Sveriges största tidning om yrkesfiske
De stora svenska fiskebåtarna fiskar i vissa fall huvudsakligen för konsumtion. Det som lobbyisten Konrad Stralka säger i tidningen ETC är alltså inte helt korrekt. All sill och makrill som fiskas i Nordatlanten och Nordsjön går till konsumtion. Det är i stort sett bara stora båtar som fiskar där. Och det fiskas lika mycket sill där som i Östersjön. Läs mer…
Miljöpartiet vill förbjuda industrifiske. Industrifiske är när fiskebåtar levererar fångsten till fiskmjölsfabriker. Den fisk som landas till fiskmjölsindustrin i det svenska fisket är pelagisk fisk som sill, skarpsill, makrill och tobis. Läs mer…
Sill från Östersjön är inte för giftig för att ätas och ingen påstår heller det. Fast propaganda- och lobbyorganisationen för de rika stockholmarnas intressen, Baltic Waters, påstår att det finns de som hävdar det. Det finns inte i verkligheten. Läs mer…
På yrkesfiskekonferens i Uddevalla. En intressant första dag med presentation av den nya organisationen Vi Svenska Fiskare (VSF) såväl som av den ännu nyare organisationen Sveriges Regionala FIskare (eller nåt liknande, det exakta namnet kan jag ha missuppfattat). Läs mer…
Anna-Lena Laurén är en bra journalist som har skrivit mycket intressant om Ryssland och rysk politik. Hon är finlandsvensk och som många finlandsvenskar från landsbygden har hon en personlig erfarenhet av strömmingsfiske. Men när hon skriver om strömmingsfiske blir det rätt så länge det handlar om det lilla men fel så fort det handlar om det stora. Läs mer…
En docent i företagsekonomi som inte är en expert på fiske kallas forskare av DN:s rubriksättare vilket är dumheter. Hon som heter Cecilia Solér har skrivit en debattartikel om sill/strömming från Östersjön som visar att det är Livemedelsverket som gjort det nästan omöjligt att sälja sill för konsumtion till Sverige. Men artikeln utgår också från flera felaktiga premisser. Läs mer…
En stor del av det som de stora pelagiska trålarna ägnar sig åt är konsumtionsfiske. Men i Östersjön ägnar de sig främst åt vad som brukar kallas industrifiske, dvs fiske för fiskmjölsfabrikerna. Detta fiske kallas också ofta för skrapfiske. Läs mer…
Forskaren Henrik Svedäng kritiserar i en artikel i ETC den svenske landsbygdsministern Peter Kullgren. Men samtidigt sprider artikeln såväl som Henrik Svedäng felaktigheter. Svedäng säger exempelvis att industrifiske inte är designat för konsumtionsfiske. Läs mer…
Anna-Maria Carnhede skriver i en artikel i ETC en kritik av miljöminister Romina Pourmokhtari att det inte finns någon lag om förbud mot bottentrålning i marina skyddsområden. I artikeln upprepar de dessutom samma nonsens som Fanny Jönsson skrev i en usel ledartikel i Aftonbladet. Läs mer…
Det förslag till utflyttning av trålgränsen i Östersjön som diskuteras går i helt motsatt riktning mot de politiska målen om en robust livsmedelsproduktion. Det motverkar ökade pelagiska landningar för konsumtion och ökad livsmedelsberedskap. Detta då det snarast driver på en utveckling bort från konsumtionsfiske och nationella/regionala landningar. Läs mer…
Huvuddelen av den trålade fisken i Sverige är pelagisk fisk. Det är skarpsill (brisling), sill, tobis, kolmule (blåvitling), sperling (vitlinglyra), trynfisk, makrill och hästmakrill. Två arter fiskas främst för konsumtion. Sill och makrill. För de övriga arterna finns ingen konsumtionsmarknad. Läs mer…
Sill från Nordsjön och Nordatlanten fiskas för konsumtion. Den äts i stora mängder. I Sverige mest som inlagd sill av en massa olika slag, i en del andra länder som äkta maatjes, saltad sill eller färsk. Sillen i Östersjön som ofta kallas strömming fiskas idag i allmänhet inte till konsumtion. Läs mer…
Det finns inget fel på den grundläggande slutsatsen i Fiskbranschens rapport Driver svensk konsumtion av odlad lax ökat svenskt industrifiske i Östersjön? Slutsatsen från rapporten är att det inet finns något samband mellan laxodlingen i Norge och det pelagiska svenska fisket i Östersjön. Däremot så går förmodligen den sill och skarpsill som fiskas i Östersjön förmodligen i slutändan till laxodlingar i Norge. Läs mer…
En kollektiv ledare i Expressen är den senaste av alla okunniga och lögnaktiga artiklar om fiske som producerats av svensk media. Det är riktigt att det finns dåligt med sill/strömming vid Norrlandskusten på våren. Det är inte första gången det varit dåligt med strömming vid kusten under våren. Läs mer…
Sillen/strömmingen från Östersjön har höga halter av miljögifter vilket gör att den är olämpligt som konsumtionsfisk i större mängder. Den går idag inte inte att sälja som mat för människor i nån större utsträckning. Läs mer…
Det pelagiska konsumtionsfisket som bedrivs av svenskägda fiskebåtar består av sillfiske och makrillfiske. Sill fiskas främst i Nordsjön och Norska havet. Makrill fiskas främst i Nordsjön men kan också fiskas i Nordatlanten. För en svenskägd båt, den tyskflaggade NC 336 Kristin, finns det inte några tillgängliga landningssiffror. Läs mer…
Svenska pelagiska fiskebåtar fiskar i ett stort område. Från Nordatlanten väster om Irland eller runt Färöarna upp till Norska havet väster om Norge, I Nordsjön kring Shetlandsöarna och ner till väster om Jylland. Dessutom i Skagerak och Kattegatt liksom i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
En mängd personer vars gemensamma nämnare är att de inte vet nånting om fiske, fiskeriförvaltning, sillbestånd, regelverk, sysselsättning i fisket eller hur det går till uttalar sig ständigt om fisket hit eller det. Det vanligaste är att de helt utan tillstymmelse till kunskap, underlag, bevis eller belägg vill förbjuda trålfiske. Läs mer…
Folk drar alla möjliga felaktiga slutsatser om fiske baserat på bristande kunskap och missförstånd. Ett aktuellt exempel är sillbestånd i Östersjön och Bottenhavet. De flesta människor tror att det är ett och samma bestånd. Läs mer…
Trålfiskegränsen ska flyttas ut. Till 12 sjömil. Enligt riksdagsbeslut. I praktiken är beslutet dock ett slag i luften. Meningen är att det ska göras undantag för allt trålfiske för konsumtion och som också sorterar fångsten. Det gäller i stort sett allt trålfiske som sker nära kusten. Beslutets effekt är därmed nästan lika med noll. Läs mer…