Sveriges största tidning om yrkesfiske
Huvuddelen av den trålade fisken i Sverige är pelagisk fisk. Det är skarpsill (brisling), sill, tobis, kolmule (blåvitling), sperling (vitlinglyra), trynfisk, makrill och hästmakrill. Två arter fiskas främst för konsumtion. Sill och makrill. För de övriga arterna finns ingen konsumtionsmarknad. Läs mer…
Det pelagiska konsumtionsfisket som bedrivs av svenskägda fiskebåtar består av sillfiske och makrillfiske. Sill fiskas främst i Nordsjön och Norska havet. Makrill fiskas främst i Nordsjön men kan också fiskas i Nordatlanten. För en svenskägd båt, den tyskflaggade NC 336 Kristin, finns det inte några tillgängliga landningssiffror. Läs mer…
Svenska pelagiska fiskebåtar fiskar i ett stort område. Från Nordatlanten väster om Irland eller runt Färöarna upp till Norska havet väster om Norge, I Nordsjön kring Shetlandsöarna och ner till väster om Jylland. Dessutom i Skagerak och Kattegatt liksom i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
Sportfiskarna, en hel del politiker, en del journalister, PO Kustfiskarna Bottenhavet, en del byråkrater, en del kustnära fiskare och diverse miljöorganisationer liksom en del forskare för ständigt fram att mer sil/strömming borde tilldelas det kustnära fisket längs med Östersjöns och Bottenhavets kuster och fiskas för konsumtion. Men det är ett puckat krav. Läs mer…
Med industrifiske menas pelagiskt fiske till fiskmjölsfabriker för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja samt pelagiskt fiske för foderändamål. Det kallas också foderfiske och är till stor del ett storskaligt fiske men inte helt och hållet. Läs mer…
Korkade moderatpolitiker begriper inte vad de gör eller skriver. I en debattartike i Nynäshamns-Posten skriver två moderatpolitiker, Joanna Lewerentz och Marcus Svinhufvud följande om Östersjökusten och fiske Läs mer…
ICES rekommenderar i år höjningar av kvoterna för sill och skarpsill i Östersjön. Men en minskning av kvoten i Bottenhavet. Lobbyorganisationen Baltic Waters vill inte acceptera den vetenskapliga rådgivningen som underkänns av deras betalda forskare och lobbyister. Läs mer…
Anna-Maria Carnhede skriver i en artikel i ETC en kritik av miljöminister Romina Pourmokhtari att det inte finns någon lag om förbud mot bottentrålning i marina skyddsområden. I artikeln upprepar de dessutom samma nonsens som Fanny Jönsson skrev i en usel ledartikel i Aftonbladet. Läs mer…
Det förslag till utflyttning av trålgränsen i Östersjön som diskuteras går i helt motsatt riktning mot de politiska målen om en robust livsmedelsproduktion. Det motverkar ökade pelagiska landningar för konsumtion och ökad livsmedelsberedskap. Detta då det snarast driver på en utveckling bort från konsumtionsfiske och nationella/regionala landningar. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Östersjön och Bottenhavet kan delas in i lite olika segment beroende på vilken kvot de olika fiskebåtarna fiskar på och vilken sorts fiske de bedriver. Det finns åtta stora trålare som enbart fiskar på överförbara fiskerättigheter (ITQ eller TFC) Läs mer…
En generell utflyttning av trålgränsen. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har efterfrågat synpunkter på en generell utflyttning av trålgränsen för fartyg över 24 m i Östersjön. Generellt handlar det om möjligheten att trålfiska pelagiska arter. Läs mer…
I en debattartikel som kan kallas förvirrad. Mannen heter Rolf B Bertilsson och har fått en del om bakfoten vad det gäller sillfisket i Östersjön. Han vänder sig mot utflyttningen av trålfiskegränsen då det är en åtgärd om inte leder nånvart. Läs mer…
En stor fiskebåt kan ha en större trål och en större lastkapacitet. Det sistnämnda är främst bra för att det minskar bränsleförbrukningen då en stor båt inte behöver in i hamn lika ofta som en liten. En stor trål kan förstås fånga mer fisk i ett enda tråldrag än en liten trål. Läs mer…
Den andra dagen av den nationella yrkesfiskekonferensen var bättre än den första. Färre frågor och mer djupgående. I huvudsak handlade dagen om havsplaner och vindkraft men också om hur mer fisk ska kunna gå till mat och utflyttning av trålgränser. Havsplanerna har en stark koppling till den havsbaserade vindkraften men samtidigt så planera och ansöks om vindkraftsparker utan någon som helst koppling till havsplanerna. Läs mer…
Fishecos Jan Ohlsson är upprörd. Jan Ohlsson som är redaktör för nättidningen Fisheco är antagligen Sveriges främste expert på att ha dålig koll. Han skriver ofta om yrkesfiske och fiskbestånd men hittills har jag nog inte sett ha honom ha rätt en endaste gång. Läs mer…
I regeringens havsmiljöproposition föreslår regeringen exempelvis att bottentrålning ska förbjudas i alla skyddade havsområden och att trålfiskegränsen ska flyttas ut till 12 sjömil (territorialvattengränsen). Regeringen tänker döda det svenska fisket Läs mer…
Lobbyorganisationen Baltic Waters som använder sig av samma taktik som SD och Jimmie Åkesson har frågat några av de svensk partiernas toppkandidater i EU-valet några frågor om fiske. EU-valskandidaterna vet inte ett skit om fiske. Det är uppenbart. Läs mer…
Vid sidan av sill och skarpsill finns det också ett pelagiskt svenskt fiske av tobis och makrill. Det är betydligt mindre än fisket av sill och skarpsill och bedrivs nästan enbart i Västerhavet. Läs mer…
I en artikel om landsbygdsminister Peter Kullgrens åsikter och uttalanden som fisk och yrkesfiske som vill utreda på vilka områden och hur landsbygdsministern far med osanningar kring fisket sprider BalticWaters ironiskt nog en mängd lögner. Läs mer…
En undersökning ledd av Global Fishing Watch visar att en stor del av världens fiske inte redovisas och inte syns i de system som ska följa fisket i världen såsom AIS. Myndigheter kan oftast följa en större del av fiskeflottan då de också har tillgång till icke-publika system som VMS. Läs mer…