Sveriges största tidning om yrkesfiske
Svenska pelagiska fiskebåtar fiskar i ett stort område. Från Nordatlanten väster om Irland eller runt Färöarna upp till Norska havet väster om Norge, I Nordsjön kring Shetlandsöarna och ner till väster om Jylland. Dessutom i Skagerak och Kattegatt liksom i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
Sportfiskarna, en hel del politiker, en del journalister, PO Kustfiskarna Bottenhavet, en del byråkrater, en del kustnära fiskare och diverse miljöorganisationer liksom en del forskare för ständigt fram att mer sil/strömming borde tilldelas det kustnära fisket längs med Östersjöns och Bottenhavets kuster och fiskas för konsumtion. Men det är ett puckat krav. Läs mer…
Med industrifiske menas pelagiskt fiske till fiskmjölsfabriker för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja samt pelagiskt fiske för foderändamål. Det kallas också foderfiske och är till stor del ett storskaligt fiske men inte helt och hållet. Läs mer…
Under 2022 stod de 20 största båtarna för nära 95 procent av den svenska fångsten från Östersjön enligt BalticWaters 2030. Egentligen menar de att de 20 båtar som fiskade mest stod för 95% av fångsten. Viktmässigt fångades främst skarpsill (60%) och sill/strömming (37%), följt av spigg (1,4%), siklöja (1%) och lax (0,1%). Läs mer…
År 2021 landades 474 ton strömming/sill på kustkvoten i Norrland. 2022 landades det 449 ton. Minskningen var 25 ton vilket innebär en minskning med 5,3%. En mycket marginell minskning som inte på något sätt visar att strömmingen blivit svårare att fånga. Läs mer…
Enligt BalticWaters2030 var det betydligt färre båtar som landade fisk fångad i Östersjön år 2022 än år 2021. År 2021 rapporterade 457 svenska fiskebåtar fångst från Östersjön jämfört med 348 stycken under 2022. En minskning med 109 stycken. Läs mer…
Pelagiskt fiske är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…
Pelagiskt fisk är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…
BalticWaters 203 har gjort en så kallad rapport om EU:s krisstöd till yrkesfisket på 40 miljoner kronor för att täcka ökade bränslekostnader till följd av dieselprisets uppgång. Det är en rapport som ger en felaktig bild av vart stödet gått. Läs mer…
Bröderna Johnny Söderberg, Peter Söderberg och Mattias Söderberg äger två fiskeriföretag i Skillinge. De två företagen är Fiskefartyget Courage af Skillinge AB med fiskebåten SIN 602 Courage och Bröderberg AB med SIN 50 Laguna. Båda trålarna har skillingen som hemmahamn men de ligger i Simrishamn. Läs mer…
Vid mitten av 1970-talet kollapsade sillbestånden i Nordsjön. 1977 förbjöds sillfiske i Nordsjön på grund av kollapsen för bestånden. Orsaken till kollapsen var överfiske i kombination med oljeprospektering med dynamit. Läs mer…
Sill eller atlantisk sill (Clupea harengus) är den mest fiskade sillfisken som används för konsumtion. Den lever i norra Atlanten från Mainebukten norrut till St. Lawrence Bay och Labradorhavet över till Grönland och Island till Norge och vidare till Spetsbergen och Novaja Zemlja. Läs mer…
Stillahavssardin (Sardinops sagax) är en art av sardiner som lever i Stilla Havet. Den finns i flera underarter såsom kalifornisk sardin, sydamerikansk sardin (humboldtsardin), australisk sardin, japansk sardin och sydafrikansk sardin. Läs mer…
Kolmule eller blåvitling (Micromesistius poutassou), som den också heter är en liten torskfisk som lever i stim på ganska stora djup i de norra delarna av Atlanten från nordöstra USA till Norge och i Barents hav och ner till Marocko i nordvästafrika. Läs mer…
I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature har forskare från bland annat Sverige analyserat energivärdet och växthusgasavtrycket för ett antal fiskar och skaldjur och jämfört med motsvarande värden för fjäderfä, gris och nötkött. Läs mer…
Lobbyorganisationen Balticwaters2030 har gjort en undersökning av partiernas åsikter när det gäller delar av fiskeripolitiken. Det tydligaste när det gäller svaren är att partierna inte vet ett skvatt om fiske. En av frågorna är ledande och innehåller flera felaktiga påståenden. Läs mer…
I förrgår (lördag) var det dop av det senaste tillskottet till den svenskägda fiskeflottan. Danskflaggade S 264 Astrid med hemmahamn i Skagen. Ägare är Astrid Fiskeri A/S som är dotterbolag till svenska Astrid Fiske AB som hör hemma på Rörö. Ägare av Astrid Fiske AB är familjen Johansson. Igår visades båten upp på Björnhuvudet på Öckerö. Läs mer…
En mängd personer vars gemensamma nämnare är att de inte vet nånting om fiske, fiskeriförvaltning, sillbestånd, regelverk, sysselsättning i fisket eller hur det går till uttalar sig ständigt om fisket hit eller det. Det vanligaste är att de helt utan tillstymmelse till kunskap, underlag, bevis eller belägg vill förbjuda trålfiske. Läs mer…
Skagerak är det viktigaste havet för svenska fiske. Huvuddelen av räkfisket sker i Skagerak såväl som huvuddelen av kräftfisket. Dessutom det mesta av fiskfisket. En del kräftfiske sker dock i Kattegatt och en del räkfiske och fiskfiske i Nordsjön. Läs mer…
Nya S 264 Astrid kommer att visas upp vid Björnhuvudet på Öckerö på söndagen den 7 augusti med start klockan 13:00 på eftermiddagen. Ägarna, Astrid Fiske AB, bjuder på kaffe och fika. Samtidigt passar de på att också visa upp Läs mer…