Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
Det pelagiska konsumtionsfisket som bedrivs av svenskägda fiskebåtar består av sillfiske och makrillfiske. Sill fiskas främst i Nordsjön och Norska havet. Makrill fiskas främst i Nordsjön men kan också fiskas i Nordatlanten. För en svenskägd båt, den tyskflaggade NC 336 Kristin, finns det inte några tillgängliga landningssiffror. Läs mer…
Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…
Tobis är den viktigaste industrifisken i det danska fisket trots att den bara fiskas under en kortare perioden på senvåren och försommaren. Fisket varierar mycket mellan olika år då beståndet av den mycket kortlivade fisken varierar kraftigt mellan åren. Läs mer…
Brisling eller skarpsill är en av de tre vanligaste arterna som fiskas i Danmark för framställning av fiskmjöl och fiskolja. Detta fiske kallas industrifiske. Huvuddelen fångas i Nordsjön av pelagiska fiskebåtar. Många båtar ägnar sig åt industrifiske Läs mer…
Sillfisket domineras helt av de stora pelagiska fiskeriföretagen och deras båtar. Nästan alla har sin hemmahamn i Skagen eller Hirtshals. Alla de som landat mycket är medlemmar i Danmarks Pelagiske PO (DPPO) men flera av de som landat mindre mängder är istället medlemmar i Danmarks Fiskeriforenings PO (DFPO). Läs mer…
Norge kommer inte att ha något fiske av skarpsill (havbrisling) i år då kvoten är för liten. Inte heller förra året fanns det något norskt fiske av havbrisling. Havbrisling är skarpsill som lever i Nordsjön medan kustbrisling är skarpsill i de norska fjordarna. Men det landas ändå skarpsill i Norge. Läs mer…
De största svenskägda fiskebåtarna har inte svenska flagg. De har litauisk och dansk flagg. Den första svenskflaggade båten finns på 5:e plats. Ägare av Baltlanta UAB som äger de två största båtarna är Magnus Roth. Han är en svensk affärsman som idag bor i Norge och tidigare varit verksam i Ryssland och Hong Kong. Hans båtar sköts av de nederländska företaget Parlevliet & van der Plas BV. Läs mer…
Det som fiskas i Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten av svenska fiskare är sill och makrill för konsumtion samt tobis och skarpsill för leverans till fiskmjöls/fiskoljeindustrin. Svenska båtar har också fiskerättigheter för kolmule (blåvitling) och hästmakrill (taggmakrill) samt vissa år även för lodda. Läs mer…
Ett 30-tal fiskebåtar har pelagiska fiskerättigheter. Det handlar om fiskerättigheter för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill), lodda och sperling (vitlinglyra). Läs mer…
Många svenska yrkesfiskare bedriver sitt yrkesfiske i andra länder. Framförallt i Danmark men även i Tyskland och Marocko. Tidigare bedrev flera svenska yrkesfiskare också ett fiske i Finland. Det fanns också fler företag i Marocko men idag finns bara ett kvar. Läs mer…
Flertalet svenskflaggade fiskebåtar ligger för närvarande still. Däremot är många av de danskflaggade ute och fiskar. Det gäller bland annat båtar som annars ligger still stora delar av året som L 106 Monsun, L 421 Cadiz, S 206 Ahlma West och S 438 Bristol. Läs mer…
Flertalet stor danska båtar som främst ägnar sig åt konusmtionsfiske av makrill och sill ligger för närvarande stilla i hamn. Däremot är de båtar som främst fiskar för fiskmjölsindustrin till stor del till havs och i fiske. Men inte alla. Hametner Larsens alla båtar ligger still men de svenskägda båtarna är på fiske i Nordsjön. Läs mer…
Den nuvarande GG 203 Ginneton på1 337 bruttoton är till salu enligt hemsidan för Eos Shipbroker. Båten byggdes år 2006 på Karstensens Skibsværft A/S i Skagen som E 349 Cattleya för köpare i Esbjerg. 2015 såldes den till Gifico ApS. Läs mer…
Även i år precis som en gång tidigare deltog S 205 Ceton i ett samarbete med forskare från DTU Aqua för att studera makrill i Nordsjön. Syftet var att undersöka makrillens fördelning och betydelse för Nordsjöns ekosystem. Läs mer…
Familjen Claesson som äger Fiskeri AB Ginneton med det danska dotterbolaget Gifico ApS har beställt en ny fiskebåt från Karstensens Skibsværft A/S i Skagen. Båten är tänkt att få namnet Ginneton. Läs mer…
Danmarks Pelagiske PO (DPPO) har enligt deras egen hemsida 12 medlemmar, men rimligen borde ange 13 medlemmar då styrelsen består av representanter för 13 fiskebåtar och 12 fiskeriföretag. Läs mer…
Ett av många svenskägda fiskeriföretag i Skagen är Gifico ApS som till 50% ägs av svenska Fiskeri AB Ginneton och till 50% av en rad holdingbolag som också ägs av Fiskeri AB Ginneton Läs mer…
De största existerande fiskebåtarna i Danmark är exakt desamma som år 2020. De är alla utom en båt (R 38 Ocean Tiger) pelagiska trålare och snörpvadsbåtar. R 38 Ocean Tiger fiskar främst i grönländska vatten. Läs mer…
Under 2020 levererades 2 nya stora pelagiska fiskebåtar med svenska flagg till svenska ägare, GG 204 Tor-ön (Tor-ön Fiske AB) och GG 207 Torland (Torland Fiske AB). Dessutom skulle GG 64 Astrid Marie ha levererats till Astrid Pelagic AB. Så skedde dock inte men den är väl sannolikt i stort sett klar där den ligger vid Karstensens utrustningskaj i Skagen. Läs mer…