Veckans båt – GG 330 Carmona

GG 330 Carmona är en av Sveriges största fiskebåtar. Båten som är hemmahörande på Dyrön levererades från Tjörnvarvet 2014 och är i grunden samma konstruktion som den två år tidigare byggda GG 778 Lövön men Carmona är längre. Skrovet är Läs mer…

Advertisements

Har avgasreningen av fartyg bidragit till torskens dåliga hälsa?

Om fartyg utrustas med så kallade skrubbrar för att rena avgaserna från giftiga ämnen som svaveldioxid, kväveoxider och partiklar som bland annat innehåller stor mängder tungmetaller kan det leda till att viktiga delar av djurlivet i havet dör. Främst rör Läs mer…

De stora trålarna fiskar inte upp strömmingen

Länsfiskekonsulenten Henrik C Andersson i Stockholms län, diverse kustfiskare och okunniga miljövänner hävdar med en klockas regelbundenhet att de stora silltrålarna som fiskar sill för tillverkning av fiskmjöl och användning till fiskfoder fiskar upp all strömming och att strömmingen håller Läs mer…

Siklöja som är god och bra mat borde ätas mer

Siklöja fiskas främst för rommens skull. Fisket sker framförallt i Bottenviken och Vänern. Tidigare har det också funnits ett omfattande fiske i Mälaren men idag finns där inte tillräckligt med siklöja för att nåt större fiske ska vara möjligt. Även Läs mer…

Fiskemöjligheter för torsk i Östersjön 2019

Torskkvoterna för Östersjön är uppdelade i tre delar, kustkvot, demersala fiskemöjligheter i västra Östersjön och demersala fiskemöjligheter i östra Östersjön. De demersala fiskemöjligheterna innehas enbart av trålare och nästan alla har fiskemöjligheter både i västra och östra Östersjön. Båtarna kan Läs mer…

Kristina Yngwe på SFPO:s årsmöte

Kristina Yngwe är centerpartist och ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott. Detta utskott handhar fiskefrågorna. Hon pratade på årsmötet för Sveriges Fiskares PO (SFPO) som ägde rum igår. Fokus för hennes framträdande var vad som är på gång i EU, Läs mer…

Torsken i Östersjön är nära en kollaps

Det menar en grupp forskare på SLU Aqua som skrivit en artikel i tidskriften Fauna och Flora. Klart är i alla fall att torsken i östra Östersjön är illa ute. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt sämre. Hoten Läs mer…

Brist på bottenlevande smådjur ger mager torsk

Östersjöns främsta rovdjur högst upp i näringsväven blir allt magrare. En ny studie visar ett samband mellan den försämrade hälsan hos gråsäl och torsk och förändringar hos de bottenlevande kräftdjuren ishavsgråsugga och vitmärla, som många fiskar äter. – Det är Läs mer…

Svenska landningar av sik och lax 2018

De flesta som fiskar stora mängder siklöja ägnar sig också åt fiske av strömming (sill), lax och sik. Eller någon av dessa arter. Ibland sker fisket med siklöjetrålarna men oftast med andra båtar. Strömmingsfisket bedrivs med garn (skötar) eller trål, Läs mer…

Svenska landningar av siklöja 2018

Siklöjefisket i Bottenviken som äger rum under cirka två månader på hösten är ett av Sveriges mest lönsamma fisken. Fångsten används för att tillverka Kalix löjrom. Siklöjefisket kan stå för uppemot 70% av årsinkomsten för de yrkesfiskare som ägnar sig Läs mer…

HKPO vill rädda östersjöfisket med fel metoder

I en debattartikel i SVD förkastar Havs- och kustfiskarnas producentorganisation (HKPO) ICES råd om totalt torskfiskestopp i Östersjön. De gör det på mycket svaga grunder och menar i stort sett att ICES inte vet vad de pratar om. Som jag Läs mer…

Svenska landningar av industrifisk 2018

Svenskflaggade båtar fiskar i stort sett bara två olika fiskarter som i huvudsak används som så kallad industrifisk, dvs för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Skarpsill och tobis. Men svenska båtar har också fiskerättigheter för blåvitling (kolmule). Dessa byts i allmänhet Läs mer…

Miljörörelsen har en gammaldags syn på havsmiljön

Det finns idag ingen anledning att säga nej till ett torskfiskestopp i östra Östersjön. Men det är då också nödvändigt med kompensation för de fiskare som blir utan försörjningmöjligheter. Det finns flera möjligheter till det. Direkt ekonomisk kompensation, att låta Läs mer…

Svenska landningar av sill 2018

Sillfiske är Sveriges viktigaste fiske. Det bedrivs av ett 30-tal medelstoraoch stora båtar samt ett par hundra småbåtar runt Sveriges kuster. Sill fiskas till mat, för att användas till foder och för fiskmjöls- och fiskoljetillverkning. Sillen som fiskas i Skagerak Läs mer…

Överfiske har inget med klimatet att göra

Årets Havs- och vattenforum är helt fokuserat på klimatfrågan och dess betydelse från havet. Förändrat klimat innebär påfrestningar för livet i havet och förändringar av arters utbredning och beståndsstorlek. Det innebär nya arter i en del områden och att gamla Läs mer…

Varför torsken i Östersjön inte går att rädda

Östersjöns huvudsakliga problem är klimatförändringar och övergödning. Klimatförändringar leder till ett varmare hav och Östersjön temperatur kommer att öka mer än världshavens genomsnittliga temperatur ökar. Ökande temperatur får lägre salthalt och minskade syrehalt som resultat. Övergödning leder till syrebrist vid Läs mer…

Svenska landningar av rödspätta och rödtunga 2018

Rödtunga och rödspätta är två plattfiskar som fiskas i Kattegatt, Skagerak och Nordsjön. Rödspätta fiskas också i Östersjön. Svenska yrkesfiskare fiskar främst i Skagerak, Kattegatt och Östersjön. Rödspätta är en kvoterad art i bägge haven medan rödtunga är kvoterad i Läs mer…

Svenska torsklandningar 2018

Torsk fiskas i Östersjön, Kattegatt, Skagerak och Nordsjön. I Kattegatt finns bara en bifångstkvot och inget riktat fiske. I Kattegatt såväl som i övriga fiskeområden med undantag av västra Östersjön inklusive Öresund fiskas bara en liten del av torsken upp. Läs mer…

Nollkvot rekommenderat även för rügensill

För torsk från det östra beståndet i Östersjön har Internationella havsforskningsrådet (ICES) förslagit en nollkvot inför 2020. Läget är detsamma när det gäller vårlekande sill från sydvästra Östersjön (WBSS), så kallad rügensill. Den leker i södra Östersjön kring ön Rügen Läs mer…