Sveriges största tidning om yrkesfiske
Lobbyorganisationen Baltic Waters som använder sig av samma taktik som SD och Jimmie Åkesson har frågat några av de svensk partiernas toppkandidater i EU-valet några frågor om fiske. EU-valskandidaterna vet inte ett skit om fiske. Det är uppenbart. Läs mer…
Det finns inget fel på den grundläggande slutsatsen i Fiskbranschens rapport Driver svensk konsumtion av odlad lax ökat svenskt industrifiske i Östersjön? Slutsatsen från rapporten är att det inet finns något samband mellan laxodlingen i Norge och det pelagiska svenska fisket i Östersjön. Däremot så går förmodligen den sill och skarpsill som fiskas i Östersjön förmodligen i slutändan till laxodlingar i Norge. Läs mer…
Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…
Ibland väcks det urbota korkade förslag som kanske låter väldigt bra för den som föreslår det. Ett sådant förslag är att bojkotta landningar från industritrålare i Simrishamn. Läs mer…
Miljöpartiet har på allvar fört fram ett förslag om att en stor del av det svenska fisket ska läggas ner. Det vill förbjuda allt så kallat industrifiske, dvs fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. De påstår också att det funnits ett sådant förbud tidigare. Läs mer…
Forskningsinstitutet RISE har publicerat en ny rapport om konsumtionen av svensk sjömat. Mycket i rapporten handlar om hur mycket av den sill som svenska yrkesfiskare fångar som faktiskt går till konsumtion. Läs mer…
Fisk från Östersjön innehåller ofta stora mängder miljögifter. Kustnära fisk som gädda, gös, abborre med mer kan innehålla tungmetaller, PFAS och annat. Fet fisk innehåller framförallt dioxiner och PCB. Fet fisk är exempelvis siklöja, sik, lax, öring, sill och skarpsill. Läs mer…
Med industrifiske menas pelagiskt fiske till fiskmjölsfabriker för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja samt pelagiskt fiske för foderändamål. Det kallas också foderfiske och är till stor del ett storskaligt fiske men inte helt och hållet. Läs mer…
I detta sammanhang räknar jag allt fiske av tobis, blåvitling (kolmule), vitlinglyra (sperling, øyepål), trynfisk (havgalt) och skarpsill (brisling) samt sillfisket i östra Östersjön som industrifiske. Övrigt sillfiske, guldlaxfiske, makrillfiske och hästmakrillfiske räknar jag som konsumtionsfiske. Industrifisket domineras av blåvitling Läs mer…
Havsmiljöinstitutet har skrivit en rapport om svenskt fiske där de försöker utröna om svenska sjömatskonsumtion kan påverka havsmiljön. Det kan den inte då mycket lite svenskfångad fisk konsumeras i Sverige. Rapportens grunddata är dock till stor del tveksamma och forskarna Läs mer…
Läser i rapporten En näring i nationens tjänst – utveckling av fisket och fiskeriförvaltningen i Sverige, att det svenska foderfisket för framställning av fiskmjöl och fiskolja uppstod på 1950-talet. Det är inte helt korrekt och tyder på bristande historiekunskap hos Läs mer…
Sara Hornborg är forskare på RISE och sysslar med forskning med livsmedel och livsmedelsförsörjning, varav fiske är en del. Hon är också en av de som enligt programmet ska tala på Östersjöfiske 2020 i Simrishamn i år. I augusti i Läs mer…
Skarpsill är den allra viktigaste fisken i industrifisket/foderfisket i Sverige och vissa år också i Danmark. Men periodvis är tobis den viktigaste industrifisken i Danmark. Med industrifisk menas fisk som fångas för att i först hand användas vid tillverkningen av fiskolja Läs mer…
Det danska fisket av tobis, skarpsill (brisling) och vitlinglyra (sperling) i Nordsjön har fått MSC-certifiering lagom till årets tobissäsong som startar den 1 april. Riktigt vad meningen är med att ha MSC-märkning för industrifisket är begriper jag inte. Det ger ju Läs mer…
I Danmarks fiskerimedia och ibland också vanlig dansk media påstås det ofta att tobis är den viktigaste fisken för den danska fiskmjölsindustrin, dvs den viktigaste industrifisken. Det är idag ett falskt påstående. Tobis fiskas under en period på två månader Läs mer…
Förutom sill och makrill fiskar danska yrkesfiskare som ägnar sig åt pelagiskt fiske också en stor mängd fisk för framställning av fiskmjöl och fiskolja. Detta fiske kallas industrifiske i Danmark och oftast foderfiske i Sverige. I Danmark såväl som i Sverige Läs mer…
Industrifiske (foderfiske) är fiske efter fisk för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. De fiskarter som fiskas i våra farvatten av nordiska fiskebåtar för detta ändamål är skarpsill, tobis, vitlinglyra, blåvitling, taggmakrill, trynfisk och lodda. Till viss del används även sill, Läs mer…
Industrifiske eller foderfiske är fiske som har till ändamål att fånga fisk som råvara för fiskmjöls- och fiskoljetillverkning. Fiskmjölet och fiskoljan används främst för tillverkning av foder till fiskodlingar och djuruppfödning. I Sverige handlar det om fiske av skarpsill och tobis, Läs mer…
Skarpsillsfisket är lite av en svensk specialitet. Näst efter sillfisket är det Sveriges viktigaste fiske, speciellt om vi också inkluderar svenska fiskare som fiskar med danskflaggade båtar och på danska kvoter. Huvuddelen av den skarpsill som fångas av svenskflaggade båtar tas Läs mer…
Danmark är på ett sätt det enda land där det finns fiskare som ägnar sig åt industrifiske inom EU. De har de överlägset största kvoterna på industrifisk, dvs fisk för tillverkning av fiskolja och fiskmjöl. De fiskarter det handlar om tobis, Läs mer…