Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder

Jäst och tångflugor som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet. Läs mer…

Ålder innebär inte alltid att en blir klokare

Ofta sägs det att äldre är klokare och visare än yngre människor. Och att många yngre blir klokare med åldern: Men Axel Wenblad som en gång i tiden var chef på Fiskeriverket tycks motbevisa den tesen. Han tycks mest ha blivit förvirrad med åldern. Läs mer…

Tidskriften Kvartal fantiserar om fiskbestånd och fiske

Journalisten Carl-Axel Fall har försökt sig på en genomgång av tillståndet i de svenska haven i tidningen Kvartal. Det är i huvudsak en artikel som bygger på fantasier, lögner och falsarier. Det första kapitalet handlar om Västerhavet dvs Kattegatt och Skagerak. Läs mer…

Tillståndet för fisken i Östersjön

I en ny rapport från Helcom om miljön i Östersjön presenteras också tillståndet för olika fiskarter i Östersjön, Bälthavet och Kattegatt. För pelagiska arter, dvs arter som lever i den fria vattenmassan är läget bra. För demersala arter är läget sämre men ändå bra för de flesta arter.  Läs mer…

Idiotledare i Aftonbladet – östersjösill läggs inte in

En ledare i tidningen Aftonbladet varnar för att äta fel sill under julen. Det är en helt puckad och idiotisk ledare. All inlagd sill kommer från Nordsjön eller Nordatlanten. Sill därifrån innehåller inga höga halter miljögifter som PCB eller dioxin och har aldrig gjort. Det är bara sill från Nordatlanten och Nordsjön som används till inlagd sill. Läs mer…

Djuren mår inte lika dåligt som Östersjön

Ett urval av de mest ikoniska men också väl studerade djuren i Östersjön har i en ny rapport kartlagts utifrån sin beståndsstatus, hälsa och miljögiftshalter. De arter det gäller är gråsäl, vikare, tumlare, havsörn, sillgrissla, ejder, lax, sill och torsk. Läs mer…

Blåfenad tonfisk bryter sig in i laxodlingskassar

Det ökande beståndet av blåfenad tonfisk och deras återkomst till nordiska farvatten orsakar problem i det norska laxodlingarna. Tonfisken bryter sig in i laxodlingskassarna där de sen kan frossa på lax i lugn och ro, Antalet sådana inbrytningar i kassar har ökat från noll år 2014 till 8 stycken under 2023. Läs mer…

Vad är kustnära småskaligt fiske

Vad som kan definieras som kustnära småsklaigt fiske i Sverige är mycket oklart. Men låt oss säga att det handlar om fiske nära kusten och fiske med passiva redskap. Det kan ske på de särskilda kustkvoterna,  med överförbara fiskemöjligheter eller överförbara fiskerättigheter. Läs mer…

Finns det mindre sill och därför mindre lax?

En så kallad laxfiskeexpert från SLU hävdar att det blivit färre laxar i Östersjön på grund av att det är brist på sill (strömming). Problemet är ju bara det att det inte finns några som helst belägg för att det finns mindre sill (strömming) i Östersjön. Sen mitten 1993 har det funnits lika mycket sill hela tiden. Beståndet har inte minskat. I Bottenhavet har beståndet av sill däremot minskat under samma period. Läs mer…

Svartmunnad smörbult, abborre, gädda, spigg och torsk

Den invasiva svartmunnade smörbulten har gjort sig hemmastadd i många av Östersjöns kustområden. Nu kommer en doktorsavhandling från SLU om denna nykomlings levnadssätt och samspel med inhemska fiskarter. Den visar bland annat att flera rovfiskars födoval förändras när det finns gott om svartmunnad smörbult. Läs mer…

Forskare och lobbyister tycker olika om laxen

I tidningen Filters artikel om fiskarter som kommit tillbaks uttalar sig en forskare mycket positivt om laxen i Östersjön. För Hellström, som i över ett decennium har rest land och rike runt för att märka arter längs de svenska kusterna, finns det emellertid en rovfisk som skänker mer hopp om framtiden än någon annan: den vilda östersjölaxen. Läs mer…

Fiskarna som kommit tillbaks

För några år sen dök den blåfenade tonfisken upp i svensk vatten ingen. Efter mer än 50 år frånvaro var de tillbaks i stor skala. För några år sen dök den blåfenade tonfisken upp i svenska vatten ingen. Efter mer än 50 år frånvaro var de tillbaks i stor skala. Orsaken till detta är två saker. Det finns en massa fisk att äta i Skagerak och Kattegatt. Och fisket av tonfisk har minskat kraftigt. Läs mer…

Klimatförändringar hotar inte den biologiska mångfalden

Havet blir varmare och varmare vilket medför att existerande arter kan bli mer sällsynta eller rent av dö ut. Fiskar som drabbas i svenska vatten är bland annat lax, torsk och sill och andra arter som kräver ganska kallt vatten. Fiskar som gynnas är exempelvis ansjovis, sardiner, kummel och hästmakrill som breder ut sig norrut. Läs mer…

Det svenska insjöfisket – landningar 2022

Det yrkesmässiga svenska insjöfisket bedrivs huvudsakligen i de stora sjöarna, Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. De viktigaste arterna är signalkräfta, gös och siklöja. Vilka arter som är viktiga i en viss sjö varierar. Alla tre arterna är viktiga i Vänern, i Vättern handlar det enbart om signalkräfta, i Mälaren om gös och i Hjälmaren om signalkräfta och gös. Läs mer…

Norrlandskustens fiske – landningar 2022

Norrlandskustens fiske består i huvudsak av siklöjefiske för tillverkning av löjrom och strömmingsfiske (sillfiske) för tillverkning av surströmming. Dessutom finns ett mindre fiske av lax och sik för direkt konsumtion. Även mindre en del av strömmingen/sillen används till konsumtion. Läs mer…

Smögenlax – delägare i Smart Salmon France

Enligt tidningen Undercurrent News har Smögenlax Aquaculture AB blivit delägare i Smart Salmon France Holding AS. alternativ i Smart Salmon France SARL. De har enligt tidningen Intrafish blivit delägare med cirka 20% av aktierna. Huvudägare är norskägda Smart Salmon Group AB. Läs mer…