Sveriges största tidning om yrkesfiske
Huvuddelen av den trålade fisken i Sverige är pelagisk fisk. Det är skarpsill (brisling), sill, tobis, kolmule (blåvitling), sperling (vitlinglyra), trynfisk, makrill och hästmakrill. Två arter fiskas främst för konsumtion. Sill och makrill. För de övriga arterna finns ingen konsumtionsmarknad. Läs mer…
Sill från Nordsjön och Nordatlanten fiskas för konsumtion. Den äts i stora mängder. I Sverige mest som inlagd sill av en massa olika slag, i en del andra länder som äkta maatjes, saltad sill eller färsk. Sillen i Östersjön som ofta kallas strömming fiskas idag i allmänhet inte till konsumtion. Läs mer…
Det finns inget fel på den grundläggande slutsatsen i Fiskbranschens rapport Driver svensk konsumtion av odlad lax ökat svenskt industrifiske i Östersjön? Slutsatsen från rapporten är att det inet finns något samband mellan laxodlingen i Norge och det pelagiska svenska fisket i Östersjön. Däremot så går förmodligen den sill och skarpsill som fiskas i Östersjön förmodligen i slutändan till laxodlingar i Norge. Läs mer…
En kollektiv ledare i Expressen är den senaste av alla okunniga och lögnaktiga artiklar om fiske som producerats av svensk media. Det är riktigt att det finns dåligt med sill/strömming vid Norrlandskusten på våren. Det är inte första gången det varit dåligt med strömming vid kusten under våren. Läs mer…
Sillen/strömmingen från Östersjön har höga halter av miljögifter vilket gör att den är olämpligt som konsumtionsfisk i större mängder. Den går idag inte inte att sälja som mat för människor i nån större utsträckning. Läs mer…
Det pelagiska konsumtionsfisket som bedrivs av svenskägda fiskebåtar består av sillfiske och makrillfiske. Sill fiskas främst i Nordsjön och Norska havet. Makrill fiskas främst i Nordsjön men kan också fiskas i Nordatlanten. För en svenskägd båt, den tyskflaggade NC 336 Kristin, finns det inte några tillgängliga landningssiffror. Läs mer…
Svenska pelagiska fiskebåtar fiskar i ett stort område. Från Nordatlanten väster om Irland eller runt Färöarna upp till Norska havet väster om Norge, I Nordsjön kring Shetlandsöarna och ner till väster om Jylland. Dessutom i Skagerak och Kattegatt liksom i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
En mängd personer vars gemensamma nämnare är att de inte vet nånting om fiske, fiskeriförvaltning, sillbestånd, regelverk, sysselsättning i fisket eller hur det går till uttalar sig ständigt om fisket hit eller det. Det vanligaste är att de helt utan tillstymmelse till kunskap, underlag, bevis eller belägg vill förbjuda trålfiske. Läs mer…
Folk drar alla möjliga felaktiga slutsatser om fiske baserat på bristande kunskap och missförstånd. Ett aktuellt exempel är sillbestånd i Östersjön och Bottenhavet. De flesta människor tror att det är ett och samma bestånd. Läs mer…
Trålfiskegränsen ska flyttas ut. Till 12 sjömil. Enligt riksdagsbeslut. I praktiken är beslutet dock ett slag i luften. Meningen är att det ska göras undantag för allt trålfiske för konsumtion och som också sorterar fångsten. Det gäller i stort sett allt trålfiske som sker nära kusten. Beslutets effekt är därmed nästan lika med noll. Läs mer…
Pelagisk fisk är fiskarter som rör sig i stim i det fria vattnet (inte i närheten av botten), exempelvis sill, skarpsill och makrill, men även mindre kända arter som tobis, taggmakrill och blåvitling. Läs mer…
Två miljöpartister som uppenbarligen helt saknar kunskap om fiske har skrivit en debattartikel i Aftonbladet. De har nån slags romantisk bild om ett småskaligt kustfiske som inte har existerat på decennier. Läs mer…
I en artikel i tidningen Rött om fisket i Östersjön, Jag är verkligen orolig för min bygd, förs en lång rad felaktiga påståenden om köp- och säljbara fiskerättigheter (TFC, ITQ) fram. Systemet infördes 2009 för att få ner en mycket kraftig överkapacitet i det pelagiska fisket. Läs mer…
Fisk från Östersjön innehåller ofta stora mängder miljögifter. Kustnära fisk som gädda, gös, abborre med mer kan innehålla tungmetaller, PFAS och annat. Fet fisk innehåller framförallt dioxiner och PCB. Fet fisk är exempelvis siklöja, sik, lax, öring, sill och skarpsill. Läs mer…
De senaste 25 åren har sillbeståndet i Östersjön varit konstant. Fisket har gått lite upp och ner men beståndet har inte minskat. Sillen är alltså inte alls hotad. Sportfiskarna har länge fört en kampanj mot yrkesfisket med hjälp av felaktiga uppgifter, hörsägen, anekdotisk bevisning och rena lögner. Läs mer…
Sportfiskarna, en hel del politiker, en del journalister, PO Kustfiskarna Bottenhavet, en del byråkrater, en del kustnära fiskare och diverse miljöorganisationer liksom en del forskare för ständigt fram att mer sil/strömming borde tilldelas det kustnära fisket längs med Östersjöns och Bottenhavets kuster och fiskas för konsumtion. Men det är ett puckat krav. Läs mer…
Anledningen till sill/strömming från Östersjön bara i liten utsträckning fiskas för och säljs till konsumtion har inget med dålig tillgång (svaga bestånd) eller med stora pelagiska trålare som fiskar för fiskmjölsfabrikerna att göra. Läs mer…
Av den fisk som fångas av svenska fiskare så beräknas 40% gå till konsumtion i Sverige och 60% till konsumtion utomlands, fiskmjöl, fiskolja och foder. Det sistnämnda kallas i beräkningarna bara för foder. Det är felaktigt. Det mesta går till Läs mer…
Fisket i världen domineras av fiske på ett fåtal arter, 14 arter/artgrupper stod för 39% av all fångad fisk år 2018 enligt FAO:s rapport The State of World Fisheries and Aquaculture 2020. Anchoveta stod ensamt för 10%. Total landades 7 Läs mer…
De stora miljöproblemen i Östersjön är övergödning, klimatförändringar, den syrebrist dessa två saker orsakar samt miljögifter och sälar. Miljögifterna har i huvudsak kommit från massafabriker och pappersbruk runt Östersjön men även från andra industrier. Utsläppen var så stora att fet Läs mer…