Sveriges största tidning om yrkesfiske
En förskräcklig massa arbete lades ner på att arbeta fram Havsplaner för alla marina områden som ingår i Sveriges ekonomiska zon. Fram kom en plan med områden som var utmärkta för olika ändamål. Det var riksintressen för miljön, riksintressen för kulturen, riksintressen för försvaret, riksintressen för fisket, för energiutvinning, sjöfart och områden för generell användning. Läs mer…
Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet. Det rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Beslutet om 2023 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel 11-12 december. Läs mer…
Sill och skarpsill är de allra nyttigaste fiskarna att äta. De är samtidigt de klimatvänligaste och miljövänligaste fiskarna att fiska. Men det mest av den sill och skarpsill som fiskas av svenska yrkesfiskare används till fiskmjölsproduktion. Läs mer…
Torgny Nordin som är en välrenommerad vetenskapsjournalist och författare. Han har skrivit en artikel i GP kultur om klimatet som ett hot mot nordhavsräkan. Den räka som fiskas i Skagerak och som tillsammans med kräfta utgör basen för det kustnära och småskaliga fisket i Bohuslän. Det är naturligtvis en korrekt utgångspunkt han har för artikeln. Läs mer…
EU:s fiskeministrar har beslutat om 2021 års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. De flesta kvoter sattes på preliminära nivåer eftersom Brexitförhandlingar fortfarande pågår. De utgör i de flesta fall 25% av kvoterna under 2020 men i vissa fall något Läs mer…
Länsstyrelsen i Västra Götaland, Länsstyrelsen i Halland och Länsstyrelsen i Skåne har skickat ut sin marina strategi för Västerhavet på remiss. I den finns förslag om fler trålfiskeförbudsområden, inskränkningar i lysfisket för snörpvad och en del andra åtgärder som berör Läs mer…
Kvoterna för fisket i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt är nu fastslagna inför nästa år med undantag av tobis- och skarpsillskvoterna som brukar fastställas senare. Med tanke på att utkastförbud kommer att införas för alla arter för vilka det finns kvoter Läs mer…
Maritima näringar, det vill säga branscher som påverkar och är beroende av hav och kustmiljö, omsätter varje år 160 miljarder kronor i Sverige. Det visar en ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Största delen utgörs av turism och rekreation följt Läs mer…
Det är i svenskt fiske vanligare att kvoterna inte utnyttjas fullt ut än att det fiskas mer än den vetenskapliga rådgivningen. Låt oss kalla det dåliga kvotutnyttjandet för underfiske. Till stor del beror underfisket på dåligt utformade förvaltningsregler, framförallt de Läs mer…
Med nuvarande ransonssystem och fasta tillstånd som inte medger att folk kan lämna fisket och överlämna det till nån annan så vet alla att utkastförbudet, officiellt kallat landningsskyldigheten inte kan fungera. Därför har Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utforma ett system Läs mer…
Så som regelverket är utformat när det gäller fiskfiske och skaldjursfiske på Västkusten så finns det idag inga möjligheter att få landningsskyldigheten att fungera. Landningsskyldighet och veckoransoner är helt enkelt två saker som inte fungerar tillsammans eller som ledaren i senaste Läs mer…
Det förslag kring landningsskyldigheten (utkastförbudet) som lagts fram av Havs- och vattenmyndigheten är enligt SFPO:s ordförande Peter Olsson inte acceptabelt. Det är mycket hårdare än andra länders regler och innebär att varje fisk som är bifångst måste vägas och artbestämmas. Något Läs mer…
Den 1 januari 2016 börjar landningsskyldigheten gälla för bottenlevande (demersala) arter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön (Västerhavet). Vilka arter som omfattas av landningsskyldighet beror på vilka redskap som används. Havs- och vattenmyndigheten kommer att uppdatera informationen om landningsskyldigheten fortlöpande. De Läs mer…
Den så kallade landningsskyldigheten (utkastförbudet) som från årskiftet kommer att införas i det demersala fisket (fiske av bottenlevande fisk och skaldjur) i Västerhavet är mycket problematisk. Det tror jag alla yrkesfiskare som ägnar sig åt sådant fiske är överens om. Om Läs mer…
Antalet kontroller av svenska fiskebåtar minskar stadigt enligt Havs- och vattenmyndighetens årsredovisning. År 2012 genomfördes 1 173 landningskontroller, år 2013 928 stycken och år 2014 enbart 817 stycken. Andelen anmärkningar har ökat under samma tid, men antalet anmärkningar ligger ganska Läs mer…
Med fiskfiske menas fiske efter andra arter än sill, skarpsill, makrill och skaldjur på den svenska Västkusten. Fisket bedrivs i Kattegatt, Skagerak och Nordsjön med bottentrål, snurrevad, garn (nät) och backor (långrev). Trålfisket dominerar stort och en stor del av fisken tas som Läs mer…
Visserligen inte i Nordsjön och Skagerak. Men situationen på Grand Banks utanför Kanada liknar situationen i Västerhavet. På Grand Banks har fångsterna av och kvoterna för nordhavsräka minskat under en lång rad av år. Så har det också varit i Läs mer…
Det finns problem med torsken i Östersjön. På olika sätt, men framförallt handlar det om att torsken är liten, mager och sjuk. Det finns många torskar men de är så små och har så dålig kvalitet att det inte är nån Läs mer…
Idag publicerades rapporten ”Havet 2013/2014” som visar på en utveckling med både glädjeämnen och orosmoln. Rapporten presenterades på konferensen Havs- och vattenforum. Kvaliteten på vattnet i Västerhavet har blivit bättre och blåstången i Östersjön är på väg tillbaka. Samtidigt har bestånden Läs mer…
Nästa år införs landningsskyldighet för vissa fiskarter i Östersjön och i Västerhavet – Syftet är att nå ett långsiktigt hållbart fiske och reglerna är en viktig del i den nya gemensamma fiskeripolitiken inom EU. Som ett led i detta arbete kommer Läs mer…