökad ägarkoncentration. Det sistnämnda är en konsekvens av de förstnämnda så det viktiga är vad som händer med fiskeflottan Läs mer…
Danmarks Naturfredningsforening (DN) har publicerat en artikel om svenskt kräftfiske. Artikeln bygger dock delvis på okunskap och missförstånd eller visar i alla fall prov på det. Burfiske av kräftor står bara för en mindre del av svenskt kräftfiske och dessutom är den minskande. Kanske omkring 20 procent. Läs mer…
Sju konstgjorda rev anlades i början av 2000-talet kring Vinga, utanför Göteborg. Områdena kring reven fredades dessutom från fiske. I detta sammanhang ska det nämnas att områdena ligger innanför trålfiskegränsen och det enda fiske som kan ha förekommit i området är burfiske och garnfiske. Läs mer…
Sardin (Sardina pilchardus), även kallad europeisk sardin, är en fiskart som tillhör familjen sillfiskar och som lever i saltvatten. Finns från från nordöstra Atlanten och Nordsjön till kusterna utanför Senegal. Den finns också i Medelhavet och Svarta havet. Läs mer…
Det finns en mängd olika sorters fisken som sker med krokredskap. Både storskaligt och småskaligt. Det kan var fiske med pilk som också kallas jiggfiske efter det engelska ordet (jigging) för detta fiske, dörjfiske (som inom sportfisket brukar kallas trolling) som kan ske med spön eller utan spön med långa linor med krokar. Läs mer…
Inför årets hummerfiske, med start 26 september, är det främst sumpningsreglerna som har ändrats och som man bör vara vaksam på. Sedan tidigare har det varit tillåtet att hålla hummer i sumpningsanordning i havet från och med premiären till den 10 maj. Nu ändras slutdatum till 31 januari. Läs mer…
Nästan alla typer av fiske är behäftat med miljöproblem av olika slag. En del typer av fisken har lite fler problem, en del har lite större problem. I en del fisken är det lätta att åtgärda problemen. I andra fisken är det inte lika lätt. Läs mer…
Kräftfiske till havs är det fiske i Sverige som engagerar flest fiskebåtar. Det är också det fiske som sysselsätter näst flest personer. Allra flest sysselsätter dock det pelagiska fisket. Kräftfisket bedrivs både med trål och med bur. Fisket bedrivs i Skagerak och Kattegatt. Mer än 200 båtar har fiskemöjligheter för kräfta. Läs mer…
Naturskyddsföreningen i Göteborg har skrivit en debattartikel om fisket i tidningen ETC. Det är en uppvisning i okunnighet. De som undertecknat debattartikeln är två biologer, Linda Gustafsson och Ann-Marie Ljungberg. Det är uppenbart att det inte automatiskt innebär att en person är kunnig bara för att den är utbildad biolog. Läs mer…
Svenskt fiske av havskräfta består av egentligen tre segment, burfiske, trålning med ristförsedd trål och trålning med trål utan rist. Det finns båtar som enbart fiskar med ristförsedd trål och båtar som fiskar med båda sorternas trål. Läs mer…
Yrkesfiskare har dumpat bifångst av pigghajar och rockor i Lysekils hamn. Det är mycket märkligt för det finns ingen anledning att göra det i en hamn. Pigghajar som fångs i garn eller trål som bifångst ska slängas ut omedelbart och får inte föras till hamn. De får inte landas utan ska kastas ut. Läs mer…
Sportfiskarna, Naturskydddsföreningen och WWF har skrivit ett förslag om hur fiskeriförvaltningen i Skagerak och Kattegatt kan förbättras. Det är skrivet som ett brev och skickat till ansvariga tjänstemän och politiker. Ett av förslagen är bra, ett är tänkbart och ett skulle slå ut det småskaliga kustnära fisket i Sverige. Läs mer…
Det finns helt klart tydliga och identifierbara motsättningar mellan fiske och miljö. Det har jag klart visat i ett tidigare inlägg. Jag ställer där också en fråga om det är möjligt att både miljöaktivist och försvarare av yrkesfisket. Detta är mitt svar på den frågan. Läs mer…
Det finns utan tvekan en motsättning mellan miljö och fiske ur vissa aspekter. Fiskas det för mycket kan arter försvinna eller minska i antal och andra arter öka i antal. Det ekologiska systemet i ett visst havsområde kan ändras. Att fiska så mycket att bestånden av arter minskar eller försvinner kallas överfiske. Läs mer…
På den lilla än Rörö finns 2 mycket stora fiskeriföretag och 2 mellanstora. Dessutom finns det ett antal mindre företag men det är bara nåt enstaka av dem som är stort nog att leva på. Alla 4 stora fiskeriföretag är familjeföretag där de som äger företagen också arbetar ombord på företagens fiskebåtar. Läs mer…
De höga bränslepriserna hotar det svenska fisket enligt en artikel i Tidningen Näringslivet. En del räktrålare och kräfttrålare ligger stilla på grund av de höga priserna på fartygsdiesel. 10-15 båtar legat still de senaste veckorna. Det har lett till höga räkpriser och risk för brist på räkor. Läs mer…
Småskaligt kustnära svenskt fiske innebär bottentrålning. Detta då nästan allt småskaligt kustnära fiske innebär bottentrålning. 100% av räkfisket, nästan 100% av siklöjefisket, mer än 90% av fiskfisket (torsk, rödspätta, sej, kolja, kummel etc) och cirka 80% av kräftfisket. Läs mer…
Det förekommer utkast av fångad fisk i allt fiske. I sportfisket anses det vara jättebra och de kallar det ”catch & release”. Ingen har aning om överlevnadsgraden vid sådant fiske. Det kan kanske vara så att de flesta fiskar som släpps ut igen faktiskt dör. Det mest sannolika är dock att det är hög överlevnadsgrad på den fisk som släpps tillbaka. Läs mer…
Att det förekommer utkast i fisket är välkänt. De flesta utkast är dock helt lagliga. Det är lagligt att kasta ut arter som det är förbjudet att fiska som till exempel pigghaj. Faktum är att det är olagligt att föra i land dem och de måste kastas ut. Läs mer…
Sportfiskarna och tidningar som Fisheco ifrågasätter utvecklingen av selektiva redskap och den forskning om selektiva redskap som finns. Det är rimligt med tanke på att de flesta projekt för att utveckla selektiva redskap i fisket inte leder till att redskapen används i kommersiellt fiske. Men samtidigt så används en del av de framtagna selektiva redskapen i stor utsträckning i kommersiellt fiske. Läs mer…