Sveriges största tidning om yrkesfiske
En omfattande kartläggning av dioxiner och PCB i yrkesmässigt fångad fet fisk i Östersjön, Vänern och Vättern visar att halterna successivt minskar men också att det är stora skillnader i föroreningshalter mellan olika fångstområden. Detta beror i första hand på Läs mer…
Fet fisk är exempelvis makrill, hästmakrill (taggmakrill), sill, skarpsill, sardin, ansjovis, siklöja, sik, lax, öring och röding för att nämna några av de feta fiskar som används till konsumtion. Makrill, hästmakrill, sill, skarpsill, siklöja, lax, öring och röding är sådant Läs mer…
Sillen/strömmingen från Östersjön har höga halter av miljögifter vilket gör att den är olämpligt som konsumtionsfisk i större mängder. Den går idag inte inte att sälja som mat för människor i nån större utsträckning. Läs mer…
I en debattartikel i DN pekar några företrädare för det pelagiske fiskets organisation, Swedish Pelagic Federation PO (SPF), på några existerande problem inom det pelagiska fisket som efterfrågan och bristande kapacitet i beredningsindustrin samt vad som skulle behöva göras på dessa områden Läs mer…
Enligt BalticWaters2030 var det betydligt färre båtar som landade fisk fångad i Östersjön år 2022 än år 2021. År 2021 rapporterade 457 svenska fiskebåtar fångst från Östersjön jämfört med 348 stycken under 2022. En minskning med 109 stycken. Läs mer…
Ett av de största problemen inom det svenska fisket är föryngringen. Det är nästan omöjligt att få unga människor att vilja bli fiskare. Medelåldern bland svenska yrkesfiskare är över 60 år. Inget av Sveriges politiska partier har något förslag på lösning av detta problem. Ingen har överhuvdtaget någon åsikt. Läs mer…
De allra största problemen för fiskbestånd och fiske i Sverige är miljö- och klimatproblem. En mängd arter berörs av dessa problem på en mängd olika sätt. Bland problemen märks svårigheter för fiskarter att leka på grund av att de inte längre kan nå sin lekområden i älvar, åar och bäckar eller att lekområden förstörs av övergödning som skapar syrebrist. Läs mer…
Trots att många av Östersjöns viktiga arter visar dramatiskt sjunkande siffror har politiken avvaktat med att agera menar BalticWaters2030. Dessutom hävdar de att vi tillräckligt med kunskap för att genomföra konkreta åtgärder för Östersjöns fiskbestånd, såväl nationellt som i EU. Läs mer…
Klangahamn är ett litet fiskeläge i närheten av Karlsborg på Vätterns västra sida. Det finns ingen bostadsbebyggelse i samband med den lilla hamnen men däremot en fiskhandel och ett rökeri. Läs mer…
MJ Fiske är en enskild firma som drivs av Magnus Johansson. som har en gård vid vattnet mellan Olshammar och Aspa bruk vid norra Vättern. Magnus Johansson driver verksamheten tillsammans med sin fru Ulrika Jakobsson. Läs mer…
Fiskeredskap J. Ståhl är ett fiskeriföretag i form av en enskild firma som drivs av Jonny Ståhl i Heda, Ödeshögs kommun i Östergötland. Han bedriver kräftfiske i Vättern på enskilt vatten som han arrenderar. Hemmahamn för den båt han använder för fisket i Vättern är Hästholmen. Läs mer…
Borghamns Fisk är en grupp av företag med fiskerianknytning som har Borghamn söder om Vadstena som huvudsaklig verksamhetsort och bas för fisket. Företagsgruppen består bl.a. av fiskeriföretaget Borghamns Fisk AB Läs mer…
Gustavssons Fisk och Kräftor i Hjo AB är ett fiskeriföretag som ägs av Rolf Gustafsson och hans son Samuel Gustavsson. I styrelsen för företaget är bägge två ordinarie ledamöter med sina respektive, Lena Gustafsson och Elisabeth Ahlgren som suppleanter. Läs mer…
Kräftor & Guidefiske i Vättern AB är ett fiskeriföretag i Gränna som ägs av Thomas Holmesjö. Möjligtvis är också hans fru delägare. Han är också ordinarie styrelseledamot med hustrun Pernilla Lilja-Holmesjö som suppleant. Läs mer…
Fiskarnas rike är en i grunden intressant TV-serie som gjorts av Martin Falklind. Den består av tre avsnitt, varav två är bra, balanserade och i stort sett korrekta. Det tredje avsnittet som handlar om havet är däremot fördomsfullt och fullt med lögner. Läs mer…
I juni 2020 publicerades en rapport om det framtida fisket i Vänern av Fiskeområde Vänern inom ramen för ett Leader-finansierat projekt. Författare till rapporten var Ove Ringsby, Bo-Gunnar Blom och Erika Ekesbo-Andréen. Läs mer…
Enligt fiskare på Gotland som uttalar sig i SVT tror människor att all fisk från Östersjön innehåller miljögifter. Det gör den naturligtvis inte Läs mer…
Fisk från Östersjön innehåller ofta stora mängder miljögifter. Kustnära fisk som gädda, gös, abborre med mer kan innehålla tungmetaller, PFAS och annat. Fet fisk innehåller framförallt dioxiner och PCB. Fet fisk är exempelvis siklöja, sik, lax, öring, sill och skarpsill. Läs mer…
Det har arbetats fram en ny handlingsplan för yrkesfisket för perioden 2021-2026. Det är en produkt med en mängd kockar, en mängd fina ord och fina tankar men mycket få konkreta förslag. Många kockar innebär att det blivit en urvattnad produkt där ingen intressent blir upprörd. Det innebär också att det inte blir några konkreta förslag. Läs mer…
Dioxiner och dioxinlika PCB är fettlösliga ämnen som ansamlas i feta animaliska livsmedel som fisk, kött, ägg och mejeriprodukter. Särskilt höga halter finns i fet fisk som bland annat strömming/sill och vildfångad lax från förorenade områden som till exempel Östersjön, Bottenhavet, Bottenviken, Vänern och Vättern. Läs mer…