Vad är kustnära småskaligt fiske

Vad som kan definieras som kustnära småsklaigt fiske i Sverige är mycket oklart. Men låt oss säga att det handlar om fiske nära kusten och fiske med passiva redskap. Det kan ske på de särskilda kustkvoterna,  med överförbara fiskemöjligheter eller överförbara fiskerättigheter. Läs mer…

Alternativ till surströmming

Surströmming är strömming (sill) som konserverats genom jäsning. Den tvättade fisken saltas, läggs i öppna kar och får jäsa då strömmingen genom autolys, det vill säga genom egna enzymer, och tillsammans med bakterier bildar starkt luktande syror som propansyra, smörsyra och ättiksyra ur enkla sockerarter i fisken. Läs mer…

Det svenska insjöfisket – landningar 2022

Det yrkesmässiga svenska insjöfisket bedrivs huvudsakligen i de stora sjöarna, Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. De viktigaste arterna är signalkräfta, gös och siklöja. Vilka arter som är viktiga i en viss sjö varierar. Alla tre arterna är viktiga i Vänern, i Vättern handlar det enbart om signalkräfta, i Mälaren om gös och i Hjälmaren om signalkräfta och gös. Läs mer…

Norrlandskustens fiske – landningar 2022

Norrlandskustens fiske består i huvudsak av siklöjefiske för tillverkning av löjrom och strömmingsfiske (sillfiske) för tillverkning av surströmming. Dessutom finns ett mindre fiske av lax och sik för direkt konsumtion. Även mindre en del av strömmingen/sillen används till konsumtion. Läs mer…

Rökt Vättersik får skyddad ursprungsbeteckning i EU

Vätterns Fiskareförbund har ansökt om att ursprungsskydda Rökt Vättersik och nu fått godkänt av EU-kommissionen. Det innebär att den sik som tas upp ur Vättern och tillreds på angivet sätt inom 10 kilometer från Vätterns strand nu kan märkas med den rödgula ursprungsbeteckningen (SUB). Läs mer…

Effekter av fiskefria områden

Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Detta enligt forskare på SLU.  Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, men att det finns undantag. Läs mer…

Landningar i det norrländska kustfisket 2021

Det norrländska kustfisket består av laxfiske, sikfiske, strömmingsfiske och siklöjefiske. Dessutom fångas väl även öring liksom abborre och andra sötvattensarter i detta fiske. Lax och sik fångas främst med fällor medan siklöja och strömming (sill) fångas med trål och garn. Läs mer…

Yrkesfiske i insjöar

Yrkesfiske i insjöar finns framförallt i Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. Viktiga arter för fisket insjöarna är bland annat signalkräfta (Vänern, Vättern, Hjälmaren), gös (Vänern, Hjälmaren, Mälaren), siklöja (Vänern), abborre (Vänern), gädda (Vänern, Hjälmaren, Mälaren), lake (Vänern), ål (Vänern, Mälaren), sik (Vänern, Vättern) och lax (Vänern). Läs mer…

Yrkesfiske i älvar och åar

I några få älvar och åar i Sverige förekommer ett traditionellt fiske av framförallt lax. Det handlar främst om Torne älv i Norrbotten men även om Rolfsån i Halland. Fisket bedrivs utifrån vilka som har enskild fiskerätt. Nåt egentligt yrkesfiske i älvar och åar med yrkesfiskelicens existerar dock egentligen inte. Läs mer…

Fiskbestånden och fisket som hotas av miljöproblem

De allra största problemen för fiskbestånd och fiske i Sverige är miljö- och klimatproblem. En mängd arter berörs av dessa problem på en mängd olika sätt. Bland problemen märks svårigheter för fiskarter att leka på grund av att de inte längre kan nå sin lekområden i älvar, åar och bäckar eller att lekområden förstörs av övergödning som skapar syrebrist. Läs mer…

Fiskbestånden och fisket som hotas av fritidsfisket

Fritidsfiske utgör ett stort hot mot ett antal fiskarter i framförallt Östersjön och de stora insjöarna. Dessutom utgör fritidsfiske på sina håll ett allvarligt hot mot småskaligt och kustnära fiske. Detta enligt rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten 2021”. Läs mer…

Fiskbestånden och fisket som hotas av säl och skarv

Säl och skarv utgör stora hot mot ett antal fiskarter i framförallt Östersjön. Dessutom utgör säl och skarv ett allvarligt hot mot småskaligt och kustnära fiske. Detta enligt rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten 2021”. Läs mer…

Fisket i Norrbotten – en framgångssaga

Norrbotten har lika många yrkesfiskare som övriga norrlandslän tillsammans. Det är det norrlandslän som har det klart största yrkesfisket både vad gäller antalet yrkesfiskare och den ekonomiska omfattningen. Norrbotten har också den yngsta yrkesfiskarkåren. Läs mer…

Klimatförändringar i Östersjön

Varmare i vattnet, varmare i luften och högre havsvattennivå. Effekterna av ett förändrat klimat är redan verklighet i Östersjön. Det slås fast i en ny typ av faktarapport, där 100 forskare från Östersjöregionen sammanställt den senaste forskningen på området. Läs mer…

Läkemedelsrester i vatten men inte i fisk

I en ny undersökning gjord av IVL, på uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund, Vänerns
vattenvårdsförbund och Vätternvårdsförbundet, har läkemedelsrester i fisk i de tre stora sjöarna Mälaren, Vänern och Vättern studerats. Varken läkemedel eller antibiotika fanns i mätbara halter i något av proverna. Läs mer…

Fisk och skaldjursbestånd i svenska vatten

SLU Aqua och Havs- och vattenmyndigheten påstår i ett pressmeddelande att fisket på marina arter som strömming (men de menar sill), gråsej och havskräfta bör minska medan torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Att fisket av havskräfta bör minska är dumheter. Läs mer…

Sik är en utmärkt matfisk som äts i för liten utsträckning

Sik fiskas idag yrkesmässigt i Vättern och Vänern i mindre utsträckning men däremot finns ett mer omfattande fiske i Bottenhavet och Bottenviken. Sik fångas även i mindre sjöar. I Vättern, Bottenhavet och Bottenviken innehåller den i stort sett aldrig gifthalter Läs mer…

Minskande halter av miljögifter i fet fisk från Östersjön

En omfattande kartläggning av dioxiner och PCB i yrkesmässigt fångad fet fisk i Östersjön, Vänern och Vättern visar att halterna successivt minskar men också att det är stora skillnader i föroreningshalter mellan olika fångstområden. Detta beror i första hand på Läs mer…